Årsmöte 2022: ”Väsentligt mindre transparens gentemot Amnestys medlemmar”

Parul Sharma valdes om som ordförande och Amnesty antog en ny verksamhetsstrategi när årsmötet avslutades den 15 maj. Styrelsen fick också kritik av Granskningskommittén för minskad transparens.

Parul Sharma omvaldes som ordförande för svenska sektionen. Foto: Zoom

Söndagen den 15 maj var det dags för Amnestys digitala årsmöte att fatta beslut om motioner och styrelseförslag. Medlemmarna skulle också välja bland annat styrelse och valberedning. Röstlängden justerades upp med tre personer från årsmötesstarten måndagen, vilket innebar 160 röstberättigade medlemmar. I omröstningarna deltog dock bara mellan 33 och 37 personer.

Parul Sharma valdes om som ordförande och sektionen fick också en ny kassör i Tanja Yliniva. Nya ordinarie ledamöter i styrelsen är Tanvir Mansur och Ingrid Lomfors.

Åtta motioner och sex styrelseförslag hade kommit in till årsmötet. Tre motioner hade dragits tillbaka under veckan när de behandlades i beredningsgrupper, eftersom motionären var nöjd med styrelsens svar.

Vad är en rättighetsbaserad bostadspolitik? Här Landalagatan i Göteborg. Foto: Chapel/Wikimedia

Under söndagens diskussioner fick styrelsens förslag om en ny verksamhetsstrategi mest utrymme. I beredningsdiskussionerna hade det dykt upp en del frågor under veckan. Lars Gäfvert hade till exempel undrat vad det innebär att Amnesty ska arbeta för en rättighetsbaserad bostadspolitik.

– Anna Johansson svarade att det handlar om att lyfta att bostad inte är ett val utan en rättighet som alla personer i Sverige ska ha, berättade Anton Lidström, ordförande i beredningsgruppen.

Ett av få beslut som ledde till diskussion under söndagen handlade om Amnesty enligt verksamhetsstrategin ska ”utveckla och stärka ett feministiskt och antirasistiskt ledarskap”. Beredningsgruppen hade enats om att ge styrelsen i uppdrag att arbeta in den internationella rörelsens kommande definition av feministiskt ledarskap i strategin. Margus Aule efterlyste dock en definition redan på årsmötet.

– Jag har inte stött på begreppet tidigare och googlade, men det verkar inte vara ett allmänt känt och accepterat begrepp i Sverige. Nu förväntas vi besluta om något som vi inte riktigt vet vad det är. Jag vill att det läggs till en att-sats med definitionen här och nu, sade han.

Ingrid Lomfors är ny i Amnestys styrelse. Hon har tidigare varit överintendent för Forum för Levande historia. Foto: Zoom

Generalsekreterare Anna Johansson menade att förslaget från beredningsgruppen var rimligt, eftersom det internationella årsmötet ska ta fram en definition för hela Amnestyrörelsen.

– Jag tror att det vore olyckligt om vi definierar feministiskt ledarskap på ett sätt, och resten av den globala rörelsen definierar feministiskt ledarskap på ett annat sätt, sade hon.

Margus Aule var inte övertygad.

– Jag hör vad ni säger men tycker trots det att det är märkligt att vi ska besluta om något som vi inte vet vad det betyder, sade han.

34 medlemmar röstade för att ge styrelsen i uppdrag att arbeta in den internationella rörelsens definition i verksamhetsstrategin. Två röstade nej och en person avstod från att rösta.

Jacqueline Beaulac yrkade att strategin även skulle innehålla skrivningar om att antalet aktivister ska öka. Förslaget fick stöd av Kjell-Åke Persson i chatten: ”Jacquelines förslag om att styrelsen ska arbeta in i strategin att antalet aktivister ska öka stöder jag helhjärtat. Idag förefaller antalet minska drastiskt. Vi vill ju vara en folkrörelseliknande organisation.”, skrev han.

När årsmötet skulle fatta beslut om hela den nya verksamhetsstrategin, med årsmötets förändringar, hade det digitala röstningsverktyget låst sig. Röstningen fick därför göras muntligt och strategin antogs.

Generalsekreterare Anna Johansson berättade om förslagen till Amnestys högsta beslutande organ, Global Assembly, som hålls 30-31 juli. Foto: Zoom

Grupp 129 Sandviken hade lämnat in en motion med flera förslag på hur Amnesty kan fortsätta sitt arbete för utsatta EU-medborgares mänskliga rättigheter. Flera krav i den tidigare kampanjen ”Också människa” har inte åtgärdats från samhällets sida, menade gruppen.

– Styrelsen instämde i det stora och viktiga arbetet och beklagade att det inte hade blivit de resultat man hade önskat. Därför håller styrelsen och sekretariatet på att ta fram ett annat angreppssätt i de här frågorna där man inte pekar ut en enskild grupp utan jobbar mer rättighetsbaserat, sade Helena Landelius, ordförande i beredningsgruppen.

Under årsmötet drog gruppen tillbaka sin motion eftersom de ansåg den besvarad av styrelsen.

Generalsekreterare Anna Johnsson berättade att stora förändringar kan ske inom Amnesty i sommar. Den 30–31 juli äger det internationella årsmötet, Global Assembly, rum. En av motionerna föreslår en ny global insamlingspolicy där Amnesty ska kunna ta emot finansiering från statliga källor för all sin verksamhet.

– Det är en motion som kan vara lite kontroversiell. I förslaget frångår Amnesty International sin nuvarande hållning att bara ta emot finansiering från statliga källor för att möjliggöra utbildning om mänskliga rättigheter, sade Anna Johnsson.

Om motionen går igenom skulle Amnesty kunna ta emot pengar från multilaterala finansiärer som EU, UN Women eller UNHCR samt så kallade pooled donors, olika former av stiftelser och andra finansieringskällor som får statliga bidrag. Den slutgiltiga motionstexten kommer den 25 maj.

Ska Amnesty söka pengar från EU för sin verksamhet? Foto: EmDee/Wikimedia

Den svenska sektionen har historiskt varit motståndare till att ta emot offentliga medel och årsmötet 2011 gav styrelsen i uppdrag att driva frågan inom den internationella Amnestyrörelsen om nej till pengar från stat, landsting och kommun.

Dåvarande ordföranden Sofia Halth konstaterade i en intervju i nummer 1/2013 att det varit svår att få gehör för den svenska sektionens motstånd när det gällde statliga pengar till människorättsutbildning.

En motion från grupp 168 i Laholm om arbetet för dödsdömda i USA avslogs med tio röster mot åtta i beredningsgruppen och väcktes aldrig under förhandlingen i plenum på söndagen.

Gunnar Olofsson hade i motioner krävt att Amnesty i Sverige skulle driva frågan om att de ansvariga för anfallen mot och ödeläggelsen av Afghanistan (2001), Irak (2003) och Libyen (2011) skulle ställas till svars ”inför ICC eller i tillämpliga fall annan lämplig domstol”. Med knapp majoritet avslogs motionerna i beredningsgruppen och drevs inte vidare i plenum.

Anton Lidström från valberedningen. Foto: Zoom

På söndagsförmiddagen hölls en workshop om hur granskningskommittén, GK:s, arbete ska fungera framöver. En uppdragsgrupp har i uppgift att se över kommitténs direktiv. I dag ska GK utöva tillsyn över den svenska sektionen och Amnestyfonden och bland annat granska att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med stadgarna.

– Direktiven är nästan för ospecifika, det handlar om allt. Jag satt i granskningskommittén för ett antal år sedan och på den tiden hade vi problem att snäva in vad vi skulle titta på. Det blev stort och smått, och inte så spetsigt, sade Hanna Roberts, som sitter i uppdragsgruppen.

Flera deltagare var överens om att det är årsmötet, och inte styrelsen, som ska fortsätta vara GK:s uppdragsgivare. Lars Gäfvert menade att GK:s viktigaste funktion är att granska styrelsens arbete, och fick medhåll från flera andra medlemmar.

– Det viktigaste är möjliggöra för årsmötet att hålla styrelsen ansvarig. Styrelsen är ytterst ansvarig mellan årsmötena, men GK:s granskning ska möjliggöra för medlemmarna på årsmötet att se om vi tycker att styrelsen har gjort sitt jobb eller inte, sade han.

Omröstning på årsmötet. Foto: Zoom

Tidigare i veckan, på måndagskvällen 9 maj, diskuterades GK:s rapport för 2021. Kommittén riktade skarp kritik mot sektionen i frågan om transparens. Enligt GK:s rapport tog styrelsen på sitt junimöte 2021 ett beslut som ”inneburit en väsentligt mindre transparens gentemot Amnestys medlemmar och givare, en stor skillnad jämfört med den princip som fram till dess varit vägledande för organisationen.”

Styrelsen hade beslutat, dels att underlag till styrelsemöten ska sekretessbeläggas, och dels att medlemmar inte längre får delta på styrelsemöten. Enligt GK är vissa beslut också skrivna på ett sätt som gör dem obegripliga för läsaren ”i och med att det i protokollet hänvisas till ett underlag som det råder sekretess för.”.

GK menar att sekretessen också hindrar kommittén i dess rapportering till årsmötet. GK ser ”allvarligt på avsaknaden av en tydlig motivering bakom inskränkningen av transparens” och uppmanar styrelsen att liksom tidigare ”låta transparens utgöra norm och sekretess undantag när det finns särskilda skäl”.

GK uppmanar sektionen att i dokument och underlag se till att skälen framgår till att tillgängligheten begränsas för medlemmar, inklusive vilka risker ett tillgängliggörande skulle innebära. GK rekommenderar också sektionen att utforma besluten så att de ”blir begripliga och läsbara även för den som inte har tillgång till det fullständiga beslutsunderlaget.”.

Tanvir Mansur, bland annat krönikör på Dagens Arena och styrelseledamot i Make Equal, är nyvald styrelseledamot. Foto: Zoom

Styrelsen menar i sitt svar på rapporten att GK haft tillgång till alla styrelsens underlag. GK är tillsatt av medlemmarna och styrelsen har skapat goda förutsättningar för kommittén att utföra sitt granskande uppdrag, därmed anses transparensen vara god.

– Vi uppfattar att styrelsen med transparens menar att det ska vara transparent gentemot GK, men vi tänker att det även ska vara transparent gentemot medlemmar och givare. Där har vi en skillnad i synen på transparens, sade Maria Eklund från GK.

På tisdagen berättade ordförande Parul Sharma mer om styrelsens perspektiv. Förändringarna handlar inte om att minska transparensen, menade hon, utan om att ta ansvar för organisationens arbete, riktning och framtida genomslag.

– Det är ett beslut som vi har tagit givet ett antal omvärldsfaktorer, exempelvis starkt ökad konkurrens på den svenska insamlingsmarknaden, sade Parul Sharma.

Branschföreningen Giva Sveriges medlemsorganisationer samlade till exempel in 9,2 miljarder kronor år 2020.

– Det här är en marknad som förutsätter kreativa insamlingslösningar och då hamnar vi plötsligt i zoner som handlar om affärshemligheter, påpekade Parul Sharma.

Hon menade också att det finns ett stort behov av ökad informationssäkerhet samt skydd av känsliga uppgifter. Planer samt strategier och taktik för vem och hur organisationen ska påverka behöver skyddas. Styrelsen behöver kunna föra känsliga diskussioner utan att dessa offentliggörs. Amnesty utsätts också för IT-attacker.

– Eftersom allt underlag varit tillgängligt på hemsidan har vi en situation där personer som googlar Amnesty plus vissa nyckelord har kunnat bli länkade direkt till styrelsens underlag och även diskussionsunderlag.

Parul Sharma poängterade att styrelsen aldrig har gått emot något styrdokument i sina beslut.

­-- Vi har följt de möjligheter som presenteras i våra styrdokument och agerat därefter, sade hon.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: Svenska Amnesty hade tidigare medlemssidor som krävde inloggning genom lösenord. Detta togs dock bort 2020.

Priser utdelade på årsmötet

Stora Kreativitetspriset tilldelades Kollektiv Sorg för arbetet med samtalsgrupperna Collective Talks. Collective Talks riktar sig till de som påverkas av den nationella krisen och gatuvåldet i Sverige. I en samtalsgrupp sker möten och utbyten av erfarenheter samt verktyg från människor från liknande upplevelser.

Stora Aktivitetspriset tilldelades studentgruppen i Uppsala tillsammans med Stockholmsdistriktet för sin fantastiska aktion utanför Friends arena i samband med kampanjen VM i Qatar.

Ulla Lind fick Stora Engagemangspriset. Ulla är distriktsombud för Kalmar-Kronoberg och medlem i grupp 119. Ulla har under många år genomfört ett outtröttligt arbete för ett aktivt distrikt i Kalmar-Kronoberg, och har under det senaste året även varit en nyckelperson för arbetet inom Time for Change i hela tre regioner.

Läs mer om svenska Amnestys årsmöte

Läs mer om årsmötet från Amnesty Press
Årsmöte 2022: Mänskliga rättigheter för alla – eller? (14 maj 2022)

Årsmöte 2022: ”Mänskliga rättigheter måste bli vår identitet, inte bara vårt krav” (12 maj 2022)

Lyssna också AMNESTY TALKS! EFTERLYSNING: EN SVENSK JÄMLIK BOSTADSPOLITIK (Amnesty International, samtal 16 maj 2022)