ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet”

Den 14 mars 2018 mördades den populära kommunpolitikern Marielle Franco brutalt i Rio de Janeiro. Under årsmötet i Gävle berättar hennes partner Mônica Benício om sorgen efter Marielle, kampen för rättvisa och livet i Jair Bolsonaros Brasilien.

reportage | 2019-05-14
Av: Vera Häggblom
 Mônica Benício på Amnestys årsmöte i Gävle.

Mônica Benício på Amnestys årsmöte i Gävle. Foto: Annie Beckman

– Genom att gå ut på gatorna och kämpa för rättvisa för Marielle kämpar vi inte bara för henne utan för alla de grupper som hon kämpade för, säger Mônica Benício.

Det är många som har slutit upp i aulan på Högskolan i Gävle för att lyssna på Mônica Benícios historia detta sista pass lördagen 11 maj. Stämningen bland årsmötesdeltagarna är lite uppsluppen och pratig och samtalsledaren Johanna Westeson, sakkunnig diskrimineringsfrågor på Amnesty, får be alla att sätta sig på sina platser.

Själv sitter Mônica Benício i svarta kläder framme vid podiet och skämtar lite med tolken. Det är långt ifrån den första gången hon pratar om sina upplevelser – sedan mordet på Marielle Franco reser hon runt i världen och berättar om kvinnan som skulle ha blivit hennes fru under 2019. Då Mônica Benício väl är i Brasilien har hon av säkerhetsskäl varit tvungen att flytta från Rio de Janeiro och favelan Maré – där hon växte upp, har sina vänner och träffade Marielle för 14 år sedan – till huvudstaden Brasília.

Så snart Mônica Benício börjar prata får hon publikens fulla uppmärksamhet. Benício beskriver dubbelheten hon upplevde då Marielle frågade henne om hon tyckte att hon borde ge sig in i politiken:

– Jag sade att så länge det handlar om en person som jag älskar som undrar om hen ska ge sig in i politiken kommer mitt svar alltid att vara nej. Men som medborgare och invånare i Rio de Janeiro tyckte jag att det var en bra idé – jag visste att Marielle genom sin bakgrund skulle göra ett jättebra jobb.

För att kunna stötta Marielle på bästa sätt under kampanjen slutade Mônica på sitt jobb på ett arkitektkontor och tog också på sig ett större ansvar för hushållssysslorna. Kampanjen blev en succé och det slutade med att Marielle Franco fick det femte högsta antalet röster då hon valdes in i Rio de Janeiros kommunfullmäktige för vänsterpartiet PSOL.

Som svart, lesbisk kvinna från favelan stack Marielle Franco ut bland de övriga politikerna. Mônica upplevde dock ingen rädsla för att hon skulle råka ut för något:

– Nej, Marielle hade ingen hotbild mot sig, inte ens på sociala medier eller från personer som inte höll med henne. Hon var en så rar person och kunde prata också med sina politiska motståndare.

Tiotusentals personer deltog i protester mot mordet på Marielle Franco och hennes chaufför Anderson Pedro Gomes i mars 2018.

Tiotusentals personer deltog i protester mot mordet på Marielle Franco och hennes chaufför Anderson Pedro Gomes i mars 2018. Foto: Lucas Jatobá/AI Brazil

Den 14 mars 2018 hände ändå det som inte fick hända. På väg hem från ett politiskt möte besköts bilen Marielle Franco åkte i. Fyra skott träffade henne i huvudet och även hennes chaufför, Anderson Gomes, sköts till döds. Strax innan årsdagen för mordet greps två före detta polismän som misstänks ha avlossat skotten respektive kört bilen.

– Men vi vet fortfarande inte vem som beställde mordet. Det står dock klart att det var en person med mycket ekonomisk och politisk makt, så mycket makt att den kan förhala processen, säger Mônica Benício om att utredningen har dragit ut så mycket på tiden.

Efter mordet stängde Mônica Benício till en början in sig och gav få uttalanden till medierna. I de fall hon gjorde det följde hon inte heller upp reaktionerna. Sedan märkte hon hur folk började lägga märke till henne på gatan, de gav henne kramar och sade att hon inspirerade dem.

– Mordet på Marielle berörde många människor och grupper som kände att hon representerade dem. Rättvisa för Marielle innebär också rättvisa för alla dem – hbtqi-personer, svarta, kvinnor, fattiga…

Marielle Franco.

Marielle Franco. Foto: Ascom/Câmara Rio/AI

Drygt ett halvår efter att Marielle Franco mördades valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till Brasiliens president, efter en kampanj som präglades av såväl kvinnofientliga som homofobiska och rasistiska uttalanden. Bolsonaro har också bland annat gjort sig känd för att hylla militärdiktaturens värsta torterare.

– Kopplingen mellan Bolsonaros regering och mänskliga rättigheter är en tragedi, säger Benício.

Hon berättar att en av de tydligaste saker man kan se efter valet är det extremt ökande våldet mot hbtqi-personer. Särskilt utsatta är transpersoner; Brasilien är det land i världen där flest transpersoner mördas.

– Då man får en så hatisk diskurs i ett land där det redan finns så mycket fobi mot de här grupperna tänder det en gnista som vissa agerar på. Vi ser också att sättet på vilket våldet utövas på förändras, säger Mônica Benício.

Hon beskriver ett fasansfullt mord där en transkvinna mördades och fick sitt hjärta utskuret. På dess plats satte förövaren in en bild på ett helgon. Som förklaring sade förövaren att han hade försökt hjälpa till genom att ta bort demonen från henne.

Med så mycket våld och hat i omlopp skulle hbtqi-rörelsen i Brasilien ha kunnat skrämmas till tystnad. Benício menar dock att rörelsen istället har svarat med motstånd:

– Marielle har blivit en symbol för motståndet. Vi får inte låta rädslan paralysera oss.

En rörd Mônica Benício hyllades av ett stående årsmöte.

En rörd Mônica Benício hyllades av ett stående årsmöte. Foto: Annie Beckman

Det har blivit dags att avrunda föredraget. Johanna Westeson citerar vad Gävlesonen och fackföreningsaktivisten Joe Hill ska ha sagt till sina kamrater i IWW, Industrial Workers of the World, strax innan han arkebuserades i Salt Lake City i USA 1915: ”Gråt inte, organisera er”.

– Men jag tror att vi både behöver gråta och organisera oss, säger Johanna Westeson.

Mônica slår händerna för ansiktet. Hennes sorg blir påtaglig i den stora aulan och många händer ses söka sig upp till blöta kinder medan Mônica Benício får stående applåder.

Vera Häggblom
[email protected]

Läs också

Brazil: Arrests are first sign of progress in investigation into killing of Marielle Franco (Amnesty International 12 mars 2019)

”De har mördat Marielle!” (Amnesty Press 26 juni 2018 – också i nummer 2/2018)

Mônica Benício tillsammans med årsmötesfunktionären Sigbrit Nordvall från Amnesty i Gävleborg.

Mônica Benício tillsammans med årsmötesfunktionären Sigbrit Nordvall från Amnesty i Gävleborg. Foto: Annie Beckman

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

reportage | 2019-05-14
Av: Vera Häggblom