Stater mot kvinnors rättigheter: Feministiska aktivister från Mellanöstern mötte politiker i riksdagen

Är den svenska regeringspolitiken verkligen feministisk? Med avstamp i Mellanöstern samtalades om kampen mot kränkningar av kvinnors rättigheter både inrikes och utrikes i ett riksdagsseminarium den 22 mars. Amnesty Press var där.

reportage | 2018-05-23
Av: Jessica Stensell
”Kıyafetime karışma”. Demonstration i Kadıköy i Istanbul den 29 juli 2017 för att protestera mot inskränkningar i kvinnors rättigheter där det framhölls att kvinnor har rätt att själva bestämma sin klädsel.

”Kıyafetime karışma”. Demonstration i Kadıköy i Istanbul den 29 juli 2017 för att protestera mot inskränkningar i kvinnors rättigheter där det framhölls att kvinnor har rätt att själva bestämma sin klädsel. Foto: Neslihan_Turan/Wikimedia

Bara en internationell kvinnodag räcker inte för allt som finns att ta upp! Det var budskapet inför seminariet ”Stater mot kvinnors rättigheter” som ägde rum i Riksdagshuset i Stockholm. Eventet hölls av föreningen Varken hora eller kuvad (VHEK) och riksdagens tvärpolitiska Hedersnätverket.

Gemensamt för samtliga inbjudna föreläsare var att de på grund av sin aktivism blivit tvingade att lämna sina hemländer. Nurten Özkoray, forskare i sociologi och journalist, inledde med en föreläsning om kvinnors situation i Turkiet. Könsrollerna sitter djupt rotade. Trots utbredd utbildning utgör turkiska kvinnor bara en tredjedel av landets arbetskraft och de har sällan höga positioner.

Det styrande partiet AKP förespråkar konservativa normer och har haft makten sedan valet år 2002. President Recep Tayyip Erdoğan har kritiserats hårt de senaste åren för ett alltmer auktoritärt styre. Våld mot kvinnor i nära relationer togs upp som ett exempel. Nurten Özkoray visade en graf över höga mordsiffror där en stadig ökning skedde fram till 2010. Då störtdök siffrorna till en betydligt lägre nivå som sedan behållits.

– Den här nedgången är fiktion. Ett oppositionellt parti i parlamentet höll en utfrågning om våldet mot kvinnor och inrikesministern var tvungen att förklara. Efteråt har de verkliga siffrorna inte getts ut till allmänheten, sade hon.

Turkiet är ett av få länder i världen som har sekularism inskrivet i grundlagen. Men det efterlevs allt mindre, enligt Nurten Özkoray. Hon sade att religion ska hållas i den privata sfären som en nyckelprincip för att skydda kvinnors rättigheter.

Johanne Hildebrandt, journalist och seminariets moderator, ställde följdfrågan om hon anser att Sverige är sekulärt. Svaret var att Sverige i sin strävan efter tolerans inte är tillräckligt vaksamt vad gäller radikal islam.

Nästa föreläsare var Hana Al-Khamri, journalist uppvuxen i Saudiarabien. Hon inledde med att beskriva hur det saudiska samhället könsseparerar det mesta. Som kvinnlig journalist arbetade hon i ett kontor skilt från sina manliga kollegor.

Kronprins Mohammed bin Salman anses vara den som styr utvecklingen i dagens Saudiarabien.

Kronprins Mohammed bin Salman anses vara den som styr utvecklingen i dagens Saudiarabien. Foto: Jim Mattis/Wikimedia

På senare tid har det uppmärksammats internationellt att Saudiarabien i juni blir sista landet i världen som tillåter kvinnlig bilkörning. Hana Al-Khamri kommenterade detta genom att ta upp hur saudiska kvinnor redan för 27 år sedan demonstrerade för att få köra bil. De blev straffade med bland annat fängelse av dåvarande prins Salman bin Abdul Aziz – numera den kung som vill avskaffa förbudet.

Hon tvivlar på att det är annat än den ekonomiska krisen i Saudiarabien, till följd av sjunkande oljepriser, som ligger bakom skiftet. Oljan har varit en viktig källa till legitimitet åt monarkin eftersom välfärdssystem kan ges i utbyte mot lojalitet, förklarade hon:

– Vad vi ser är en totalitär regim som använder kvinnors rättigheter som ett politiskt kort för att tjäna vissa intressen.

– Kungen och hans kronprins använder lyftandet av förbudet som en PR-kampanj. Och det sorgliga med det här är att många västerländska medier följer kampanjen och stöttar den, sade Hana Al-Khamri och fortsatte berätta att många kvinnorättsaktivister blivit varnade av regimen att inte ta åt sig äran.

Trots hot och trakasserier har den saudiska kvinnorättsrörelsen länge arbetat för ett avskaffande av förmyndarsystemet. I Saudiarabien är en kvinna enligt lag inte myndig utan måste ständigt ges tillåtelse från sin manliga förmyndare. Förmyndaren kan vara hennes man, far eller son och bestämmer bland annat om hon får studera, arbeta eller resa.

Hana Al-Khamri sade att tusentals namnunderskrifter har samlats in i försök att få systemet slopat, men än så länge utan gehör. Hon nämnde även kampanjen ”Min förmyndare vet vad som är bäst för mig” som ett exempel på motreaktion och underströk att det finns konservativa kvinnor som stöttar regimen och att vissa får betalt för det.

– Om den saudiska regimen är genuint intresserad av att stärka kvinnors rättigheter borde de börja med att avskaffa förmyndarsystemet. De borde behandla kvinnor som likvärdiga medborgare, sluta skrämma dem och framför allt avskaffa systemet med könsapartheid, avslutade Hana Al-Khamri.

Sist ut som föreläsare var Chnoor Maki, student från Iran och Kurdistan. Hon började med att tala om händelser som fått uppmärksamhet internationellt. Den senaste tidens turbulens i landet har innefattat kvinnorörelsens protester mot obligatorisk slöja för kvinnor och flickor över nio år.

 8 mars 2018 demonstrerade Amnesty i Nederländerna utanför Irans ambassad med krav på att de som har gripits för brott mot lagarna om hijab ska friges.

8 mars 2018 demonstrerade Amnesty i Nederländerna utanför Irans ambassad med krav på att de som har gripits för brott mot lagarna om hijab ska friges. Foto: Marieke Wijntjes/Amnesty International

”Girls of Revolution Street”, som medierna namngett dem, har gripits för att de tagit av sig slöjan offentligt och viftat med den i protest. Hittills har två kvinnor dömts till ett respektive två års fängelse.

– Nuförtiden bär de flesta iranska kvinnor och flickor inte hijab på ett korrekt sätt där hela håret täcks. Lite åt gången åker scarfen bakåt och det är ett motstånd mot reglerna som regeringen vill att kvinnor ska följa. Varje dag grips många på grund av det här, sade Chnoor Maki. Hon berättade att en del kvinnor med slöjor som sitter fel blir attackerade med syra varje år.

Punktvis gick Chnoor Maki igenom en lång rad områden där kvinnors och flickors rättigheter kränks i Iran. Sexuellt våld var en röd tråd med punkterna könsstympning, hedersmord, polygami och barnäktenskap. Bland det hon beskrev fanns också förmyndarskapet som liknar det i Saudiarabien.

Avslutningsvis tog hon återigen upp slöjtvånget och kritiserade att svenska politiker har haft slöja på sig vid officiella besök i Iran. Senast det skedde var år 2017 men även tidigare kvinnliga regeringspolitiker från Sverige har beslöjat sig.

– Våld mot kvinnor borde inte rättfärdigas i kulturens eller religionens namn. Jag hoppas att Sverige, som ett feministiskt land, omprövar sin inställning till kvinnors rättigheter. Speciellt gällande kvinnor från muslimska länder, sade Chnoor Maki.

Panelen den 22 mars: Johanne Hildebrandt, Birgitta Ohlsson (L), Ewa Thalén Finné (M), Janine Alm Ericson (MP), Nurten Özkoray, Hana Al-Khamri, Chnoor Maki, Amineh Kakabaveh (V).

Panelen den 22 mars: Johanne Hildebrandt, Birgitta Ohlsson (L), Ewa Thalén Finné (M), Janine Alm Ericson (MP), Nurten Özkoray, Hana Al-Khamri, Chnoor Maki, Amineh Kakabaveh (V). Foto: Jessica Stensell

Efter föreläsningarna var det dags för den politiska panelen, bestående av riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Regeringen är noga med att kalla sin utrikespolitik feministisk. I samband med #metoo i slutet av år 2017 öronmärktes en ny biståndsmiljard till sjukvård, preventivmedel och utbildning för kvinnor och flickor. Samtliga i panelen var överens om att just utbildning är särskilt viktigt. De kopplade det även till svensk kontext.

– Jag är övertygad om att det bör satsas på utbildning, inte bara i fjärran utan även i svenska förorter. Om kvinnorna är analfabeter eller väldigt lågt utbildade påverkar det familjebildningen, synen på kvinnan, synen på sexuell frigörelse, på allt, sade Amineh Kakabaveh (V).

Alla i panelen från riksdagens oppositionspartier efterlyste däremot en hårdare svensk retorik mot de stater som värst förtrycker kvinnor. Förslag inkluderade tydligare stöd till kvinnorättsrörelserna i dessa länder.

– Det finns mycket mer att göra i de här frågorna. Men i utrikespolitiken sägs inte exakt vad man gör hela tiden. I vissa fall är det väldigt bra att vara tydlig offentligt och driva det via sådana kanaler. Sedan finns också den tysta diplomatin som naturligtvis används, svarade Janine Alm Ericson (MP) som var regeringens representant på plats.

Internflyktingar från Hodeidah i Jemen. Civilbefolkningen har drabbats hårt av kriget där Saudiarabien och Förenade arabemiraten ingår i en koalition som bedriver ett flygkrig sedan 2015.

Internflyktingar från Hodeidah i Jemen. Civilbefolkningen har drabbats hårt av kriget där Saudiarabien och Förenade arabemiraten ingår i en koalition som bedriver ett flygkrig sedan 2015. Foto: Amnesty International

Föreläsaren Hana Al-Khamri fick ordet under paneldiskussionen. Hon ifrågasatte att Sverige ger humanitär biståndshjälp till krigsdrabbade Jemen samtidigt som attackerande Saudiarabien stöttas med vapenhandel. Hon undrade även varför västvärlden inte vill isolera shariadiktaturer, såsom Sydafrika blev isolerat för sitt rasistiska system en gång i tiden.

– Satte vi handen mot hjärtat skulle vi egentligen vara otroligt mycket tuffare mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Jag är inte beredd att ta det steget, men jag tycker att vi behöver diskutera det här mer. I jämförelsen med handel är ju bistånd ganska lite pengar, sade Ewa Thalén Finné (M).

Hon menade att frågan är komplex eftersom Sverige är beroende av sina exportinkomster, vilka utgör en stor del av landets BNP, bruttonationalprodukt. I detta fick hon medhåll av Birgitta Ohlsson (L) som dock inflikade att de nyligen skärpta riktlinjerna för svensk vapenhandel är ett steg i rätt riktning.

Skandalerna kring svensk vapenexport till diktaturer ledde för några år sedan till att en parlamentarisk kommitté tillsattes för att se över vapenhandeln. I fjol presenterades resultatet där omformuleringar gjorts i lagarna för att hindra vägar runt dem. En ny lag om export av krigsmateriel antogs av riksdagen 28 februari 2018.

Janine Alm Ericson (MP) beklagade att de vässade formuleringarna om vapenhandeln inte blivit vassare. Huruvida Sverige kommer fortsätta sälja vapen till icke-demokratier eller inte återstår att se. Mycket i exportbesluten är sekretessbelagt för rikets säkerhet. Amineh Kakabaveh (V) ville gå steget längre än handelsstopp och även se att Sverige offentligt ifrågasätter likvärdig rösträtt i FN för shariadiktaturer.

 Politisk satir sedan Saudiarabien år 2017 valts in i FN:s kvinnorättskommission.

Politisk satir sedan Saudiarabien år 2017 valts in i FN:s kvinnorättskommission. Foto: Lion Multimedia Production U.S.A. from DearBorn, United States - Flickr/Wikimedia

Vad svenska politiker tänker göra för att motverka islamism i Sverige ville flera av åhörarna under seminariet ha svar på när frågor ställdes till panelen. Janine Alm Ericson (MP) tog upp att utredningar har tillsatts för att se över lagarna kring barnäktenskap, könsstympning och statliga bidrag till trossamfund.

Lagstiftningen kring barnäktenskap skärptes senast 2014. Då kvarstod kryphålet att tillåta äktenskap som ingåtts utomlands med en minderårig som är över 15 år vid ankomsten till Sverige. Detta ska nu täppas till, men mycket kritik har väckts mot att utredningen ville göra undantag för medborgare i EU-länder. Även i Amerika är barnäktenskap vanligt och i till exempel USA tillåts 16-åringar att ingå äktenskap. Enligt en undersökning som gjorts i USA har över 200 000 barn mellan åren 2000–2015 ingått äktenskap.

Regeringen har nu utlovat ett lagförslag till sommaren.

– Jag hoppas att regeringen inte kommer att följa den här utredningen, där man inte stängde möjligheten till barnäktenskap totalt. Jag tror att det är ett måste. Det är också en tydlig signal ut till andra länder, sade Ewa Thalén Finné (M).

Gällande trossamfunden har flera skandaler uppdagats under senare år, särskilt kring fundamentalistiska föreläsare som bjudits in av muslimska samfund. Regeringens utredningsrapport lades fram i mitten av mars och föreslår införandet av ett demokratikriterium.

– Om man inte står för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar ska man inte ha ett enda öre av skattepengar. Med ett demokratikriterium blir det omöjligt att ge till sådana trossamfund, även när det inte är de själva utan en nära associerad som uttalat sig, sade Janine Alm Ericson (MP).

I panelen fanns andra åsikter om huruvida ett demokratikriterium verkligen räcker. Amineh Kakabaveh (V) underströk vikten av att följa upp statliga bidrag ordentligt och vill även förbjuda de religiösa friskolorna. Birgitta Ohlsson (L) förespråkade att tydliga krav införs på att samfunden godkänner kvinnor som religiösa ledare och inte utesluter hbtq-personer.

Hedersvåld var ett ämne som panelen återkom till flera gånger. Kartläggningar är på gång från Socialstyrelsen och Länsstyrelsen och en utredning ska presenteras i september. Troligen kommer en skärpt lagstiftning för hedersrelaterat våld röstas igenom därefter.

Ett förslag som finns på riksdagens bord är att kalla detta ”Lex Fadime”. Fadime Sahindal blev mördad av sin far år 2002 av hedersskäl. Hon hade året dessförinnan hållit ett tal i riksdagen om hedersförtryck på ett seminarium om våld mot kvinnor.

– Det är fullkomligt pinsamt. Jag tror att vi har haft en riksdagsmajoritet för det här i flera år. Nu får vi se till att det händer, det är en konkret sak där vi kan enas, sade Birgitta Ohlsson (L).

– En frustration finns över att det går långsamt väldigt ofta. Problemet är att vi har haft olika måttstockar för flickors rättigheter i Sverige beroende på vad flickan har för ursprung, fortsatte hon.

Frustrationen blev påtaglig mot slutet av seminariet när fick åhörare komma till tals. Många var kvinnorättsaktivister från svenska förorter och starkt ifrågasättande till det bland politiker vanliga uttrycket ”Vi har varit naiva”. Vissa bland dem hade försökt få gehör i nära ett par decennier.

Föreningen Varken hora eller kuvad (VHEK) kallar sig förortsfeminister och grundades av Amineh Kakabaveh (V) i panelen. För sitt arbete mot rasism, hederskultur och religiöst förtryck har hon mött en hel del mothugg, även i de egna politiska leden. Hon menade att antirasism och religionsfrihet ibland blir missriktad och i värsta fall hjälper till med att dölja kvinnofientlighet.

– Dessvärre har de rödgröna och rosa svikit oss invandrarkvinnor. De tycker att det är helt okej att kämpa mot den vita mannens norm, men majoriteten av världens befolkning är inte vita. Jag avskyr patriarkatet oavsett vem som står för det. Vi måste vara tydliga och inte backa, sade Amineh Kakabaveh.

Jessica Stensell
jessica.stensell@gmail.com

reportage | 2018-05-23
Av: Jessica Stensell