Abortfrågan i fokus när Polen går till val

Sedan valet 2019 har abortlagen i Polen skärpts, flera dödsfall har uppmärksammats och abortaktivisten Justyna Wydrzyńska har åtalats och fällts för medhjälp till abort. Folkomröstning, fri abort eller totalförbud? Aborträtten väntas bli en het fråga när Polen i höst går till val. Den 4 juni samlade oppositionen en halv miljon människor i en demonstration mot den nationalkonservativa regeringen.

reportage | 2023-06-04
Av: Anna Dahlqvist
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023

Justyna Wydrzyńska dömdes den 14 mars för att ha skickat abortpiller till en kvinna. Foto: Karolina Jackowska/Amnesty

Justyna Wydrzyńska ångrar ingenting. Inte ens när hon ställdes inför rätta och riskerade tre års fängelse för medhjälp till abort tvekade hon. Hon gjorde det enda rätta.

– Efter allt som har hänt känner jag mig starkare än någonsin, säger den polska abortaktivisten från hemmet i Ciechanów, en småstad i nordöstra Polen, när vi möts digitalt.

Hon har precis kommit tillbaka från Bryssel där hon träffat politiker, aktivister och journalister. Allt för att lyfta frågan om kvinnors rättigheter i Polen. Hennes fall har väckt stor internationell uppmärksamhet, med kampanjer på sociala medier under hashtaggen #IAmJustyna. Det är överväldigande, fantastiskt, men ovant och intensivt för henne.

– Det är skönt att vara hemma nu, jag behöver verkligen lugn och ro, säger hon.

I mars hölls rättegång efter flera uppskov. Hon dömdes den 14 mars till åtta månaders samhällstjänst efter att ha skickat abortpiller till en kvinna som levde i en våldsam relation. Det var en desperat situation som krävde ett snabbt beslut. Men kvinnans make ringde polisen, abortpillren beslagtogs och Justyna Wydrzyńska åtalades. I Polen är abort förbjudet med undantag för allvarliga hot mot kvinnans hälsa eller vid våldtäkt. Den som utför en olaglig abort eller agerar medhjälpare riskerar fängelsestraff.

– Det var en politisk rättegång, från början till slut. Det handlade om min abortaktivism och inte om den enskilda händelsen. Domaren blev till och med belönad med en befordran dagen efter domen, säger hon.

Justyna Wydrzyńska är en av grundarna till Abortion Dream Team, en polsk aborträttsgrupp som hjälper kvinnor att få tillgång till säkra aborter genom information om hur man beställer läkemedel för medicinsk abort eller åker utomlands för att göra abort. Att hon själv skickade abortpiller var ett undantag.

– Men det är många som står bakom mig, förklarar hon. Det gjordes en enkät om mitt fall och då svarade 47 procent att de skulle ha gjort likadant, bland unga var det så många som 63 procent.

I Polen ökar stödet för en mer liberal abortlag stadigt. Regeringen och folket går i otakt. Och när parlamentsval ska hållas i höst står abortfrågan högt på agendan.

– Det kommer att bli en av de största frågorna i valet, säger Justyna Wydrzyńska.

Maria Skóra, forskare och politisk analytiker, anser att det är svårt att förutspå valutgången i höst. Foto: Privat

Datum för valet är ännu inte klart, men senast i november ska det genomföras. Det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa utmanas av mittenhögerpartiet Medborgarplattformen och utgången är högst oviss.

– Det är en dynamisk situation med kriget i Ukraina, Polens konflikt med EU, Kremlpropaganda som spär på polariseringen och osäkerhet kring politiska allianser, säger Maria Skóra, forskare och politisk analytiker från Polen som är verksam vid Institutet för europeisk politik i Berlin.

Donald Tusk, partiledare för Medborgarplattformen och premiärminister 2007-2014, har utlovat en liberalisering av abortlagen med fri abort till vecka tolv, något som även vänsteralliansen (Lewica) står bakom. Två mindre mitten-högerpartier (PSL och Polska 2050) har sagt att de vill se en folkomröstning om abortfrågan medan det högerextrema Konfederationen förespråkar totalförbud.

– Det är aborterna och inflationen som står i fokus inför valet. Båda frågorna engagerar väljarna, säger Maria Skóra.

Den främsta orsaken till att abortfrågan är så central nu är den lagändring som drevs igenom efter ett beslut i Författningsdomstolen 2020 då abort vid fosterskador förbjöds. Det ledde till enorma protester och över 100 000 polacker demonstrerade runtom i landet.

– Sedan fem år tillbaka är domstolen styrd av regeringen så domarna gjorde helt enkelt vad regeringen ville, säger Maria Skóra.

Justyna Wydrzyńska lämnar domstolen när rättegången mot henne inleddes 14 juli 2022. Den 14 mars dömdes hon till åtta månaders samhällstjänst. Foto: Amnesty Poland

Enligt henne handlade det dels om att tillfredsställa den mest konservativa väljargruppen, dels om den nära alliansen mellan regeringen och den katolska kyrkan.

– Lag och rättvisa betalade för kyrkans stöd i valet 2019 med en hårdare abortlag.

Med lagändringen minskade antalet lagliga aborter från ungefär tusen per år till cirka hundra. Sedan dess har flera dödsfall då kvinnor nekats abort gett mer bränsle till missnöjet med lagen.

Enligt Maria Skóra är rättsprocessen mot Justyna Wydrzyńska en maktuppvisning som bär justitieminister Zbigniew Ziobros signatur. Justyna Wydrzyńska själv konstaterar att även straffet, samhällstjänst och inte fängelse, är strategiskt.

Annars hade du blivit en martyr?

– Ja, något sådant. Fängelse var för hårt, det var bestämt på förhand.

Justyna Wydrzyńska är en bricka i ett politiskt spel. På samma sätt tolkar Justyna Wydrzyńska de utfästelser som Donald Tusk har gjort om fri abort som en del av ett politiskt spel – utan egentlig substans.

– Vad betyder det? Ingår medicinska aborter? Hur blir det med samvetsklausuler för vårdpersonal? Kommer kvinnor tvingas till samtal och vänteperioder för att få abort?

Kort sagt: Skulle det bli fri abort i praktiken eller bara på papperet? Med lärdom från bland annat amerikanska delstater, men också från länder som Italien och Irland, finns det gott om tänkbara begränsningar. Donald Tusk har också lagt in brasklappar om att abort ska ske i samråd med läkare och i ”extremt svåra personliga situationer”.

Även Maria Skóra är tveksam till innebörden av löftet om att reformera abortlagen:

– Polen går visserligen i en alltmer sekulariserad riktning men kyrkan har inte spelat ut sin roll, den som regerar måste kunna samexistera med kyrkan. Jag är ganska säker på att det inte blir fri abort även om det blir maktskifte.

En återgång till den tidigare lagen, med rätt till abort vid fosterskador, håller hon för mer troligt. Men inte heller det är säkert. Lag och rättvisa sitter på presidentposten ytterligare två år med möjlighet till veto. Dessutom utgör den politiskt tillsatta Författningsdomstolen ett hinder.

Tusentals människor samlades i Warszawa den 6 november 2021 sedan ”Izabela” hade avlidit i blodförgiftning sedan hon vägrats göra abort. Demonstranterna gick från Författningsdomstolen till hälsovårdsdepartementet. Foto: Grzegorz Żukowski/Amnesty

Justyna Wydrzyńska har överklagat den fällande domen. Det kan ta år innan fallet tas upp i högre instans men det kan också gå snabbt – allt beroende på vad ”vad som gagnar regeringen” som hon säger. Straffet kan bara mildras eller bli detsamma som i tingsrätten, inte hårdare.

– Jag vet inte vilken typ av samhällstjänst det skulle bli, men det är många som har hört av sig och sagt att de kommer att hjälpa mig, om jag ska kratta löv eller plocka skräp, säger hon och ler.

Samhällstjänst klarar hon, men när hon först ställdes inför risken att dömas till fängelse var hon rädd. Hon tänkte att hon skulle lämna landet, tvingas bli politisk flykting. Men nu fortsätter arbetet som vanligt, i väntan på nästa juridiska prövning.

– I Polen, ett land med 38 miljoner invånare, utför vården hundra aborter per år. Vi hjälper hundra kvinnor varje dag, med information och kontakter, i vissa fall också med pengar. Rättsprocessen mot mig förändrar ingenting, säger Justyna Wydrzyńska.

Anna Dahlqvist

[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras också i nummer 2-2023.

Starka fördömanden

Rättsprocessen mot Justyna Wydrzyńska har mötts av starka fördömanden från internationella människorättsorganisationer, däribland Amnesty International som krävt att alla anklagelser dras tillbaka och varnat för att domen skapar ett farligt prejudikat.

Human Rights Watch och FN:s oberoende människorättsexperter konstaterar att det handlar om förföljelse av en kvinnorättsaktivist som hjälper kvinnor att få tillgång till grundläggande vård.

Abort i Polen

Abort är endast tillåtet vid allvarliga hot mot kvinnans hälsa och liv eller efter en våldtäkt. I praktiken är det svårt att få tillgång till abort även i de fallen. Kriminaliseringen av den som utför eller hjälper kvinnor att få abort har en avskräckande effekt. Samtidigt vägrar många läkare att ge abortvård med hänvisning till så kallad samvetsfrihet.

År 1932 infördes en begränsad aborträtt i Polen. 1956 utvidgades aborträtten till att gälla om den gravida kvinnan ”lever under svåra omständigheter”. Det innebar i praktiken fri abort och på 1960-talet reste kvinnor från bland annat Sverige till Polen för att göra abort.

1993 begränsades aborträtten och tillåts bara när en graviditet har uppstått genom våldtäkt, när kvinnans liv eller hälsa hotas, samt när fostret bedöms ha livshotande skador. Den lagen ändrades i och med Konstitutionsdomstolens beslut i november 2020 då abort förbjöds när fostret har allvarliga eller dödliga skador.

Den 27 januari 2021 beslöt regeringen att den nya lagen skulle börja gälla.

Enligt Guttmacherinstitutet ligger abortsiffran i Polen på närmare 100 000 per år. Majoriteten av aborterna utförs med hjälp av abortpiller i Polen medan en mindre del sker på kliniker utomlands. Ungefär hundra aborter sker årligen inom vården. Det är en minskning med 90 procent sedan förbudet mot abort vid fosterskador trädde i kraft 2021.

Valet 2023

Sedan Lag och rättvisa kom till makten 2015 har den demokratiska utvecklingen i landet gått stadigt bakåt med ökad politisk kontroll av såväl media som rättsväsende. Landet har också infört ”hbtq-fria zoner” och tillhör nu ett av de länder som är allra sämst på hbtqi-rättigheter i Europa.

Inför valet i höst är Lag och rättvisa det största partiet, följt av oppositionspartiet Medborgarplattformen, PO. Vänsteralliansen och högerextrema Konfederationen ligger på en delad tredje plats. Fortfarande råder osäkerhet kring tänkbara allianser och valutgången bedöms som oviss.
Anna Dahlqvist

En halv miljon demonstrerade mot regeringen

På årsdagen av de första fria valen 4 juni 1989 hölls stora demonstrationer mot regeringen runt om i Polen men också i andra städer som Berlin, Paris och London. Manifestationen, som arrangerades av de viktigaste oppositionspartierna, beskrevs som den största som har hållits efter kommunisttiden. I Warszawa uppgav arrangörerna att en halv miljon människor deltog, rapporterar Notes from Poland.

I Warszawa talade bland andra Donald Tusk, ledare för Medborgarplattformen PO, Warzsawas borgmästare Rafał Trzaskowski och tidigare presidenten Lech Wałęsa, som ledde Solidaritet till en storseger över kommunistpartiet i valet 1989.
Även Vänsteralliansen Lewica och den nybildade mitten-högeralliansen mellan bondepartiet PSL och Polska 2050, deltog i protesten 4 juni.

Piotr Müller, språkrör för regeringen, anklagade den 4 juni Tusk and Wałęsa för att försöka störta Lag och rättvisa-regeringen.

Den 30 maj undertecknade president Andrzej Duda en kontroversiell lag som ska inrätta en specialkommission för att undersöka ryskt inflytande på polsk säkerhet. Personer som befinns skyldiga av kommissionen kan i tio års tid utestängas från offentliga ämbeten och inom oppositionen fruktar man att detta ska användas för att Lag och rättvisa ska kunna behålla makten. EU och USA har riktat kritik mot den nya lagen och varnat för att den kan missbrukas för att förhindra fria och rättvisa val i höst genom att oppositionspolitiker stoppas från att få ställa upp.

Vänsterpolitikern Aleksander Kwaśniewski, som var president 1995-2005, riktade enligt The Warsaw Voice skarp kritik mot att president Duda gått med på den nya lagen:
– Presidenten har gått in i ett cyniskt, illegalt och icke-konstitutionellt spel inför valet. Detta är som den värsta modellen och påminner om hur Erdoğan, som vann de turkiska valen, stoppade borgmästarna i Ankara och Istanbul från att ställa upp i valet, sade Aleksander Kwaśniewski den 2 juni.

Ulf B Andersson

Polen

Huvudstad: Warszawa

Politik: I juni 1989 hölls delvis fria val då fackföreningsrörelsen Solidaritet vann en storseger. Tadeusz Mazowiecki kunde bilda den första icke-kommunistiska regeringen sedan 1946 och Solidaritets ledare Lech Wałęsa valdes 1990 till president.
Vid valen 2015 och 2019 vann nationalkonservativa partiet PiS, Lag och rättvisa, som leds av Jarosław Kaczyński. I presidentvalets andra omgång den 12 juli 2020 vann PiS-kandidaten Andrzej Duda en knapp seger över liberalen Rafal Trzaskowski.
Yta: 312 696 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 38 miljoner.

Läs också

Poland: Justyna gave her closing speech during trial (IPPF 15 mars 2023)

Läs mer om Polen från Amnesty Press

Manifestation i Stockholm på aborträttsdagen (2 oktober 2022)

MRDAGARNA 2021: Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

”Inte en till” – stora protester i Polen (27 november 2021)

Abortstriden i Centraleuropa (17 december 2020)

Abortfrågan som delar Polen (30 september 2020)

Polens president Andrzej Duda satsar på hatretorik mot hbtq-personer för att vinna valet (26 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

ILGA varnar för att utvecklingen går bakåt för hbtqi-personer i Europa (7 februari 2020)

Rättssäkerheten under ytterligare attack i Polen (11 juli 2019)