MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet

Seán Binder riskerar 25 års fängelse för att ha hjälpt asylsökande och migranter i sjönöd kring den grekiska ön Lesbos. Under MR-dagarna i Göteborg berättade han hur civilsamhället hindras från att rädda liv på Medelhavet.

Seán Binder gästade MR-dagarna i Göteborg och berättade hur arbetet för att hjälpa människor resulterat i en rättegång i Grekland. Foto: Ylva Sundgren

Tysk-irländaren Seán Binder är certifierad dykare och år 2017 anslöt han sig till de civila räddningsaktionerna på den grekiska ön Lesbos.

− Jag tänkte att mina kunskaper skulle kunna komma till användning, säger han.

Under en presentation på MR-dagarna i Göteborg beskriver han hur tonen mot frivilligorganisationer som hjälper asylsökande och migranter har skärpts i Grekland. År 2018 greps han tillsammans med flera andra aktivister och häktades misstänkt för bland annat människosmuggling och spionage. Han satt i grekiskt häkte i 106 dagar.

Rättegången mot honom, och den medåtalade Sarah Mardini, skulle ha hållits den 18 november men blev framflyttad, bland annat på grund av att det saknades översättare mellan grekiska och engelska. Seán Binder suckar uppgivet åt att rättsprocessen drar ut på tiden.

− Vi räknar med att det kommer ta minst sex månader innan det blir en ny rättegång, och sedan lär det ta många år till efter det, säger han.

Sarah Mardini, flykting från Syrien, och Seán Binder, tysk medborgare, skulle ställas inför rätta i Grekland den 18 november men rättegången sköts upp. Foto: Privat/AI

Han håller på att utbilda sig till jurist, men beskriver hur åtalet mot honom ligger som en dimma över framtiden.

− Det är psykiskt påfrestande att inte veta hur det ska bli, säger han.

När han greps år 2018 arbetade han för frivilligorganisationen Emergency Response Centre International. De tar emot nödrop och hjälper människor på flykt över Medelhavet att ta sig säkert in till land.

− Det är skrämmande att man ställer oss inför rätta, men något som är ännu mer skrämmande är att vårt fall är del av en större bild. Det är ingen isolerad händelse. Alla som hjälper asylsökande riskerar att ställas inför rätta, säger han.

Sedan han och de andra aktivisterna greps har de civila räddningsinsatserna kring Lesbos tvingats upphöra. Därmed har utsattheten ökat för alla de som inte ser någon annan utväg än att ge sig av mot Europa i undermåliga och överfulla båtar, menar Seán Binder. Han konstaterar att de civila räddningsinsatserna behövs.

− I de bästa av världar hade det inte behövts några räddningsinsatser alls och i näst bästa fall hade det räckt med insatserna som görs av kustbevakningen och Frontex, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Men vi ser att det inte räcker, säger han.

Seán Binder drar en parallell till ett uppmärksammat fall från 2011 som har kommit att kallas ”Left to die boat”.

I mars 2011 hamnade en gummibåt från Libyen med 72 passagerare i nöd på Medelhavet, och trots upprepade nödanrop och närkontakt med andra fartyg fick de ingen hjälp. En militärhelikopter flög förbi och släppte ner proviant, men gjorde ingen ytterligare insats. Efter att båten hade drivit runt i 14 dagar spolades den tillbaka upp på den libyska kusten. Då levde bara elva passagerare och två av dem dog strax därpå.

– Alla som hjälper asylsökande riskerar att ställas inför rätta, säger Seán Binder. Foto: Ylva Sundgren

Den här händelsen skulle lika gärna kunna inträffa idag, menar Seán Binder. Han beskriver hur till exempel fiskare tvekar inför att bistå asylsökande som de möter på havet, på grund av att de upplever en osäkerhet inför det rättsliga läget.

− Det finns en oro för att man, precis som oss, ska anklagas för människosmuggling, säger han men betonar att det faktiskt är den som väljer att se bort som bryter mot lagen.

− Enligt internationell lag har man en skyldighet att hjälpa nödställda till sjöss, säger han.

Under sin presentation på MR-dagarna bemöter Seán Binder påståendet att de frivilliga räddningsinsatserna som han har deltagit i skulle bidra till fler förlorade liv på Medelhavet. Det framförs ibland att räddningsinsatserna gör att fler människor försöker korsa havet:

− Det finns inget belägg för att det skulle vara så. Tvärtom ser vi att fler räddningsinsatser leder till att färre drunknar. Människor flyr för att de är desperata och det finns inget annat alternativ än att vara där och möta dem. Det är det enda vi kan göra för att hindra att de dör. Flyende människors säkerhet ska inte hänga på om de har tur på Medelhavet.

Charlie Olofsson
[email protected]

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare” (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara” (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg

Läs också

Greece: humanitarian workers’ lives remain on hold as trial is adjourned (Amnesty International 18 november 2021)

Greece: Life-Saving on Trial (Human Rights Watch 11 november 2021)