Världens miljöförsvarare är under attack – manifestation i Stockholm

Förra året mördades 227 miljöaktivister – fyra i veckan. Att försvara miljön har blivit allt farligare. Den 10 december genomfördes en ljusmanifestation i Stockholm för att uppmärksamma dem som hotas, fängslas och dödas i klimatkrisens skugga

reportage | 2021-12-13
Av: Lisa Olsson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2022
Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen var en av talarna på manifestationen.

Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen var en av talarna på manifestationen. Foto: Lisa Olsson

De grå molnen hänger tungt över staden och på marken har den senaste veckans snö förvandlats till slask. Ljusen som tänds på Sergels Torg på Internationella dagen för mänskliga rättigheter bryter av gråtonerna. Ett 50-tal människor trotsar vädret för att kräva rättvisa för miljökämpar, som allt oftare trakasseras, hotas och utsätts för våld.

– Världens urfolk är extra utsatta, men det kan också handla om journalister och jurister som protesterar mot till exempel gruvexploatering och palmoljeplantage, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Manifestation på Sergels Torg i Stockholm 10 december.

Manifestation på Sergels Torg i Stockholm 10 december. Foto: Lisa Olsson

Tillsammans med bland annat Amnesty, Fältbiologerna, Afrikagrupperna, Greenpeace och We Effect står de bakom dagens manifestation. Sedan 2012 har Global Witness varje år släppt en rapport över mord på miljöaktivister. År 2020 var det värsta året hittills med fyra mord i veckan, där den verkliga siffran troligen är högre. Columbia, Mexiko och Filippinerna tar pallplats på den osmickrande listan. I takt med att klimatkrisen engagerar allt fler har också motkraften från resursstarka aktörer ökat.

Coronapandemin har minskat civilsamhällets möjligheter att uttrycka åsikter och försvara sig. Miljölagstiftningen har dessutom försvagats i flera länder.

– Undantagslagar skyddar inte bara mot smitta. De har gjort att vi har allt fler krympande demokratier och det är svårt att få gehör i pandemins skugga, säger Nina Larrea, regionchef för We Effect i Latinamerika.

 Anita Jansson håller upp en skylt med bild på Fikile Ntshangase som mördades i Sydafrika.

Anita Jansson håller upp en skylt med bild på Fikile Ntshangase som mördades i Sydafrika. Foto: Lisa Olsson

En av människorna bakom siffran 227 var sydafrikanska Fikile Ntshangase som kämpade mot gruvdrift och fick betala med sitt liv. Hon sköts till döds i sitt hem medan hennes barnbarn lekte utanför på gården.

Ett annat fall som lyftes fram under manifestationen är läraren och aktivisten Bernardo Caal Xól i Guatemala. Han tillhör urfolket maya q’eqchi’ och tillsammans protesterade de mot ett statligt företag som började bygga dammar i den heliga Chabónfloden, som är livsnödvändig för urfolkens överlevnad. För sina fredliga protester dömdes Bernardo till över sju års fängelse.

Lisa Gauffin Dahlin är en av dem som hjälper till att samla in namnunderskrifter i Amnestys kampanj ”Skriv för frihet”.

Lisa Gauffin Dahlin är en av dem som hjälper till att samla in namnunderskrifter i Amnestys kampanj ”Skriv för frihet”. Foto: Lisa Olsson

– Bernardo har suttit fängslad för sin fredliga klimataktivism sedan 2018. Han är klimataktivist, lärare, facklig representant och han har sedan länge arbetat för urfolks rättigheter i Guatemala. För det straffades han och han är inte ensam. Många miljöaktivister står vid klimatkrisens frontlinje, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare på Amnesty International.

På manifestationen samlades namnunderskrifter in för att kräva att Bernardo Caal Xól omedelbart ska friges. Längst till höger är Amnesty Sveriges tillförordnade generalsekreterare Anna Johansson.

På manifestationen samlades namnunderskrifter in för att kräva att Bernardo Caal Xól omedelbart ska friges. Längst till höger är Amnesty Sveriges tillförordnade generalsekreterare Anna Johansson. Foto: Lisa Olsson

Under manifestationen samlades namnunderskrifter in bland annat för att kräva Bernardo Caal Xóls omedelbara och ovillkorliga frisläppande. Att lyfta fram enskilda miljöaktivister ökar deras skydd, minskar risken för repressalier och skänker dem legitimitet. I en antidemokratisk utveckling som pågår på många håll runt om i världen är det vår skyldighet att agera för jämlikhet, klimatet och rättvisa enligt Anna Johansson.

Flera av talarna under manifestationen lyfte också fram att urfolks rättigheter kränks även i Sverige. Gruvindustrin expanderar på samernas mark utan deras medbestämmande. Som exempel nämns förslaget till en gruva i Kallak (Gallók på samiska) där beslut snart ska fattas. Järnmalmsfyndigheten ligger på samernas mark.

– Vi behöver också stötta samerna, säger Karin Lexén.

Leo Rudberg som är ordförande i Fältbiologerna tror att en folklig miljörörelse är vägen framåt. Han menar att världens urfolk står i frontlinjen och att det ofta är de som drabbas först i klimatkrisen.

– Deras kamp och motstånd mot exploatering är vårt största hopp, för att motståndet fungerar. De visar att en annan värld är möjlig. En värld som bygger på omsorg, empati och ömsesidigt beroende med varandra och våra ekosystem, säger han.

Emilia Blixt och Sanna Blixt som är engagerade i Fältbiologerna medverkade vid manifestationen.

Emilia Blixt och Sanna Blixt som är engagerade i Fältbiologerna medverkade vid manifestationen. Foto: Lisa Olsson

Budskapet till människorna som samlats på manifestationen är att det finns saker att göra som privatperson. Leo Rudberg poängterar vikten av att kräva att Sverige ratificerar ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter. Flera talare uppmuntrar till eftertanke i matbutikerna och att handla produkter som odlats hållbart. Karin Lexén vill att så många som möjligt skriver på Naturskyddsföreningens upprop för att de lagförslag som just nu ligger på EU-kommissionens bord ska bli så skarpa som möjligt.

– Det kan leda till ökade krav på företag att respektera mänskliga rättigheter och miljö i hela produktkedjan och även utanför EU, säger hon.

Manifestationer för att stötta världens miljöförsvarare genomfördes även på flera andra orter i Sverige samt digitalt under hashtaggen #Light4Defenders.

Lisa Olsson
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 1/2022.

Läs mer från Amnesty Press

Urfolk i Brasilien gör motstånd mot Bolsonaro och uppmanar till bojkott (17 januari 2020)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

Ett år efter mordet: Berta Cáceres lever vidare i kampen om rätten till Honduras naturresurser (8 mars 2017)

reportage | 2021-12-13
Av: Lisa Olsson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2022