Sista avrättningen i Sverige uppmärksammades bildligt

Samma dag men 100 år senare är Johan Alfred Ander tillbaka vid Långholmens gamla fängelse i Stockholm. Hans silhuett utgör en del av minnesskulpturen över den sista avrättningen i Sverige. Amnestymedlemmar i huvudstaden försökte också uppmärksamma dagen med konst men vädret stoppade deras ljusmanifestation. __

Johan Alfred Anders silhuett är taget från ett fotografi och utskuret i stålet med laser. Konstverket i svart lackerat stål har samma breddmått som den riktiga giljotinen.

Rimfrost men klar himmel var det morgonen den 23 november 1910 när Johan Alfred Ander blev den siste att avrättas på svensk mark. Skarprättaren Gustaf Dalman hade denna gång en franskimporterad giljotin, som kallades jordbruksredskapet, att bruka. Det var första gången en fallbila användes i Sverige. Det kom också att bli den sista. Innan dess hade Gustaf Dalman använt yxa vid verkställandet av dödsstraffet men yxan hade vid tidigare avrättningar visat sig vara opålitlig.

Thomas Qvarsebo har noga valt ut typsnittet så att det skulle vara tydligt men samtidigt kännas tidstypiskt. Texten lyder: På denna plats avrättades Johan Alfred Ander med giljotin den 23 november 1910. Det var sista gången dödsstraffet verkställdes i Sverige.

Samma dag 100 år senare placeras Johan Alfred Anders silhuett på muren vid Långholmens gamla fängelse. Ett hundratal människor trotsade kylan och snöfallet för att se konstnären Thomas Qvarsebos minnesskulptur över den sista svenska avrättningen avtäckas.

Före detta justitieminister Anna-Greta Leijon, som vuxit upp Långholmen i Stockholm och delade badstrand med fängelsefångarna i sin barndom, berättar för de närvarande hur platsen på samma gång var både ”helvete och idyll”. Med arg ton fördömer hon bruket av dödsstraffet som ”inhumant” och säger:
- Vi kanske kan slå oss för bröstet men inte helt.
Anna-Greta Leijon hänvisar till en några år gammal Sifo-undersökning som visar att ”förfärligt många” svenskar, nästan 30 procent, stödjer dödsstraffet för vissa brott.
- Vi kan vara glada att vi har det i vår grundlag, att det krävs två riksdagsbeslut med riksdagsval emellan, för att ändra detta. Vi måste förhindra att vi får tillbaka detta. Det är förfärligt att mörda och samhället ska inte stå för det, säger Anna-Greta Leijon.

Konstnären Thomas Qvarsebo berättar att när han först fick uppdraget att göra minnesskulpturen så funderade han inte särskilt mycket över den. Hans första tanke vara att bara göra en slags skrift men sedan slog det honom att det skulle bara bli som vilken annan informationsskylt som helst.
- Jag ville göra mera avtryck.
Ju längre tiden gick desto mer började Thomas Qvarsebo känna.
- Det var lite obehagligt. Jag började identifiera mig med fångarna. Hur det måste kännas att sitta i cellen och sedan ledas ut på gården.

K:et i K-gruppens namn står för kultur, kreativitet och kampanj.

Senare på dagen lyses Medborgarplatsen i Stockholm upp av gula västar. Under ledning av, den i september, nystartade K-gruppen samlades Amnestymedlemmar ur bland annat kvinnorättsgruppen och Aktionsgruppen mot dödsstraff för att göra en ljusmanifestation. Med nästan tusen gravljus har aktivisterna format amnestyljuset, en fyra, en pil och slutligen siffrorna 139. Noor Siahpoosh, ordförande i K-gruppen, förklarar budskapet i symbolerna:
- Vi ville lyfta fram det positiva budskapet att under dessa 100 år som gått sedan sista avrättningen i Sverige så har antalet länder som har avskaffat dödsstraffet gått från 4 till 139.

Olivia Engstrand och Noor Siahpoosh visar ritningen för hur siffran fyra skulle formeras med ljus.

Men trots ihärdigt jobb vill ljusen inte brinna. Det är knappt så att facklornas låga hålls vid liv i den hårda kalla blåsten. När några av aktionsdeltagarna börjar samla in ljusen fortsätter de övriga ändå arbetet med att samla in namnunderskrifter.
- Vi samlar in namnunderskrifter för fem fall där personer riskerar att avrättas för att visa att vi ändå har mycket kvar att göra i denna kamp, säger Noor Siahpoosh.

Text och foto: Emilie Holmstrand

Fakta:

Dödsstraffet i Sverige avskaffades, i fredstid, år 1921 men inte förrän 1972 avskaffades det helt. Fem år senare, 1977, anordnade Amnesty en konferens i Stockholm om dödsstraffet vilket startade en internationell kampanj för avskaffande av straffet.

De fyra länder som för 100 år sedan hade avskaffat dödsstraffet var Colombia, Costa Rica, San Marino och Venezuela.

År 2009 genomfördes avrättningar i 18 länder.

Läs mer om dödsstraffet

Amnestys kampanjsajt 100 år sedan sista avrättningen i Sverige

Amnesty om dödsstraffet

Amnesty Press senaste rapportering om dödsstraff

USA: Majoritet av amerikanerna för alternativ till dödsstraff ( 23 november 2010)

Caroll Pickett 95 avrättningar senare: Fängelseprästen som bytte åsikt (webbreportage 11 oktober 2010)