”Afrikas Pinochet” kan ställas inför rätta – EU och AU betalar notan

reportage | 2010-12-02

Ett historiskt möte i Dakar den 24 november. Här skrivs avtalet på om att Hisséne Habré ska ställas inför rätta.

Ska tio års väntan och processande äntligen ge resultat? Hoppet om att slutligen få Tchads ex-diktator Hisséne Habré inför rättaväcktes åter till liv i Dakar förra veckan. Vid ett möte mellan AU, EU och en rad enskilda länder avsattes 8,6 miljoner euro (drygt 80 miljoner kronor) för en rättslig process och därmed är det sista uttalade hindret borta. Amnesty Press rapporterar från Senegal.

  • Det här måste ses som en verkligt viktig etapp, en liten seger för mänskliga rättigheter, säger Alioune Tine, ledamot i den internationella kommittén för Habrés rättsliga prövning och ordförande för RADDHO, en människorättsorganisation baserad i Senegal.

Hisséne Habré är misstänkt för 40 000 mord på politiska motståndare, omfattande tortyr och annan grym och omänsklig behandling under sin period som Tchads president 1982-1990. Han ledde en regim som aktivt stöddes av USA, Frankrike och andra västmakter. Dokumentationen om övergreppen är omfattande och vittnesmålen många. Vid mötet i Dakar i förra veckan beslöts att tillsätta en budget på 8,6 miljoner euro för att genomföra en rättslig process i Senegal, dit Habré flydde efter att ha störtats från makten i Tchad 1990.

Ad hoc-domstol ska upprättas

Bara veckan före detta beslut hade en rättslig instans inom ECOWAS – den västafrikanska ekonomiska samarbetsorganisationen – som ett sista led i ett mångårigt bollande om vem som har juridiskt mandat att pröva Habré rättsligt, beslutat att visserligen kan inte Senegal som stat genomföra rättegången, men väl att en ad hoc-domstol kan och bör upprättas i Senegal. En rättslig prövning ska genomföras i enlighet med internationella konventioner och med AU, Afrikanska unionen, i ryggen. Hisséne Habrés advokat Francois Serres utropade vid tillfället detta beslut som en seger för Habrés mänskliga rättigheter.

Beslutet om en budget på 8,6 miljoner euro från AU, EU med flera för en ad hoc-rättegång veckan därpå upprör honom.
- ECOWAS har tydligt sagt att ingen rättegång mot Habré får genomföras i Senegal, säger Francois Serres. AU har inte mandat att göra detta.

Habrés motståndare tolkar dock ECOWAS-beslutet annorlunda: en särskilt inrättad domstol ska upprättas i Senegal och Habré slutligen prövas.
(Läs beslutet, på franska)
- En ad hoc-domstol kommer att innebära ett mycket större oberoende än en inom det vanliga rättssystemet, så vi kan vänta oss en mer rättssäker process, säger Alioune Tine från RADDHO till Amnesty Press.

Senegal har bollat Habréfallet i tio år

Allas blickar är nu riktade mot Senegal. För även om AU står bakom är det Senegal som har bollen. Och den har man nu haft i tio år, sedan den första brottsanmälan mot Hisséne Habré kom in till en domstol i Dakar. Därefter har turerna varit många.
Den stora frågan är därför om Senegal är utmaningen mogen och om den politiska viljan finns.

Clement Abaïfouta, ett av Habrés offer under diktaturen och representant för offrens organisation i Tchad, AVCRP, tvivlar.
- Om Senegal hade haft en verklig vilja att döma Habré hade man inte låtit det gå tio år. Jag är rädd att begreppet ”teranga” fått en ändrad innebörd – man skyddar ju en brutal diktator här, säger Clement Abaïfouta till Amnesty Press.

Clement Abaïfouta, representant för offren under Habrés åtta år långa styre.

_Teranga_betyder gästfrihet och används i turistsammanhang i Senegal.
Clement Abaïfouta vet inte om han ens vågar hysa ett försiktigt hopp efter beslutet om den finansiella lösningen:
- Det krävs att Senegal nu visar sin vilja, och det snart – inom de närmaste dagarna. Annars kommer det lilla hopp vi nu fått att slockna igen.

Många juridiska turer

Sedan år 2000 har offren för Hisséne Habrés regim – representerade genom organisationen AVCRP – med hjälp av Human Rights Watch sökt vägar att få en rättegång till stånd. Men hindren har varit många. Ett av dem har varit juridiken. Sedan frågan om prövning för brott mot mänskligheten, tortyr och
”försvinnanden” lyftes av AVCRP och Human Rights Watch år 2000, har Senegal hela tiden hänvisat till juridiska klausuler som skäl för att inte åtala för brott som inte begåtts i landet.

När AVCRP gjorde en brottsanmälan i Dakar år 2000 sattes först Hisséne Habré i husarrest av en senegalesisk domare. Ett överklagande från Habrés advokater ledde dock till att nästa instans avslog begäran om prövning i Senegal och fallet stannade upp. Domaren i fråga fråntogs också uppdraget. Samma år lämnar tre exil-tchadier boende i Belgien in en anmälan mot Habré och en fyraårig utredning där påbörjas. Enligt dåvarande lag i Belgien kunde vem som helst dömas för brott mot mänskligheten, oavsett var dessa brott begåtts.

2005 begär Belgien genom domare Fransen att Habré skulle utlämnas. Habré arresteras i Dakar, bara för att åter snart släppas av en senegalesisk domstol med argumentet att man inte har jurisdiktion att agera på utlämningsbeslutet. 2005 kommer också Human Rights Watch **med en omfattande rapport om Habrés regim och dess brutala övergrepp mot all opposition eller misstänkt opposition.

Habré blir en afrikansk angelägenhet

Vid ett möte i AU i början av 2006 beslutas att inrätta en särskild kommitté bestående av juridiskt kunniga och prominenta domare, för att se över alla aspekter av Habréfallet. Samtidigt hamnar frågan på FN-nivå när Belgien protesterar mot att Senegal varken utlämnar eller prövar Habré. FN:s kommitté mot tortyr kräver att Senegal gör något av detta, men senare under 2006 ber AU att Senegal ska ställa Habré inför rätta å Afrikas vägnar. Senegals president Abdoulayé Wade säger sig beredd att göra det. Senegal har också ändrat i sin lagstiftning för att kunna pröva fall som Habrés. Ändå har ingen rättegång kommit till stånd.

Ett hinder som de senaste åren åberopats av Senegals regering är kostnaderna. President Wade har sagt sig redo att hålla rättegång i landet men inte att Senegal står för notan. Wade har uppgett att en rättegång skulle kosta 27 miljoner euro. En utredning har senare kommit fram till nuvarande budget på 8,6 miljoner euro, vilket ska täcka såväl förundersökning som en flera månader lång rättegång. Därför hade mötet i förra veckan en stor symbolisk betydelse och förväntningarna på Senegal är nu enorma.

Illustration föreställande en tortyrmetod som var vanligt förekommande i Tchad under Hisséne Habré tid vid makten. Foto: Privat

Hopp blandas med skepsis efter nyheten

Presskonferensen på RADDHO dagen efter givarmötet den 24 november är välbesökt och känslorna som uttrycks är en blandning av nyväckt hopp och stark skepsis. Men trots denna – begripliga – skepsis bland representanter för människorättsorganisationer, advokater och närvarande offer för Habrés regim, är de flesta ansikten glada och hoppet nog det som överväger. Stämningen präglas av ett ”nu jävlar, till sist kanske ändå?”.

När Clement Abaïfouta, som suttit i ett av Habrés ökända fängelser där han torterats och genomlidit omänskliga förhållanden, i trädgården efteråt får frågan om varför han fängslades av Habrés säkerhetspolis, skrattar han till – lite ironiskt, lite bittert.
- Ja du, det är en fråga jag också ställer mig. Och jag sparar den till rättegången, där jag tänker ställa den till Habré själv, säger Clement Abaïfouta.

Det som är känt från Habrés tid vid makten är att tusentals människor fängslades på bara rykten om att vara i opposition eller bara genom att de tillhörde samma familj som någon förmodat oppositionell. Etniska rensningar förekom i stor skala. Många offer har dött. Hoppet för de ännu levande är att till sist få se Habré stå till svars för sina handlingar. En upprättelse som kan ge en känsla av mening och lättnad.

”En chans för Afrika”

Offrens advokat, Demba Ciré Bathily, förväntar sig handling snart. EU och AU har lovat att pengarna kan komma på plats omgående.
- Nu är både de juridiska och de ekonomiska hindren undanröjda, så om man vill kan Habré prövas mycket snart. Här har Senegal en huvudroll att spela. Men man har tidigare hittat ursäkter för att fördröja och låtit sådant som kan ta en månad få ta två år, säger Demba Ciré Bathily med en skeptisk grimas.

Demba Ciré Bathily, offrens advokat
Reed Brody från Human Rights Watch är världens kanske främste expert på Habréfallet, som han ägnat sig åt i tolv år. Han har hela tiden jobbat tillsammans med offren för att driva fallet vidare och är en av författarna till den stora Human Rights Watch-rapporten 2005.

Reed Brody från Human Rights Watch är en av världens främsta experter på Habré.

Reed Brody är på plats i Dakar för givarmötet den 24 november och uttrycker försiktigt hopp. Även han understryker att allt nu handlar om Senegals politiska vilja och om Afrikas förmåga att hantera sina egna brottslingar. Om Senegal tar upp handsken får det historisk betydelse, förklarar Reed Brody för Amnesty Press:
- Det här är en verklig chans för Afrika att visa att en afrikansk domstol är kapabel att döma brott begångna i Afrika. Många afrikaner störs över att deras ledare dömts i internationella processer, av andra. Det skulle hedra Senegal om landet nu faktiskt genomför denna rättegång.

Text och bild: Gudrun Renberg
Dakar, Senegal

Bakgrund/Fallet Habré
Hisséne Habré var en militär ledare som tog makten i Tchad 1982 efter en period av konflikt med Libyen samt inbördeskrig. Maktövertagandet och regimen stöddes aktivt och finansiärt av USA, som ett led i kampen mot Moammar Khadaffi i Libyen – enligt principen ”våra fienders fiender är våra vänner”. Tchadisk militär tränades till exempel i USA.

Habré inrättade en rad repressiva organ för att skydda sig, däribland den för sin grymhet särskilt ökända DDS, Documentation and Security Directorate. DDS var direkt ansvarig inför Habré. I fängelset ”la Piscine” (bassängen) staplades politiska fångar och krigsfångar i princip på varandra och tortyr som metod för ”erkännanden” användes systematiskt i ”nationens intresse”.
Habré behöll makten till 1990 då han störtades i en kupp, ledd av nuvarande president Idriss Déby. Habré flydde till Senegal efter att Kamerun nekat ge honom asyl.

Efter Habrés fall 1990 inrättade president Déby en sanningskommission och Déby har även varit såväl Human Rights Watch som Belgien behjälplig i att eftersöka dokumentation från Habrés regim. Omfattande dokumentation har också påfunnits i DDS-arkiven. Sanningskommissionens rekommendation att tidigare DDS-anställda, varav många medverkat vid tortyr och avrättningar, ska sägas upp från statlig tjänst efterföljdes dock inte. Detta har påverkat vittnesmål i Tchad negativt på grund av rädsla för dessa personer.

Sanningskommissionen uppskattar att Habrés regim är ansvarig för
cirka 40 000 politiska avrättningar, omfattande och systematisk tortyr, grym och omänsklig behandling av fångar, etnisk rensning med mera.

1998 väcktes på grund av det spanska åtalet mot Chiles förre president
Augustos Pinochet, som kvarhölls i Storbritannien, ett hopp om att diktatorer kan dömas och Habrés offer påbörjade arbetet med att få honom dömd. Den första anmälan lämnades in i Dakar januari 2000.

Läs mer

Amnesty om Habré
Senegal: The pretext of a lack of money must not delay reopening the investigation into Hissène Habré (24 november 2010)

reportage | 2010-12-02