Amnesty Press i Almedalen: Debatt i tre ronder om svensk vapenexport

reportage | 2010-07-08

Under en debattboxning i Almedalen på tisdagen möttes politiker, freds- och människorättsexperter, för att bland annat diskutera hur man kan stoppa exporten till odemokratiska länder såsom Pakistan och Saudiarabien och huruvida det behövs ett demokratikriterium i regelverket för vapenexport. Under 2009 exporterade Sverige vapen för 13,5 miljarder kronor, den högsta siffran någonsin.

Rond 1
Maja Åberg från Amnesty International och Andreas Ekman Duse, generaldirektör för Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP, möttes i ringen för att diskutera hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i svensk vapenexport.

Maja Åberg inledde med att tydligt understryka att Sverige måste avsluta sin vapenexport till länder där man inte efterlever kraven för de mänskliga rättigheterna, såsom i Pakistan och Saudiarabien, där allvarliga kränkningar utan tvivel äger rum.

Enligt Andreas Ekman Duse har ett beslut redan fattats om att inte längre exportera till Pakistan. Han förklarade också att när det rådgivande organet Exportkontrollrådet, med ledamöter från samtliga riksdagspartier, tar sina beslut om vilka länder Sverige ska exportera till utgår man hela tiden från Utrikesdepartementet, UD, och dess rekommendationer. UD i sin tur, använder sig bland annat av rapporter från Human Rights Watch och Amnesty International, vad gäller ländernas respekt för de mänskliga rättigheterna. Han underströk också att 80 procent av svensk vapenexport går till demokratiska stater inom EU och att mänskliga rättigheter är en central punkt som man tar hänsyn till innan avtal sluts med ett land.

Andreas Ekman Duse, generaldirektör, ISP och Maja Åberg från Amnesty International diskuterar mänskliga rättigheter i svensk vapenexport. Foto: Marie Wenger

Detta var ett glädjande besked för Maja Åberg, men hon var ändå kritisk till att exporten till Saudiarabien fortfarande pågick. Om det ändå var en så pass liten del av vapenexporten som gick utanför Europas gränser, så kunde man klara sig utan vapenhandeln med Saudiarabien, menade Maja Åberg. Hon var även kritisk till att beslutsprocessen kring exporten sker bakom lyckta dörrar, och att ett alltför stort fokus lagts på det svenska näringslivet där antalet arbetstillfällena ska prioriteras före kravet på de mänskliga rättigheterna.

Rond 2
Jesper Wiklund från Kristna Fredsrörelsen mötte Annicka Engblom (M) i andra ronden för att diskutera om det behövs ett demokratikriterium för svensk vapenexport.

Annicka Engblom inledde med att slänga ut frågan om vilket slags demokrati detta kriterium skulle innebära, och menade att det skulle vara svårt att sätta en definition på detta eftersom demokrati uppfattas på olika sätt beroende på vilken del i världen man befinner sig.

Jesper Wiklund från Kristna Fredsrörelsen och Annicka Engblom (M) delar inte samma åsikter om svensk vapenexport. Foto: Marie Wenger

Enligt Jesper Wiklund, måste det svenska regelverket för vapenexporten regeleras, så att handeln inte sker med odemokratiska stater.

  • Svensk vapenexport till dessa länder är ett underkännande av demokratins betydelse, sade Jesper Wiklund.

Annicka Engblom kontrade med att det svenska regelverket för vapenexport är ett av de mest restriktiva i världen, och att det är experter som sköter bedömningen.

  • MR-frågan tas upp varje gång skulle jag vilja säga, sade Annicka Engblom, som själv sitter i Exportkontrollrådet.

Rond 3
Anna Ek, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Rosita Runegrund (KD) möttes i den sista och avslutande ronden för att diskutera den nya myndigheten som enligt försvarsminister Sten Tolgfors, ”ska ansvara för exportstöd till försvarsindustrin och försäljning av övertalig materiel inom försvarssektorn”.

Anna Ek var kritisk till detta organ eftersom det inte finns något folkligt stöd bakom detta. Enligt en undersökning som hennes organisation har gjort är 90 procent av svenska folket emot vapenexport till länder som kränker mänskliga rättigheter och 87 procent av befolkningen vill inte se en export till krigförande länder.

  • Vi har en myndighet att stänga väldigt snart, sade Anna Ek.

Rosita Runegrund försvarade sig genom att förklara att KD var emot detta förslag från början, men tvingades ge vika på grund av Alliansen. Hon pekade ändå på några positiva punkter med den nya myndigheten, såsom ökad transparens och redovisningsskyldighet.

Anna Ek, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Rosita Runegrund (KD) diskuterar ny myndighet. Foto: Marie Wenger

Anna Ek svarade med att kritisera henne för att vända kappan efter vinden, och kontrade med att det inte alls fanns någon transparens eftersom man inte kan se hur beslut har tagits och menar att detta är ett demokratiproblem.

Rosita Runegrund, vägrade dock vika från Alliansen, och ställer sig ändå optimistisk till den nya myndighetens instiftande.

  • Allt kan bara bli till det bättre nu, sade hon.

Text: Linn Nilsson
Foto: Marie Wenger

Läs mer:

Sverige - världens femte största vapenexportör **(Amnesty Press 26 mars 2010)

Amnesty Press i Almedalen

Heta potatisar diskuteras när ungdomsförbunden möts (onsdag 7 juli)

Asyl i Norden - en fråga om yttre och inre gränser ( tisdag 6 juli)

Mellan nej och ja

Det gäller att säga nej om du inte vill ha sex - då vet du vad du ska säga till polisen sen. Idag krävs det våld eller hot om våld för att en sexuell handling ska räknas som våldtäkt. Hur skulle det bli om det istället krävdes ett ja för att sexet inte ska räknas som våldtäkt?

Principen om samtycke - att den som vill ha sex med någon annan måste försäkra sig om att den andra också vill - har diskuterats ända sedan Sverige fick sin senaste sexualbrottslag 2005. Nu är den aktuell i och med att en ny utredning blir klar i oktober. Kanske kommer Sverige att få ett krav på samtycke inskrivet i lagen.
Fördelarna och nackdelarna med ett sådant krav diskuterades av en kunnig panel i Almedalen på torsdagen. Amnestys generalsekreterare Lise Bergh, Eva Diesen, jurist och forskare, Helena Bargholtz, riksdagsledamot för Folkpartiet och RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér hade bjudits in till seminariet, som arrangerades av Folkpartiets kvinnoförbund Liberala kvinnor.

Lise Bergh, generalsekreterare Amnesty, __ser en pedagogisk poäng i idén om samtycke. Foto: Linn Nilsson

Att rättsprocessen kring våldtäkter är problematisk var panelen enig om. Varje år anmäls omkring 4 500 våldtäkter i Sverige. Tolv procent av dem leder till åtal. En anmärkningsvärt låg siffra, konstaterar Lise Bergh, som menar att den som anmäler en våldtäkt möts av olika hinder i rättssystemet. Amnestys rapport ”Fallet nedlagt” från 2008, kritiserade rättsosäkerheten i svenska våldtäktsutredningar.

Lise Bergh ser en viktig pedagogisk poäng i idén om samtycke:
- Nu utgår lagen från att kvinnan är tillgänglig fram tills att hon säger nej. Jag tror att det är otroligt viktigt att lagstiftningen verkligen ger uttryck för det vi vill ha som norm i samhället.

Eva Diesen, som studerat rättsprocessen kring mer än 1 000 våldtäktsanmälningar i Stockholm under en tvåårsperiod, menar att det handlar om mer än en symbolisk fråga. Hon tror att en samtyckesparagraf rent praktiskt kan underlätta utredningarna och bidra till att färre fall läggs ner. Det skulle också kunna göra processen mindre obehaglig för den som anmäler.
- För att styrka våldsrekvisitet måste polisen ställa mycket närgående frågor till offret. ”Vad gjorde du för att han skulle förstå att du inte ville?” Det uppfattas ofta av offret som ett misstroende, säger Eva Diesen.

Att istället fråga förövaren: ”Varför trodde du att hon ville?” vore mer relevant och kan också leda längre, menar hon.

Eva Diesen, jurist och forskare, menar att principen om samtycke handlar om mer än en symbolisk fråga. Foto: Linn Nilsson

Men inte alla är överens om att en samtyckesparagraf vore det bästa för offret. Den utredning som föregick 2005 års sexualbrottslag avfärdade idén, bland annat eftersom man trodde att den skulle skärpa rättsprocessens fokus på offret. Alla i den parlamentariska kommittén belv överens i frågan. Helena Bargholtz var en av dem:
- Jag var helt för att vi skulle ha en samtyckesklausul i början, men när vi började diskutera det insåg jag hur svårt det var. Hur ska man till exempel hantera det tysta samtycket, när man går med på att ha sex utan att säga något? Men jag är fortfarande öppen för att ändra mig.

Av de remissinstanser som tog ställning till utredningen var det bara Brottsoffermyndigheten som förespråkade samtycke. En av remissinstanserna var RFSU, och Åsa Regnér tror fortfarande inte att en samtyckesklausul är rätt väg att gå. Hon hänvisar till en utredning som gjorts i England, där en lag om samtycke redan finns. Där har samtyckeskravet gett skärpt fokus på kvinnan.

Eva Diesen tycker inte att den engelska utredningen kan användas som argument mot en samtyckesklausul i Sverige, eftersom rättssystemen i Sverige och England är så olika. Bland annat är det en jury som dömer i engelska domstolar.
- Forskning visar att lekmän är något mer fördomsfulla och mer benägna att fria i våldtäktsfall. Dessutom kan våldtäkt ge livstid i England, vilket kanske gör juryn mer obenägen att döma.

Åsa Regnér, generalsekreterare RFSU och __Helena Bargholtz, riksdagsledamot för Folkpartiet, är inte helt överens om att samtyckesparagrafen är det bästa för offret. Foto: Linn Nilsson

I Norge har man infört begreppet ”oaktsam våldtäkt”, vid sidan av våldtäkt där våld används. Helena Bargholtz tror att det kan vara ett sätt att flytta över fokus från offer till förövare. Förövarens brist på aktsamhet istället för offrets brist på samtycke blir det som avgör om en våldtäkt har begåtts eller inte.

Även om Sverige skulle få en lag om samtycke kommer många problemen runt våldtäktsutredningar att finnas kvar. I brist på vittnen och bevis står ofta ord mot ord i de här fallen. Det finns också en stor gråzon runt vad samhället uppfattar som våldtäkt, även om 2005 års lag innebar att antalet sexuella handlingar som rubriceras som våldtäkt har utökats.

Trots problemen tror Lise Bergh att mycket kan göras för att förbättra rättssäkerheten för våldtäktsoffer. Amnesty vill ha en granskningskommission som undersöker varför så många våldtäktsutredningar läggs ner. Mycket handlar om attityder och bristande kunskap hos polisen, tror Lise Bergh. En samtyckesparagraf löser inte allt, men den kan bli en viktig signal, säger hon:
- Hela idén med sex måste ju nånstans vara att båda gillar det.

Text: Marie Wenger
Foto: Linn Nilsson

Läs mer:

Fallet nedlagt

Var går gränsen? En attitydundersökning om våldtäkt

Våldtäkter och fällande domar: ”Sverige i botten i Europa” (Amnesty Press 27 april 2009)

Våldtäkt - myter och verkliget (reportage Amnesty Press april 2006)

reportage | 2010-07-08