Iran: Ezimi Qedim dömd till ett års fängelse

reportage | 2005-12-29

På nyårsafton dömdes den shiamuslimska prästen Ezimi Qedim till ett års fängelse i den iranska staden Tabriz. Han greps i augusti sedan han trotsat en förvisning till staden Qom, men frigavs i oktober mot borgen. Veckan före jul besökte han Sverige och tackade då för Amnestys stöd.
(Senaste Nytt 2 januari)

– Jag är mycket tacksam för den kampanj Amnesty startade för min skull.
Det sade Ezimi Qedim när han veckan före jul besökte svenska Amnestys sekretariat i Stockholm. Ezimi Qedim är hojjatoleslam, shiamuslimsk präst, från Verziqan nära Tabriz i norra Iran. Den 5 augusti i år greps han i Tabriz och Amnesty utfärdade en blixtaktion för honom.

– Jag hörde talas om aktionen när jag satt inne, berättade Ezimi Qedim. Efter att jag släppts fri så fick jag se brev när jag förhördes av säkerhetstjänsten. Era brev betydde mycket för mig.

Ezimi Qedim ställdes inför rätta i Tabriz den 31 december och dömdes
till ett års fängelse. Han förbjöds också att utöva prästämbetet i tio år.

Den 31 december ska Ezimi Qedim ställas inför rätta i Tabriz. Under sitt besök i Sverige har han bland annat framträtt på ett offentligt möte på ABF-huset i Stockholm, arrangerat av Azerbajdzjanska riksförbundet, och vid möten i Göteborg och Malmö innan han reste vidare till Berlin och Köln. Han kommer dock att återvända till Iran och en rättegång som kan medföra att han döms till fängelse.

Ezimi Qedim tillhör den azeriska, eller azerbajdzjanska minoriteten i Iran, som talar ett språk som tillhör den turkiska språkgruppen. Omkring 25 procent av Irans befolkning tillhör denna grupp och formellt har minoritetsgrupper språkliga och kulturella rättigheter enligt Irans författning.

– Men vi är utsatta för en persisk chauvinism, säger Ezimi Qedim. Rättegången kommer till exempel att hållas på persiska. Det är ett språk jag förstår, men det är inte mitt modersmål. I en rättegång är det viktigt att man kan uttrycka sig. Små fel när det gäller ord eller meningar kan påverka själva rättegången.

Ezimi Qedim tror inte att han kommer få tillgång till advokat eller tolk vid rättegången och han befarar att den inte kommer vara offentlig. Detta trots att iransk lag säger att politiska rättegångar ska vara öppna.

I 80 dagar satt Ezimi Qedim fängslad innan han i slutet av oktober släpptes fri mot borgen. I samband med frigivningen förhördes han i 13 timmar av säkerhetstjänsten. Han utsattes inte för tortyr eller fysisk misshandel i fängelset, men han berättar om tiden tillsammans med 40 fångar i ett rum.

– Det var svårt för mig, säger han. Jag ville gärna vara själv i ett rum, men jag satt tillsammans med folk som var dömda för olika brott. Och det fanns någon bland de andra fångarna som skulle kolla vad jag gjorde.

Ezimi Qedim greps första gången 2004 vid en fredlig protestaktion mot den iranska regeringens kulturella och ekonomiska politik mot azerbajdzjanerna i Iran. Då hölls han fängslad i tio dagar innan han förvisades på två år till staden Qom, 70 mil från Tabriz. Han förbjöds att återvända till Tabriz och fick inte bedriva propaganda.

– Det här var svårt för mig, säger han. Det handlade om att överleva ekonomiskt i en ny stad. Men jag kan ändå klara det då jag vet att jag kämpar mot regimen.
Ezimi Qedim påpekar också att det var ännu svårare för hans fru och parets två barn, en 6-årig dotter och en 4-årig son, att tvingas flytta.

Trots förvisningen vägrade dock Ezimi Qedim att anpassa sig och har fortsatt att kämpa mot det han kallar persisk chauvinism.

– Allt finns att läsa på min hemsida, säger han. De vet att jag inte ljuger. Men vårt största besvär är att vi inte tillåts uttrycka oss fritt.

Ezimi Qedim har varit med om att starta tidningen Rasul, som nu har stoppats och han har gett intervjuer för TV-kanalen Ana Yurdu, som har sitt säte i USA.
Den 5 augusti i år hade Ezimi Qedim återvänt till Tabriz. Då samlades människor vid det mausoleum som finns i staden till ära av Baghir Khan, en folkhjälte som 1906 spelade en viktig roll när den dåvarande shahen tvingades acceptera en författning som införde det första valda parlamentet i Iran.

När säkerhetsstyrkorna bröt upp mötet greps Ezimi Qedim och det är möjligt att en av åtalspunkterna den 31 december kan handla om att han anklagas för att ha lett en illegal sammankomst.

– Jag är övertygad om att det knappast blir en rättvis rättegång, konstaterar Ezimi Qedim på sitt lågmälda sätt.

Text: Ulf B Andersson
Foto: Ana Falk

_Senaste nytt 2 januari_

Vid rättegången den 31 december dömdes Ezimi Qedim till ett års fängelse. Han befanns skyldig till att ha haft kontakt med grupper som arbetar mot den iranska regimen.
Ezimi Qedim kommer också att vara förbjuden att utöva sitt prästämbete i tio år framåt. Detta yrkesförbud ska sedan prövas av en domstol och kan förlängas.
Vidare fick Ezimi Qedim utreseförbud från Iran i fem år och under fem år är han förbjuden att bo eller vistas i de fyra län i norra Iran som utgör den azerbajdzjanska provinsen. Ezimi Qedim kommer från Verziqan nära Tabriz i norra Iran.
– Jag talade med Ezimi Qedim i telefon på söndagen och han var mycket besviken och bedrövad över domen, berättar Sayin Sevigin, från Azerbajdzjanska riksförbundet i Sverige och Europaansvarig för GünAz TV, som sänder från USA.
Sayin Sevigin säger att Ezimi Qedim på söndagen ännu inte hade undertecknat domen. Från det att han har delgivits domen har han 20 dagar på sig att överklaga.
– Vad jag förstår så är det samma domstol och samma domare som tar upp överklagandet, säger Sayin Sevigin.

Läs mer: Ezimi Qedims egen hemsida (på persiska och azerbajdzjanska). Där finns också bilder från händelserna i Tabriz 5 augusti.

reportage | 2005-12-29