Hårda straff för katalanska ledare

Den 14 oktober avkunnade Spaniens Högsta domstol sina domar mot de katalanska ledare som hösten 2017 organiserade en folkomröstning för att göra Katalonien självständigt. Nio av de åtalade dömdes för ”uppvigling” och ”missbruk av allmänna medel” till fängelse mellan nio och 13 år.

Reportage | 2020-01-15
Av: Emma Sofia Dedorson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019
Vallokal den 1 oktober 2017.

Vallokal den 1 oktober 2017. Foto: Emma Sofia Dedorson

Den 1 oktober 2017 ringlade köer utanför skolor och andra byggnader som tjänade som vallokaler i Katalonien. Gamla och unga stod i kö – de allra flesta för att rösta ja på frågan:
"Vill du att Katalonien skall vara en självständig stat, i form av en republik? Ja/Nej"

Att 90 procent röstade ja berodde på att många som skulle ha röstat nej även var emot omröstningen – som inte var auktoriserad. Ändå deltog nästan 2,3 miljoner väljare, cirka 42 procent av de röstberättigade katalanerna.

Utanför en grundskola i kvarteret Eixemple i Barcelona stod två poliser ur katalanska polisstyrkan Mossos d'Esquadr. De gjorde ingenting för att förhindra omröstningen trots att de fått order om det. Och jag frågade varför. De kunde inte uttala sig under eget namn.

– De har satt oss i en omöjlig sits. Vi är här för att se till att lagen följs men samtidigt är det våra vänner och vår familj som gör detta.

I stället spelades en slags teater. Den katalanska polisen frågade: Har ni några valurnor här? Organisatörerna svarade nej. Och så lät de dem hållas.

Annat var det med spansk nationell polis. När de kom till skolan så stängde organisatörerna portarna och gömde valurnorna. Under tiden slog polisen sig in, krossade rutorna och slet undan människorna i köerna med våld.

Amnesty International fördömde våldet i ett uttalande den 3 oktober 2017.
– I åtskilliga fall använde den nationella polisen och civilgardet överdrivet och onödigt våld och det farliga användandet av utrustning för att stävja kravaller gjorde att hundratals fredliga demonstranter skadades, sade John Dalhuisen, Amnestys dåvarande Europachef.

ordi Cuixart och Jordi Sànchez anländer till domstolen i Madrid den 16 oktober 2017. Efter två år i häkte dömdes de den 14 oktober till nio års fängelse för ”uppvigling”.

ordi Cuixart och Jordi Sànchez anländer till domstolen i Madrid den 16 oktober 2017. Efter två år i häkte dömdes de den 14 oktober till nio års fängelse för ”uppvigling”. Foto: Gabriel Bouys/AFP/TT

I likhet med tidigare protester och demonstrationer organiserades omröstningen den 1 oktober 2017 och protesterna mot polisvåldet av de civila organisationerna ANC (Assamblea Nacional de Catalunya) och Ómnium Cultural. Två av de nu dömda ledarna, Jordi Sànchez, ordförande för ANC, och Jordi Cuixart, ordförande för Òmnium Cultural dömdes till nio års fängelse vardera.

Det är dessa två domar Amnesty International riktar tydligast kritik emot genom att bland annat kräva att de båda, som redan suttit fängslade i två år, släpps med omedelbar verkan. Amnesty, som följt hela rättegången, anser inte att Jordi Sànchez och Jordi Cuixart är samvetsfångar, men att brottsrubriceringen ”uppvigling” och straffet är orimligt.

Inom självständighetsrörelsen har de fängslade politiska ledarna samt politiker i exil som den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som lever i Belgien, fått en martyrstatus. Allra särskilt gäller detta "Els Jordis" – de två vid namn Jordi. Man kallar dem politiska fångar. Så vill inte Amnesty International uttrycka sig utan menar att det visst kan finnas juridiskt stöd för åtal – men att lagar och brottsrubriceringar och inte minst straffskalan måste förtydligas för att inte det katalanska civilsamhället ska försvagas vad gäller frågor yttrandefrihet och demonstrationsrätt.

Under många år har stora demonstrationer hållits för ett självständigt Katalonien.

Under många år har stora demonstrationer hållits för ett självständigt Katalonien. Foto: Emma Sofia Dedorson

Enorma fredliga demonstrationer har organiserats på Kataloniens nationaldag 11 september under många år. Man har demonstrerat för självständighet men också större självbestämmande utan separation. Som år 2010 då den nya regionförfattningen gav regionen Katalonien större självbestämmande – något som hade röstade igenom regionalt och sedan godkänts av spanska regeringen – ogiltigförklarades i spanska konstitutionsdomstolen.

När fängelsedomarna föll den 14 oktober i år fick protesterna en annan karaktär – där fanns även inslag av skadegörelse och våld. Tusentals marscherade till Barcelonas flygplats El Prat för att ockupera den. Polisen slog med batonger och sköt med gummikulor. Bilar och barrikader sattes i brand och poliskontor attackerades.

Det stora flertalet demonstranter var dock fortfarande fredliga.
Demonstrationerna organiserades nu via en app som kallas Tsunami democràtic – den demokratiska tsunamin. För att få tillgång till appen måste man scanna av en annans användares QR-kod. "Ingen" enskild ligger bakom utan "vi är alla droppar i den demokratiska Tsunamin", heter det. Detta för att inga fler ledare ska kunna fängslas.

Protesterna i Katalonien lär fortsätta.

Emma Sofia Dedorson
[email protected]

Fakta/Katalonien
Huvudstad: Barcelona
Politik: Under den spanska republiken hade Katalonien autonomi men efter Francos seger i inbördeskriget 1939 förtrycktes den katalanska kulturen. Efter Francos död 1975 återinfördes demokrati i Spanien och 1979 fick Katalonien återigen autonomi. Det senaste årtiondet har krav på självständighet växt och 1 oktober 2017 genomfördes en icke sanktionerad folkomröstning. Den 27 oktober 2017 röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring. Ledarna greps eller gick i exil.
Yta: 32 108 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 7, 5 miljoner

Bakgrund/ Folkomröstningen och rättegången

Kataloniens president Carles Puigdemont håller tal efter den ensidiga självständighetsförklaringen 27 oktober  2017.

Kataloniens president Carles Puigdemont håller tal efter den ensidiga självständighetsförklaringen 27 oktober 2017. Foto: Generalitat de Catalunya/Wikimedia

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bli självständig.
Folkomröstningen hade olagligförklarats av den spanska författningsdomstolen. Polis försökte hindra väljare från att rösta, ibland med övervåld.
Den 27 oktober 2017 röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring. Spanska centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, samt utlysa nyval.
Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig.

Rättegången
Efter att de anklagade suttit häktade i två år kom domarna den 14 oktober 2019: 9 - 13 års fängelse. Åklagarsidans brottsrubriceringar var uppror, uppvigling, misshushållning med allmänna medel och ohörsamhet. De åtalade friades för uppror.

Dömda för uppvigling

  • Oriol Junqueras, tidigare vice regionpresident.
  • Carme Forcadell, före detta talman i Kataloniens regionparlament.
  • Joaquim Forn, Jordi Turull, Raül Romeva, Dolors Bassa, Josep Rull, Carles Mundó, Meritxell Borràs och Santi Vila – före detta ministrar i den katalanska regionregeringen.  
  • Jordi Sànchez, ordförande för självständighetsrörelsen ANC.
  • Jordi Cuixart, ordförande för självständighetsrörelsen Òmnium Cultural.
  • Förre regionpresidenten Carles Puigdemont lever i exil i Belgien. Vid valet till Europaparlamentet 2019 valdes Puigdemont som ledamot.

Emma Sofia Dedorson

Läs mer om Protesternas år 2019

Ecuador: Människor betalade ett högt pris (10 januari 2020)

2019: Protesternas år (Amnesty Press 9 januari 2019)

Från Hongkong till Quito (Amnesty Press 8 januari 2019)

Amnestychef varnar för att våldet i Hongkong kommer att eskalera (Amnesty Press 14 november 2019)

Reportage | 2020-01-15
Av: Emma Sofia Dedorson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019