Södra Sudan halvvägs mot självständighet

reportage | 2011-04-05

Den 9 juli blir Södra Sudan självständigt efter att folket i södra Sudan i januari i år röstade för en delning av landet. När landet nu har nått halvvägs dit finns en lång lista av nödvändiga åtgärder för att Södra Sudan ska kunna födas in i fred. Inte minst krävs ett nytt fredsavtal mellan norra och södra Sudan.

Folk och försvar bjöd den 30 mars in experter i Stockholm för att bena ut vilka resurser som behövs för ett enat Södra Sudan utan interna och externa konflikter.

Både utrikesminister Carl Bildt och biståndsminister Gunilla Carlsson har kallat Sudan för internationella samfundets största utmaning. Men omvärlden verkar ha andats ut efter att folkomröstningen verkligen genomfördes och efter att Sudans president Omar al-Bashir godkänt uppdelningen av landet.

Sortering av röstsedlar i södra Sudan. Nära 99 procent röstade för en delning av landet. Foto: __UN Photo/Paul Banks.

– Nej, det är inte riktigt klart än, säger Michael Sahlin, Sveriges särskilda sändebud i Sudan.
– Sudan är ett av de bästa exemplen på komplexa inre dimensioner, fortsätter han.
Sudans konflikter, menar han, grundar sig i en gränsdragning gjord av den brittiska kolonialmakten, religiösa olikheter, stam- och klanmentaliteter och oljeresurserna. Det är många och stora frågor som måste hanteras på den korta tiden fram till Södra Sudans självständighet den 9 juli i år.

– Man har kommit halvvägs från valet till självständigheten. Mycket mer borde ha hänt, säger Michael Sahlin.
– Det nuvarande fredsavtalet, CPA, går ut just 9 juli. Därefter finns ingen legal grund för att behålla freden. Innan dess måste allting därför vara på plats, säger han.

Det gamla avtalet täcker inte heller alla slags konflikter. När södra Sudan är halvvägs mot självständighet har jublet ersatts av krigsrubriker från både interna strider och den fortsatta konflikten i Darfur. Det är en utmaning inte bara för Södra Sudans nya regering utan också för det internationella samfundet, säger Michael Sahlin.
– Det går inte att förstå striderna i Sudan utan att se en historisk kontext. För att förhandla mellan staterna krävs ett förtroende. Man behöver åstadkomma ett läge av ömsesidiga säkerhetsgarantier, fortsätter han.

Ett flyktingläger nära Darfur i Sudan. Foto: Amnesty International.

Michael Sahlin understryker ändå att de insatser som gjorts hittills har varit exempel på sällsynt lyckad konflikthantering. Han beskriver freden i Sudan som en av de största diplomatiska framgångarna i Afrika. Det tog lång tid men har lett till en lång fred. Även om det inte ser så bra ut just nu finns projektet kvar och och det finns ett enormt engagemang.
– Den internationella koordineringen får inte misslyckas, säger Michael Sahlin.

– Det är mer sannolikt att en flicka i Sudan dör i barnsäng än att hon avslutar grundskolan. Sudan som varit den mest konfliktdrabbade regionerna i Afrika är fattigast i världen. Det drabbar flickor och kvinnor hårdast , säger Per Karlsson, analytiker på SIDA och fortsätter:
– Sudan har en hög ekonomisk tillväxt som befäster historiska olikheter. De socioekonomiska framgångarna har inte kommit alla till dels. Om man tittar på kartan över fattigdom ser man ett mönster som hör ihop med religion och etnisk tillhörighet.

För att illustrera bristen på infrastruktur i Sudan berättar Per Karlsson att det i huvudstaden Khartoum finns åtta broar över Nilen - lika många broar som det finns över floden i resten av landet och endast en av broarna finns i södra Sudan.
Inför självständigheten förväntar vi oss att Södra Sudan kommer att ta ett starkt ledarskap. Detta är en av de stora utmaningarna, säger Per Karlsson.

– Det kommer också att uppstå ett problem när de nästan 261 000 sudaneser som flytt från de södra delarna till norr ska flytta tillbaka till det nya Södra Sudan. Staten måste vara stark för att kunna ta hand om dem. I detta finns också en säkerhetsrisk när alla människor ska röra på sig, säger Michael Sahlin.

Många sydsudaneser har redan återvänt hem. Fler sydsudaneser kommer att återvända efter delningen. Foto: __UNHCR/P. Wiggers

Ytterligare ett problem på listan är att Världsbanken förutspår att Sudans oljeinkomster kommer att minska. Enligt Per Karlsson måste Sudan nu hitta nya inkomstkällor, som till exempel jordbruk.
– Vi förutser tyvärr storskaligt humanitärt stöd. Vi tror att fattigdomen är intimt länkad till väpnade konflikter och ofrihet. Svenskt samarbete bör inkludera mänskliga rättigheter och jämställdhet, fortsätter han.

Linda Nordin Thorslund, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, tror att FN tar sitt ansvar och kommer att fortsätta att göra det.
– Södra Sudan har efterfrågat stöd från FN. Detta bör omvärlden hörsamma eftersom risken för konflikt är överhängande. Vi måste få ut smycket vi kan ur varje biståndskrona. Sudan är ett nyckelland och det är viktigt att folket kan få skörda frukterna av fred, säger Linda Nordin Thorslund.

Text: Yvette Lindholm
yvette.lindholm@amnesty.se

Läs mer
Samarbete krävs när ett land till ska dela på Nilen (28 mars 2011)

Nya strider i södra Sudan - 66 000 nya flyktingar i Darfur sedan nyår (17 mars 2011)

President al-Bashir vill ha samlingsregering (3 januari 2011)

reportage | 2011-04-05