ÅRSMÖTE2017: Narkotikapolicy ska diskuteras på Amnestys internationella rådsmöte

Behöver Amnesty International en policy om den globala narkotikapolitiken? Åsikterna mellan olika sektioner skiljer sig helt och frågan är högaktuell inför internationella rådsmötet (ICM) i augusti då det ska avgöras.

reportage | 2017-05-07
Av: Lisa Olsson
Mikael Falk och Sara Belfrage från Amnestys Internationella Kommitté tillsammans med Kathleen McCaughey vid seminariet på årsmötet.

Mikael Falk och Sara Belfrage från Amnestys Internationella Kommitté tillsammans med Kathleen McCaughey vid seminariet på årsmötet. Foto: Annie Beckman

Det internationella sekretariatet på Amnesty International har gjort en studie kring frågan som de olika sektionerna sedan har haft synpunkter på. Kathleen McCaughey från svenska sekretariatet gick igenom vad som har sagts hittills på ett seminarium vid Amnestys årsmöte under söndagen. Med på seminariet var även Sara Belfrage och Michael Falk från Amnestys Internationella Kommitté (AIK).

Studien kom i december 2016 och tar bland annat upp människorättskränkningar som är kopplat till kriget mot droger, till exempel de många utomrättsliga avrättningarna i Filippinerna och militär som går in i fattiga områden i Latinamerika.

– Studiens slutsats är att en policy behövs. Det framhålls bland annat att Amnesty behöver kunna ge mer specifika rekommendationer när FN har konferenser om narkotikapolitiken. Studien menar också att Amnesty i nuläget inte kan samarbeta med organisationer som har en policy kring narkotika, sade Kathleen McCaughey.

Filippinernas president Rodrigo Duterte presenterar narkotikasyndikatens uppbyggnad.

Filippinernas president Rodrigo Duterte presenterar narkotikasyndikatens uppbyggnad. Foto: King Rodriguez

Svenska Amnesty hade en hel del synpunkter på studien. De håller med om att det människorättskränkningar vid kriget mot droger behöver synliggöras och att Amnesty behöver bli tydligare i FN-sammanhang. Frågan är dock om det behövs en policy för detta eftersom mycket redan kan göras.

– Vi kan redan uttala oss och arbeta med till exempel frågor om dödsstraffet, militarisering, rättvisa rättegångar, tillgång till vård, tvångsvård, diskriminering och ursprungsfolks rättigheter. Och vi samarbetar redan med organisationer där vi inte har exakt samma policy. Det gäller till exempel Svenska Freds i frågan om vapenexport, sade Kathleen McCaughey.

Det svenska sekretariatet upplevde studien som partisk och det höll Sara Belfrage och Michael Falk från AIK med om.

– Studien är inte heltäckande och den tar inte upp alla sidor. Den är vinklad och vi har fått göra mycket egen forskning för att sätta oss in i frågan och bilda oss en egen uppfattning, sade Sara Belfrage.

Både Grekland och Mexiko har lämnat in egna resolutioner till ICM. Grekland lyfter fram avkriminalisering för personligt bruk, medan Mexiko har fokus på människorättskränkningar i landet som mord och militarisering.

Ett seminarium hölls på söndagen under Amnestys årsmöte i Stockholm om förslaget att Amnesty International ska ha en policy om narkotikafrågor

Ett seminarium hölls på söndagen under Amnestys årsmöte i Stockholm om förslaget att Amnesty International ska ha en policy om narkotikafrågor Foto: Annie Beckman

Andra invändningar som det svenska sekretariatet har är att studien saknar en fullständig analys om barns rättigheter och att det saknas en analys av sambandet mellan droghandel och korruption. I studien diskuteras avkriminalisering, men situationen i olika länder ser väldigt olika ut. Vilka aktiviteter ska avkriminaliseras och vad ska Amnesty i så fall förespråka istället för fängelse? Frågorna är många.

Sara Belfrage och Michael Falk lyfte fram att studiens definition av avkriminalisering är problematisk. Den nämner böter och samhällstjänst istället för fängelse, men även det är ett straff.

– Det finns förstås olika åsikter om restriktiv drogpolitik, men är det Amnestys uppgift att sätta ned foten? Tveksamt, sade Michael Falk.

– Rätten till självbestämmande, hur omfattande ska den vara? När är det okej att den inskränks? Ska vi ta ställning till straffskala? Det är många frågor att ta ställning till, sade Sara Belfrage.

Studien håller nu på att skrivas om efter att sektionerna har kommit med sina åsikter och den är inte klar än. Kathleen McCaughey är dock ganska säker på att det kommer bli ett ja till frågan om en policy vid ICM i augusti. Sedan kommer förmodligen Amnestys internationells styrelse ges i uppdrag att besluta om policyns exakta innehåll.

– Som vindarna blåser nu så tror vi att det kommer röstas ja till en policy om den globala narkotikapolitiken. Fokus är på människorättskränkningar kopplade till kriget mot narkotika och på individens rätt, sade hon.

Tora Törnquist, som är ordförande i svenska Amnesty, satt med bland åhörarna och lyfte fram Mexikos önskan om att få hjälp.

– De har sagt att de måste ha en sådan policy och att de måste kunna förespråka avkriminalisering eftersom det är så många grova kränkningar kopplat till kriget mot narkotika i Mexiko. Vi som inte har samma problem måste ändå kunna ta till oss produktionslandssidan. När det gäller straff och rätt till privatliv så är det mer intressanta filosofiska resonemang, sade hon.

Text: Lisa Olsson
[email protected]

Läs också

Philippines ‘war on drugs’: Credible and impartial investigations needed after ‘secret jail cell’ revealed (Amnesty International 28 april 2017)

Philippines: The death penalty is an inhumane, unlawful and ineffective response to drugs (Amnesty International 7 mars 2017)

Philippines: Duterte's 'war on drugs' is a war on the poor (Amnesty International 4 februari 2017)

Philippines: The police's murderous war on the poor (Amnesty International 31 januari 2007)

Brazil: Rio’s Olympic legacy shattered with no let-up in killings by police ( Amnesty International 22 augusti 2016)

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

ÅRSMÖTE2017: Amnesty i förändring – men hur ska rörelsen styras ? (10 maj)

ÅRSMÖTE2017: ”Allt går åt fel håll i Kambodja” (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Brett stöd för utökad abortpolicy (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Amnesty kräver att somaliska flyktingars rättigheter respekteras (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Stående ovationer för Woodfox och King (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Svårt år för mänskliga rättigheter (6 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Kränkningar av utsatta EU-medborgare i Sverige ska utredas av Amnesty (6 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Isoleringsstraffet kunde inte knäcka Albert Woodfox och Robert King (5 maj 2017)

reportage | 2017-05-07
Av: Lisa Olsson