Varför bråka om Bush?

ledare | 2011-12-15

USA:s förre president George W Bush gjorde i början av december en rundresa till Etiopien, Tanzania och Zambia. Amnesty International skrev inför resan till ländernas justitieministrar och påminde dem om deras förpliktelser enligt internationell rätt. Ministrarna fick bakgrundsinformation för att de skulle inse att en förundersökning bör inledas mot Bush och att han bör gripas. Kravet på att gripa Bush kan verka verklighetsfrämmande och som väntat kunde Bush röra sig fritt i de tre länderna. Etiopien är till exempel nära allierat med USA och har egen erfarenhet av hemliga fängelser och tortyr, inte minst mot fångar som olagligt fördes till landet efter invasionen av Somalia julen 2006.

I Addis Abeba avfärdade regeringens språkrör Shimeles Kemal Amnestys krav och sade att Etiopien har bitter erfarenhet av Amnesty och hävdade att »ingen tar Amnesty seriöst«. Även när Bush i oktober reste till Kanada kom krav från Amnesty och Human Rights Watch, HRW, att expresidenten skulle gripas. Och trots att inget resultat hittills uppnåtts kan vi vänta oss nya krav på att Bush ska gripas.

Anledningen är enkel. Både Amnesty och HRW har lagt fram en omfattande kartläggning över de brott som USA har begått under kriget mot terrorismen. Det handlar om kidnappningar, olagliga hemliga fängelser och användande av tortyr. Amnesty konstaterade den 30 november att enbart de dokument som USA självt offentliggjort och det George W Bush själv har sagt är tillräckligt för att ge en skyldighet att inleda en förundersökning mot expresidenten.

USA har hittills inte visat någon vilja att beivra brotten och vägen via ICC, internationella brottmålsdomstolen, är blockerad då USA inte anslutit sig till Romstadgan och via sitt veto kan stoppa ett beslut i FN:s säkerhetsråd om hänskjutning av frågan till ICC. Dessutom undertecknade Bush år 2002 en lag som i praktiken ger USA rätt att landstiga i Nederländerna och frita amerikanska medborgare som hålls i häkte hos ICC.

Återstår således det som kallas internationell jurisdiktion, det vill säga att vilket land som helst kan inleda rättsprocesser när det gäller allvarliga brott mot internationell rätt.

Den 11 januari är det tio år sedan USA öppnade sitt fångläger på Guantánamobasen. Fortfarande hålls cirka 170 fångar kvar. Den rättsliga uppgörelsen med brotten under kriget mot terrorismen är ännu i sin linda. De senaste månaderna har nya uppgifter kommit om Finlands roll i CIA:s hemliga flygprogram och i Danmark vågar den nya regeringen inte stå för sina tidigare krav om en fullständig undersökning av USA:s användande av danskt och grönländskt territorium. Efter att nyhetsbyrån AP och tyska TV-bolaget ARD den 8 december lokaliserat ett tidigare hemligt CIA-fängelse i norra Bukarest lär debatten om Rumäniens delaktighet ta ny fart.

Det går med snigelfart men straffrihetens tid för dem som bär ansvaret för brotten under kriget mot terrorismen kommer förhoppningsvis en dag vara förbi. Så också för George W Bush.

Ulf B Andersson

Läs också:

USA: Bringing George W. Bush to justice: International obligations of states to which former US President George W. Bush may travel
(Amnesty International 30 november 2011)

Getting Away with Torture. The Bush Administration and Mistreatment of Detainees (Human Rights Watch 12 juli 2011)

ledare | 2011-12-15