Ibrahim Rugova i Stockholm: Självständighet enda lösningen

reportage | 2001-10-28

”Vi vill ha självständigheten erkänd”
Amnesty Press rapporterar från Ibrahim Rugovas besök i Stockholm

Ett självständigt Kosovo är enda lösningen och kommer att bidra till stabilitet på Balkan. Det sade Ibrahim Rugova, den ledande politikern bland kosovoalbanerna, när han på måndagen föreläste på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Han avvisade idén om ett Storalbanien och sade att albanerna ändå kommer mötas inom ramen för ett integrerat Europa när Balkans stater kommer med i EU.

Ibrahim Rugova i Stockholm

Den 7 september 1990 samlades albanska medlemmar i den nationalförsamling för Kosovo som hade upplösts av de serbiska myndigheterna när Slobodan Milosevic lät avskaffa självstyret i provinsen till ett hemligt möte. Republiken Kosova utropades. 1992 valdes Ibrahim Rugova till president i en republik som aldrig erkändes utanför Albanien. Men Rugova var en ny politiker och hans LDK, Kosovas demokratiska förbund, blev de kommade åren ledande i motståndet mot det som sågs som en serbisk ockupationsregim. Med icke-våld organiserades ett parallellt samhällssystem där albanerna skötte undervisning och hälsovård själva.

Under kriget 1998 överflyglades LDK av Kosovas befrielsearmé UÇK och Rugova fick hård kritik av en del kosovoalbaner. Men efter Natos bombkrig mot Jugoslavien våren 1999 tog FN över styret i Kosovo och över 40 000 soldater i den Nato-ledda fredsstyrkan KFOR tog hand om säkerheten i området. Albanerna, som hade fördrivits under bombkriget, återvände hem medan många serber och en del romer lämnade Kosovo när den jugoslaviska armén tågade ut.

I oktober förra året hölls lokalval i Kosovo, dock bojkottat av serberna. Många hade trott att de partier som hade sitt ursprung i UÇK, däribland Hashim Thaçis PDK, skulle vinna stort stöd. Men i stället var det Rugova och LDK som vann en storseger och fick cirka 60 procent av rösterna.

Den 17 november ska parlaments- och presidentval hållas i Kosovo. Denna gång har 170 000 serber registrerat sig av totalt en miljon väljare. Oron för våldsamheter i samband med valet ökade förra veckan när en byggnad i Suva Reka den 16 oktober fattade eld. Uppgifter fanns om att någon hade slängt in en granat i byggnaden där både LDK och PDK hade sina lokala högkvarter. Men på torsdagen visade en undersökning att den explosionsartade branden hade orsakats av ett elfel och inte var något attentat.

Sent på fredagskvällen dog två personer när passagerarna i en bil besköts vid byn Lausa, 30 kilometer väster om Prishtina. Bekim Kastrati arbetade som journalist på tidningen Bota Sot, som står nära LDK medan Besim Dajaku tidigare hade arbetat som säkerhetsvakt åt Rugova.

Vid mötet i Stockholm tonade Ibrahim Rugova ned händelsen och ville inte ge bakhållet politisk betydelse.

– Hittills har valrörelsen varit fredlig, sade Rugova. Och vi ska göra vårt yttersta för att det ska fortsätta så. Men det finns små kriminella gäng som är rädda för att förlora sina positioner i Kosovo.

Nästan två och ett halvt år har gått sedan kriget i Kosovo avslutades och Rugova framhöll att en rad framsteg har uppnåtts:
– Förra året lyckades finansministeriet i Kosovo dra in halva budgeten. 80 procent av de förstörda husen har återuppbyggts. Den privata sektorn växer snabbt. Efter lokalvalen finns fungerande lokal administration. Efter valet, där jag hoppas att LDK kommer få en stabil majoritet, finns det två prioriteringar: ekonomisk återhämtning genom privatisering av statsägd egendom och att skapa arbetstillfällen för Kosovos unga.

För Rugova finns det dock ett övergripande mål som han anser har stöd av alla (albanska) politiska krafter i Kosovo:
– Vi kommer att fortsätta arbetet för ett formellt erkännande av självständigheten. Det skulle skapa lugn i hela regionen. Ett oberoende Kosova skulle skapa stabilitet i Makedonien, i själva Albanien och lugna ner situationen i Montenegro där åtta procent av befolkningen är albaner. Och jag tror också det skulle stabilisera Serbien. Jag hoppas att Belgrad kommer ändra inställning till vårt oberoende, men hur som helst så kommer aldrig mer Belgrad ha det avgörande inflytandet på vad som händer i Kosova.

Det internationella samfundet är dock kallsinnigt till ett självständigt Kosovo. I den resolution (1244) som FN:s säkerhetsråd antog den 10 juni 1999 sägs att Kosovo fortfarande är en del av Förbundsrepubliken Jugoslavien. Och valet den 17 november ses som ett försök att upprätta självstyre i Kosovo, men FN-protektoratet lär bestå.

Ibrahim Rugova betonar att han vill se Kosovo som en del av ett integrerat Europa och han avvisade bestämt allt tal om regionala lösningar.

– Vi ska inte lämna konflikter till våra barn, sade han.

Enligt Rugova har den nuvarande provisoriska administrationen i Kosovo, där FN-administrationen UNMIK samverkar med lokala krafter, lyckats skapa acceptabla förhållanden när det gäller undervisning och sjuk-och hälsovård i de enklaver där majoriteten av Kosovos cirka 100 000 serber bor. Men han medgav att serberna saknar rörelsefrihet i dagens Kosovo.

– Jag hopas att denna fråga ska kunna lösas så snart som möjligt. Det gäller också albanernas möjlighet att fritt röra sig i norra delen, bland annat i Mitrovica. Men man måste komma ihåg att det bara är drygt två år sedan kriget tog slut.

Efter attackerna i USA den 11 september samlades cirka 10 000 personer i huvudstaden Prishtina för att visa sin solidaritet med de dödade amerikanerna i New York och Washington. På en fråga om albanernas inställning till ”jihad” svarade Rugova att albanerna historiskt sett har tillhört olika religioner; den ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och islam och att det kanske finns några hundra personer som känner till jihad.

– Men den som kommer till vårt land kan se att det är sekulärt samhälle där stor religiös tolerans råder. Islam är en relik från det ottomanska imperiets dagar (Turkiet styrde fram till åren före första världskriget). Idag står hela Kosovo bakom USA, liksom majoriteten av den civiliserade världen, sade Rugova.

Frågan om försvunna serber och fängslade albaner har varit en stötesten i relationerna mellan Belgrad och Prishtina. Enligt serbiska uppgifter saknas fortfarande över 1 000 serber sedan kriget. I juni 1999 tog de serbiska styrkorna med sig närmare 2 000 albanska fångar över gränsen till Serbien och under Milosevics tid vid makten genomfördes en rad rättegångar och många albaner dömdes till fängelse. Fortfarande finns en del av dessa fångar kvar i Serbien.

På en fråga från Amnesty Press hur Rugova ser på dessa frågor svarade han att han tror att de serbiska uppgifter om antalet försvunna serber är överdrivet:
– I två år har vi arbetat med UNMIK för att skapa klarhet. Vi kommer fortsätta efter valet, men jag är övertygad om att en del av dessa serber som har anmälts som försvunna är i livet och finns i Serbien. När det gäller de albanska fångarna så finns fortfarande 200 personer kvar i serbiska fängelser. Det är en rent humanitär fråga och de borde ha frigivits för länge sedan. Därutöver finns fortfarande ungefär 4 000 albaner som är saknade och där vi saknar uppgifter om dem. Jag befarar att de har dödats och finns någonstans i Serbien.

De senaste månaderna har hundratals albaner som dödades i Kosovo 1999 återfunnits i Serbien.

Text och bild : Ulf B Andersson

reportage | 2001-10-28