Bangladesh – ett framgångsexempel när det gäller mödradödligheten

FN:s millenniemål för 2015 att minska mödra- och barnadödligheten ser inte ut att nås i världen. I Bangladesh går utvecklingen däremot snabbt och där har mödrahälsan förbättrats i snabb takt de senaste tio åren.

reportage | 2015-12-04
Av: Johan Augustin
En kvinna med sitt barn på Mobarakpur Community Clinic i nordöstra Bangladesh.

En kvinna med sitt barn på Mobarakpur Community Clinic i nordöstra Bangladesh. Foto: UN Photo/Mark Garten

Aleya Begum var 17 år när hon fick en son. Nu väntar 25-åringen, som bor i Dhakas Kunipara-slum, sitt andra barn. Efter förlossningen kommer hon att sätta in en spiral.
– Sedan räcker det. Inga fler barn, klargör Aleya Begum.

Hon besöker mödravårdskliniken som drivs av BRAC (Bangladesh Rural Advancement Committee), vilken är en av världens största NGO:er. Hon har gjort den sista hälsokontrollen – innan det inom ett par veckor är dags för förlossningen på kliniken – som ligger i Kunipara i centrala delen av Bangladeshs huvudstad Dhaka.
– Jag kommer att förlösa barnet här. Då är det skönt med service från sådana som dig säger hon och nickar mot barnmorskan Lima Khanom, 30.

Lima Khanom som har arbetat för BRAC i huvudstaden i sju år har sett tydliga skillnader i barn- och mödravården genom åren.
– Tidigare födde kvinnor i hemmet. Nu vill de ha ultraljud och service och genom att dekommer hit kan vi förhindra långtgående problem för både dem och barnen, säger Lima och konstaterar:
– Framför allt kan vi förhindra att de dör!

Fortfarande återstår problem som religiösa tabun skapar (majoriteten av Bangladeshs befolkning är muslimer), vilket gör att en del kvinnor väljer att föda i hemmet och trafiksituationen i Dhaka – vilken räknas som en av Asiens värsta.
– Ambulanserna fastnar i trafiken, fortsätter Lima Khanom.

Slummen i Dhaka där urbaniseringen sker snabbt.

Slummen i Dhaka där urbaniseringen sker snabbt. Foto: Jonas Gratzer

Utanför kliniken, inne bland Kuniparas slum. vars vacklande bambu- och plåtruckel balanserar på träpålar över övergödda vattensamlingar, använder sig BRAC av ett urbant hälsoprogram som kallas ”Manoshi”. Genom ett datorprogram kopplat till mobiltelefonerna – så kan BRAC:s barnmorskor direktrapportera och följa en enskild patients journal – och därmed förhindra komplikationer genom graviditeten. Shahinoor Aktar sitter på en träbrits och visar en bok med bilder om graviditetens olika skeden för Sabina Begum, 25, som är gravid i nionde månaden med sitt första barn.

Shahinoor Aktar har varit en ”Shastho Karmi (SK) i sju år, en slags urban barnmorska som arbetar för BRAC i Dhakas slum. Shahinoor Aktar kommer själv från slummen och ser det som ”självklart att hjälpa andra människor” och här kan hon kombinera livet som hemmafru med jobbet som barnmorska.
– Jag respekterar den lokala gemenskapen i slummen och vill vara en del av den, berättar hon.

I många utvecklingsländer saknas det barnmorskor med utbildning. Det är ett skäl till att hundratusentals kvinnor årligen dör i samband med graviditet och förlossning. I Bangladesh har man satsat på att bygga förlossningskliniker och utbilda fler barnmorskor, som både ska ta emot kvinnor på klinikerna och även göra hembesök, i städerna såväl som på landsbygden.
Arbetet har gett resultat. På ett årtionde har mödradödligheten i Bangladesh sjunkit rejält; från 320 dödsfall per 100 000 födslar till 194 dödsfall per 100 000 födslar.

I landet finns det dessutom stora regionala skillnader, med omkring 130 dödsfall i stora städer som Dhaka och Khulna och upp emot 200 i de avlägsna östra delarna av landet.
– Vårt millenniemål är 144, säger Malabika Sarker, specialist på barnmorskefrågor vid BRAC University.

Hon berättar att mycket har hänt sedan tiden vid självständigheten 1971 – då siffran låg på 500 dödsfall per 100 000 födslar. Då födde bangladeshiska kvinnor i genomsnitt sju barn, idag är siffran 2,2 barn.

Likaså har barnadödligheten minskat kraftigt – till dagens 42 per 1 000 födslar (cirka 10 under den globala siffran). Malabika Sarker tror att de många hjälporganisationernas samarbeten med regeringen är att tacka för den goda statistiken. Bangladesh kallas ofta för ”de många NGO:ernas land”.

Det finns 18 000 olika organisationer, och de har lyckats samarbeta med olika regeringar inklusive diktaturen som tidigare styrde oss, säger hon och klargör:
– Vi har lyckats få ner de vanligaste dödsorsakerna bland barn som diarré och lunginflammation.

Familjeplanering och preventivmedel kom in i bilden redan i slutet på 1970-talet. Utbildning har lett till att 75 procent av flickor kan läsa och skriva. Mikrokreditlån har gjort att kvinnor kommit in på arbetsmarknaden, samtidigt som miljoner kvinnor har fått jobb inom landets klädindustri.

Kvinnor inom textilindustrin i Dhaka i Bangladesh.

Kvinnor inom textilindustrin i Dhaka i Bangladesh. Foto: Jonas Gratzer

Faktum är att Bangladesh ligger långt före de rikare grannarna Indien och Pakistan – den sistnämnde som Bangladesh bröt sig loss från 1971. Trots betydligt lägre BNP per capita så har Bangladesh lyckats få ner mödradödligheten och fertiliteten jämfört med Indien som har 230 dödsfall per 100 000 födslar och 2,5 barn per kvinna.

I Pakistan är siffrorna 260 dödsfall och drygt tre barn per kvinna. Trots sin stora befolkning på 165 miljoner invånare har Bangladesh ”genom teknologi, sociala innovationer och mobila hälsokontroller, kommit en lång väg”.
– Vi har befolkningsproblem helt klart, men åtminstone vet vi hur vi ska undervisa våra medborgare inom barn- och mödravård, säger Malabika Sarker och gör en jämförelse med utvecklingskurvan: Bangladesh har hoppat direkt från häst- och vagn till BMW:n!

Solen går ner över de nybyggda kontorskomplexen som står framför den lilla sjön i Korail – slummen som breder ut sig direkt utanför BRAC:s blänkande huvudkontor i Dhaka. Urbaniseringen går i rekordfart, 4 000 nya invånare kallar huvudstaden sitt hem – varje dag.

Många hamnar i slummen, eftersom markbristen är så stor. Föraren längst bak i den avlånga träbåten tar långa drag med åran – ner i det algiga vattnet. Varje gång den skär genom vattnet kommer svart stinkande slam upp till ytan.
– Inget kan leva i sjön, suckar han.

Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att slumbostädernas toaletter är öppna hål över vattnet, och många industrier släpper ut sina kemikalier utan rening. Några barn badar i vattenbrynet, lyckligt ovetandes om de alltför höga halterna av föroreningar skrattar och plaskar de. Att förhindra att sjukdomar sprids i sådana miljöer är och kommer bli en enorm utmaning framöver i Bangladesh – med en allt större urban befolkning.

Text: Johan Augustin
info@johanaugustin.com

Fakta/Millenniemålen

Både barnadödligheten och mödradödligheten minskar – men inte tillräckligt snabbt för att millenniemålen 2015 ska uppnås.

Målen säger att barnadödligheten ska ha minskat med två tredjedelar 2015 från 1990. I världen har den sjunkit från drygt 12 miljoner barn 1990 till 6,6 miljoner 2012. Det betyder att 17 000 färre barn dör varje dag – bland annat beroende på omfattande vaccinationsprogram. Fortfarande är det Afrika söder om Sahara som har den högsta barnadödligheten.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon på ett möte i Spanien år 2013 för att lansera ”1 000 dagar av handling” inför 31 december 2015 då FN:s millenniemål ska vara uppfyllda.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon på ett möte i Spanien år 2013 för att lansera ”1 000 dagar av handling” inför 31 december 2015 då FN:s millenniemål ska vara uppfyllda. Foto: UN Photo

Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar, och detta kommer inte att nås i världen, samtidigt som det är svårt att mäta den på många håll eftersom felrapportering är vanligt. Trots det har mödradödligheten i världen nästan halverats sedan år 1990. År 2014 beräknas att omkring 290 000 kvinnor dog i samband med förlossning eller graviditet eller drygt 800 kvinnor om dagen.

Den globala mödradödligheten har minskat från 380 till 210 per 100 000 födslar – en minskning med 45 procent sedan 1990. Men fortfarande är det långt till målet på 5,5 procent minskning per år som krävs för att målet ska nås till slutet av 2015.

FN:s åtta millenniemål som ska vara uppfyllda till utgången av 2015 handlar om att förbättra livet för världens fattiga.

Målen är:
Halvera jordens fattigdom och hunger.
Se till att alla barn får gå i grundskola.
Öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
Minska barnadödligheten.
Förbättra mödrahälsan.
Stoppa spridningen av hiv och aids.
Säkra en hållbar utveckling.
Öka samarbetet kring bistånd och handel.

Förutom målen med barn- och mödradödligheten så visar även utbildningsmålet positiva siffror: nio av tio barn börjar grundskolan. Likaså har utvecklingsländernas skuldbörda minskat rejält, samtidigt som deras världshandel stadigt ökar.

Bangladesh har omkring 165 miljoner invånare med 1,2 procents årlig befolkningsökning. 1 200 invånare per kvadratkilometer gör landet, som är en tredjedel så stort som Sverige, till ett av de mest befolkningstäta områdena på jorden (Sverige har 21 invånare per kvadratkilometer). Detta sätter stor press på den dyrbara marken, samtidigt som klimatförändringarna varje år äter upp nya ytor genom erosion.

Bangladesh uppvisar också färre dödstal i samband med osäkra aborter. Medan abort fortfarande är olagligt har dock kvinnor fått tillgång till ett ingrepp som kallas för ”menstruationsreglering”. Det här är en slags tidig abort som inte räknas som abort, eftersom man inte tar något graviditetstest när ingreppet utförs.
Därmed konstateras det aldrig att kvinnan är gravid och det handlar rent juridiskt därför inte om någon abort. Gifta kvinnor kan göra detta ingrepp fram till tionde veckan.

reportage | 2015-12-04
Av: Johan Augustin