Guatemala: Elitens kontroll av rättsväsendet hotar demokratin

Människorättsadvokaten Geraldina López reser runt i Europa för att väcka uppmärksamhet kring sin klient, chefsåklagaren Virginia Laparra, som suttit fängslad sedan i februari 2022. Geraldina López ger en detaljerad inblick i hur den politiska och ekonomiska eliten agerar för att ta kontroll över rättsväsendet i Guatemala. Syftet är att stoppa brottsutredningar om korruption på hög nivå och möjliggöra fortsatt straffrihet.

reportage | 2023-10-09
Av: Jocke Nyberg

Samvetsfången Virginia Laparra. Foto: Verdad y Justicia/Amnesty

– Viktiga delar av vårt rättsväsende kontrolleras av politiska och ekonomiska intressen. Högt uppsatta domare, åklagare och andra centrala positioner inom rättsväsendet nomineras och utses med specifika åtaganden: starta inga nya, och lägg ner pågående, brottsutredningar om korruption, inklusive av presidenten som i fallet med en nickelgruva där ett ryskt företag misstänks ha mutat till sig koncessionen.

Det säger Geraldina López när jag träffar henne på Amnestys sekretariat i Stockholm, ett av flera stopp på en rundresa i Europa för att stärka kampanjen för att få chefsåklagaren Virginia Laparra frigiven efter nästan två år i fängelse. Sedan november 2022 betraktar Amnesty Virginia Laparra som samvetsfånge och intensifierar nu kampanjen för att få henne frigiven och domen mot henne upphävd.

Geraldina López är en av Virginia Laparras försvarsadvokater. En annan av hennes advokater, Claudia Gonzales, arresterades 28 augusti och är ännu ett offer i de pågående ansträngningarna att kriminalisera människorättsförsvarare inom särskilt rättssektorn. Men också journalister är måltavlor.

Virginia Laparra dömdes förra året till fyra års fängelse för maktmissbruk (motsvarande grovt tjänstefel i svenska brottsbalken). Hon riskerar att dömas till ytterligare sex år efter ett nytt politiskt motiverat åtal för offentliggörande av sekretessbelagda uppgifter. Rättsprocesserna är en del av mångårig förföljelse av henne. Hon har bland annat åtalat den förre borgmästaren och hans stab i landets näst största stad, Quetzaltenango, för omfattande tagande av mutor. Det och flera andra högnivååtal har lagts ned på direkt order av riksåklagare Consuelo Porras.

Som Maya Kaqchikel, kvinna och människorättsadvokat diskrimineras Geraldina López ständigt. ”Jag släpps knappt in i domstolsbyggnaden och väl inne hänvisas jag till de frihetsberövades toaletter”. Foto: Jocke Nyberg

I likhet med andra åklagare, advokater och brottsutredare som drivit korruptionsfall arbetade Virginia Laparra på en särskild enhet, FECI, inom riksåklagarmyndigheten. Den var – och är alltjämt i teorin – specialiserad på att utreda högnivåfall av korruption och maktmissbruk i syfte att komma åt mångårig och systematisk straffrihet. FECI skapades på initiativ av CICIG, den internationella missionen mot straffrihet i Guatemala, som verkade i landet från 2008 till 2019.

Då sparkade president Jimmy Morales (2016-2020) ut missionen, som hade över 200 anställda jurister, brottsutredare och andra specialister. CICIG:s och FECI:s utredningar och åtal ledde till fällande domar mot många höga politiker och förvaltningschefer, inklusive president Otto Perez Molina (2012-2015).

– Under presidenterna Jimmy Morales och Alejandro Giammattei (2020–2023) har rättsväsendets oberoende och opartiskhet, som CICIG stärkte, satts ur spel, säger Geraldina López.

– Riksåklagare Consuelo Porras tillsattes på felaktiga grunder. Hennes doktorsavhandling är ett plagiat och kandidater med bättre meriter plockades bort utan förklaring i slutskedet av valprocessen, säger hon.

Claudia González (till vänster), advokat för Virginia Laparrra, greps i augusti. Foto: Verdad y Justicia/Amnesty

I samband med tillsättningen av Consuelo Porras, domare i hovrätter, Högsta domstolen, riksrevisorn, MR-ombudsmannen och andra myndighetschefer avslöjades existensen av parallella och hemliga nomineringskommissioner. Där låg den egentliga makten, vid sidan om de formella ordinarie nomineringskommissionerna (Comisiones de Postulación). Avslöjandena ledde till polisanmälan och en brottsundersökning, som riksåklagare Consuelo Porras beordrade FECI att lägga ner.

När intervjun görs med Geraldina López pågår vägblockader och demonstrationer på olika platser i Guatemala med krav på bland andra Consuelo Porras avgång.

Hon och några domare är elitens verktyg för att få det senaste valet olagligförklarat. Till mångas överraskning vann den politiskt progressiva kandidaten, Bernardo Arévalo med 58 procent av rösterna över favoriten Sandra Torres, som fick 37 procent av rösterna i den andra presidentvalsomgången den 20 augusti.

Den nyvalde presidenten Bernardo Arévalo (till vänster) möter avgående presidenten Alejandro Giammattei i presidentpalatset den 4 september. Foto: Gobierno de Guatemala/Wikimedia

Bernardo Arévalo, sociolog och 64 år gammal, ska tillträda den 14 januari 2024. Han är son till Guatemalas första demokratiskt valda president Juan Jóse Arévalo (1945-51), som flydde efter den USA-stödda kuppen 1954. Bernardo Arévalo föddes i exil i Uruguay.

Som brukligt när Guatemala håller val var Bernardo Arévalos parti nytt. Movimiento Semilla (Semilla betyder frö) lyckades organisera och mobilisera många ungdomar och särskilt från Maya-folken, som utgör 45 - 50 procent av de 18 miljoner invånarna i Guatemala.

Fyra gånger, senast den 29 september, har riksåklagare Consuelo Porras på order av en domare, skickat stora polisenheter för att göra razzior på valdomstolen, Guatemalas valmyndighet. Det angivna skälet är påstådda felaktigheter vid omräkningen av rösterna och valet av ledamöter som ansvarade för omräkningarna.

EU, USA, Organisationen för Amerikanska Stater (OAS) och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) har fördömt razziorna.

USA införde 2021 sanktioner mot Consuelo Porras och en av hennes kollegor som främst innebär inreseförbud.

I juli 2023 införde USA sanktioner mot ytterligare tio myndighetspersoner i Guatemala.

Människorättsadvokaten Geraldina López från Guatemala besöker i höst flera europeiska städer tillsammans med Arjun Chaudhuri, Amnestys kampanj- och påverkansansvariga i Centralamerika, för att uppmärksamma Amnestys kampanj för stöd till kriminaliserade åklagare och domare i Guatemala. Foto: Jocke Nyberg

Skulle försöken att stoppa Bernardo Arévalo från att tillträda som president lyckas vore det en form av statskupp.

– Hotet mot den demokratiska processen är akut, konstaterar Geraldina López.

Själv är hon utsatt för hot sedan januari 2023 i form av en pågående förundersökning om brott mot den allmänna ordningen.

– De försöker komma åt mig genom att hävda att jag inte är Virginias Laparras försvarare och då nekas jag tillträde till domstolen under förhandling. Men hon har rätt att välja vilken försvarare hon vill, säger hon.

Bernardo Caal Xol den 29 oktober 2022 med brev som skickades under Amnesty Internationals kampanj Write for Rights (Skriv för frihet i Sverige). Nästan en halv miljon vädjanden skickades med krav på att han skulle friges. Foto: James Rodriguez/Amnesty International

Med på Geraldina López besök i flera europeiska länder är Arjun Chaudhuri, Amnesty Internationals kampanj- och påverkansansvarige i Centralamerika. Vi talar om kampanjens innehåll och möjliga resultat, att få Virginia Laparra inte bara frigiven utan också förklarad oskyldig till brott.

– Kampanjen mobiliserar massivt och mångsidigt stöd till henne och andra förföljda människorättsförsvarare. Bara Amnesty Nederländerna har skickat över 15 000 mejl till riksåklagarmyndigheten och där byter man hela tiden e-postadress för att stödbreven inte ska komma fram, berättar Arjun Chaudhuri.

– I ett annat fall där Amnesty kampanjade för en guatemalansk samvetsfånge, Bernardo Caal Xol, så släpptes han ur fängelse efter fyra år. Jag ska inte säga att det var tack vare Amnesty men vi bidrog sannolikt, säger Arjun Chaudhuri.

Geraldina López fyller i:

– Många av stödbreven får Virginia Laparra tillgång till. Hon läser och besvarar vissa. De bidrar förstås till att stärka inte bara hennes motstånd utan också vårt och alla i Guatemala som vill åstadkomma de förändringar landet är i akut behov av.

Jocke Nyberg
[email protected]

Läs också
Lägg ner åtalen mot advokaten och människorättsförsvararen i Guatemala (Amnesty International 25 september 2023)

Läs mer om Guatemala från Amnesty Press

Världens miljöförsvarare är under attack – manifestation i Stockholm (13 december 2021)

Prisbelönta antikorruptionsbekämpare varnar för övergrepp på de mänskliga rättigheterna i Guatemala (16 november 2018)

Guatemala: Lång väntan på rättvisa (21 juni 2017)

30 års väntan på rättvisa (29 februari 2016 – också i nummer 1/2016)

I gruvdriftens spår – allt fler attacker mot människorättsförsvarare i Guatemala (16 april 2014)

Unik dom i Guatemala: Ríos Montt dömd för folkmord (11 maj 2013)

Guatemala: Folkmordsrättegången i slutfas – Rios Montt bedyrar att han är oskyldig (9 maj 2013)

Arméns sexslavar vittnade om övergrepp (3 oktober 2012)

Första stegen mot rättvisa i Guatemala (nummer 4/2011)