Vad händer efter domen där Girjas sameby vann över staten?

Den 23 januari gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt i processen mot den svenska staten. Domen hälsades som en seger för samernas rättigheter men samer som står utanför samebyn är inte odelat positiva. Och hat och hot mot samer har ökat efter domen. I oktober har tre renar från Girjas dödats av okända gärningspersoner.

reportage | 2020-11-04
Av: Soledad Cartagena
Girjas sameby.

Girjas sameby. Foto: Soledad Cartagena

År 2009 stämde Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, den svenska staten. Man yrkade att samebyn hade bättre rätt till jakten och fisket än staten, och att de därmed ensam skulle äga upplåtelserätten till den. Staten å sin sida yrkade att det är den, i form av markägare, som har rätt att bestämma över jakt och fisket. I januari 2020 slog Högsta domstolen fast att samebyn har ensamrätt till upplåtelse av jakt och fiske på grund av urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid nyttjat marken.

Håkan Jonsson.

Håkan Jonsson. Foto: Marie Birkl

Girjasmålet skapade starka reaktioner inom den samiska befolkningen, särskilt bland dem som inte är medlemmar i en sameby eller ägnar sig åt renskötsel. Håkan Jonsson, partiledare för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget, är orolig över domen.

– Det var trist att bara förhållandet mellan staten och samebyn togs upp. Samer utanför samebyarna kommer att få betala dyrt för att jaga och fiska i områden som de haft sedan 1600-talet, säger han.

Regeringen har efter domen beslutat att utreda rennäringslagen från 1971.

– Rennäringslagen är en yrkeslag, inte en lag som reglerar samernas rättigheter. Den har inget med folkrätt att göra. Det är positivt att staten kommer att se över lagen och hantera frågan utifrån internationella konventioner och deklarationer. Det är bra att domen väckt intresse för det samiska samhället och för problematiken, säger Håkan Jonsson.

Girjas sameby senarelade i år jakten från den 25 augusti till den 15 september på grund av att renslakten pågår i området under den här tiden. Det var något som gjorde många jägare besvikna. Ordförande i Kiruna jakt- och fiskevårdsförening Rolf Kenttä, som själv har släktingar i en sameby, menar att alla borde ha samma rättigheter att jaga och fiska i fjällvärlden.

– Naturligtvis ska hänsyn tas till renskötseln men om man stänger av för ortsborna finns det ingen anledning att vara kvar häruppe. De flesta som bor här är intresserade av naturen. Jag hade nog flyttat för länge sedan om jag inte hade fått vara i fjällvärlden, säger han.

Han är kritisk till Högsta domstolens beslut.

– Mina föräldrar har också brukat marken i många generationer men plötsligt togs den ifrån dem. Då borde jag också kunna hänvisa till urminneshävd och jaga och fiska utan tillstånd. Det hela handlar bara om politik och äganderätt, säger han.

Rolf Kenttä tror att misstron mellan svenskar och samer kommer att eskalera. Som same står han mitt emellan konflikten och vet hur det fungerar på båda sidorna.

– Jag förstår inte hur det kan uppstå problem som kan vara så lätt att lösa. Det är fel av staten att göra skillnad på människor. Det är våra klena politiker som skapar de här konflikterna. Privilegierna ska bara vara till dem som sysslar med renskötsel på heltid, säger han.

Per- Olof Nutti.

Per- Olof Nutti. Foto: Marie Birkl

Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti är däremot glad och lättad över domen.

– Vi har fört kampen i många år. Politikerna, oavsett regering, har länge undvikit frågan om samernas rättigheter. Till slut var Svenska Samernas Riksförbund tvungen att sätta ett ultimatum att om inte regeringen löser det här politiskt går vi via domstolen. Högsta domstolen tog en klar ställning. Domen klarlägger vilka befogenheter som kan ingå i den samiska renskötselnäringen och är en dom som för första gången är tydlig och tar avstamp i de mänskliga rättigheterna, säger han.

Sametinget hoppas nu att svenska folket får upp ögonen för samisk kultur, vilket inkluderar rennäringen.

– Okunskapen är stor och det bidrar till rasistiska uttalanden och påhopp på samerna. Få svenskar vet att samerna är Europas enda urfolk och att vi har en särställning i svensk lag, säger Per-Olof Nutti.

Marie B. Hagsgård, jurist och expert i Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, hänvisar till Europarådets ministerkommittés resolution år 2018 som anger att samer i Sverige måste få mer inflytande över markfrågor. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt att utöva sin kultur. När det gäller ursprungsbefolkningens kultur handlar det om rätten att använda marken.

– Enligt ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter måste beslutsfattare lyssna på renskötande samer när de till exempel ska öppna en gruva på deras betesmarker och låta dem få inflytande. Det framgick tydligt i Girjasdomen, att det måste göras en avvägning av myndigheter i en sådan situation, där man väger statens skyldighet att främja samers möjlighet att utöva sin kultur där renskötseln ingår, mot andra intressen som exempelvis skogsbruk eller etablering av vindkraftverk, säger hon.

Gruppbild på sametingets ledamöter.

Gruppbild på sametingets ledamöter. Foto: Marie Birkl

Samer har idag inflytande över beslut som påverkar deras traditionella marker på kommunal, regional och nationell nivå.

– Skälet är främst att myndigheterna inte känner till minoritetslagen som har funnits sedan 2010, och hur den påverkar deras egna verksamheter. Nu behöver ett arbete på myndigheter som fattar beslut som berör samers kultur på deras traditionella marker starta så att domstolsbeslutet får effekt, säger Marie B. Hagsgård.

Efter Girjasdomen är det är inte otänkbart att andra samebyar följer efter och kräver samma rättigheter som Girjas sameby. Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på Svenska Samernas riksförbund, och en av de personer som drev Girjasmålet, menar att det är upp till politikerna nu hur de väljer att agera.

– Om det fortfarande finns en politisk rädsla för att driva frågan kommer vi att se flera framtida rättsprocesser. Helst vill vi slippa processa om allt eftersom det är dyrt och tröttsamt, säger hon.

Jenny Wik Karlsson.

Jenny Wik Karlsson. Foto: Soledad Cartagena

Sverige har fått kritik från flera internationella organ för att inte ratificerat FN-konventionen ILO 169. Den antogs 1989 av FN:s arbetsorganisation ILO.

– ILO 169 ger ett starkare inflytande, möjlighet till självbestämmande och stöd i rättegångskostnader. Men den avgörande frågan är hur man väljer att skriva in den i svensk lag eftersom vårt rättssystem är ett så kallat fördragskonform tolkning. Det betyder att det inte blir direkt lag utan det är upp till politikerna att tolka konventionen, säger Jenny Wik Karlsson.

Kritiker anser att domen om Girjas sameby har splittrat samerna men Jenny Wik Karlsson menar att de är redan splittrade på grund av sin historia och statens koloniala agerande.

– Frågan om hur samerna ska enas måste ske via det samiska folket själva. Det kan inte staten göra åt oss. Av egen erfarenhet vet vi att när staten försöker rätta till den här typen av interna angelägenheter blir det värre. Men det är komplext och måste hanteras varsamt, säger hon.

Soledad Cartagena
sollan.carttis@hotmail.com

Fotnot: Kultur- och demokratiministern Amanda Lind har kontaktas om varför Sverige inte ratificerat ILO 169. Svar kom via mejl från pressekreterare Anna Söderström: ” Sverige har ingått ett antal internationella åtaganden som tillförsäkrar urfolks rättigheter. Regeringen arbetar i riktning för att ratificera ILO-169 men det saknas det parlamentariska stöd i riksdagen som krävs.” Efter att artikeln skrevs har regeringen presenterat ett lagförslag som ska ge samerna ett större inflytande över frågor som berör dem.

Hat och hot mot samer efter Girjasdomen

Girjas sameby.

Girjas sameby. Foto: Soledad Cartagena

Under hela Girjasprocessen utsattes samer i Kirunaområdet för hat och hot. Efter domen i januari 2020 tog polisen i norra Lappland emot runt tio anmälningar som rörde hat och hot mot samer som kunde kopplas till Girjasdomen. Näthatet mot framförallt renskötande samer ökade. Det fick artisten Sofia Jannok att skapa hashtaggen #BackaGirjas. I oktober i år hittades rester av tre tjuvskjutna renar tillhörande renägare i Girjas sameby.

Det har kommit kritik från det samiska samhället att polisen inte prioriterar frågan trots hotbilden. Läget är enligt Sametinget så allvarligt att de har begärt om ett möte med högsta polismyndighet då trakasserierna mot renskötande samer har blivit värre.

Svenska Samernas Riksförbund (SSR) säger att tjuvjakt på renar alltid förekommit, det som är nytt efter Girjasdomen är att man nu ger sig på renar och lämnar dem utan omtanke att de plågas. Tidigare var tjuvskyttarna ute efter renköttet.

Detta ser SSR som ett utslag av hatbrott mot renskötande samer, inte mot renar. Förbundet har en dialog med polisen för att de ska bli medvetna om att hatbrott mot renskötande samer inte ser ut som andra hatbrott. De kräver att tjuvskyttarna ställs inför rätta och lagförs. Idag är det få som åker fast för den här typen av brott.

– Det är svårt att utreda våld och skador mot renar eftersom det ofta saknas vittnen och det kan gå tid innan renen upptäcks, säger Emma Lindberg, gruppchef utredningen Norra Lappland. Men polisen tar alla anmälningar på största allvar och utreder alla. Problemet är att inte alla anmäler den här typen av brott.

En uppfattning hos samer är att man ger sig på deras renar eftersom de är en symbol för den samiska kulturen. Att skada en ren rubriceras som skadegörelse, då renen är egendom.

Emma Lindberg

Emma Lindberg Foto: Privat

Det är idag inte prövat juridiskt om skadegörelse och våld mot renar per automatik ska ses som ett hatbrott mot samer, på samma sätt som till exempel skadegörelse mot synagogor ses som brott mot judar, menar Emma Lindberg.

Efter Girjasdomen uppmärksammades mycket hat och hot mot samer i sociala medier, forum där det med dagens lagstiftning och bolag placerade utomlands är svårt att få någon fälld för brott.

Hatbrott är i sig inget enskilt brott, utan en benämning för när straffskärpningsregel i brottsbalkens 29 kapitel kan aktualiseras (BrB 29 kap 2§ 7pt). Den säger att om ett brott begåtts i syfte att kränka en person eller folkgrupp utifrån föreställning om ras, nationalitet, etnicitet, hudfärg, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, ska straffet skärpas.

Soledad Cartagena

Rennäringslagen

Karta över det aktuella området.

Karta över det aktuella området. Foto: Amnesty

Rennäringslagen reglerar rennäringens villkor i Sverige och enligt den tillkommer renskötselrätten den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd. Renskötselrätten får endast utövas av samer som är medlemmar i en sameby.

Sameby

En sameby är en geografisk och ekonomisk administrativ organisation som organiserar renskötseln. Det finns 51 samebyar i Sverige.

Sametinget

Det svenska Sametinget är en statlig myndighet med tjänstemän och ett samiskt parlament med folkvalda ledamöter. Sametinget utövar inte något faktiskt självbestämmande, utan är mer ett rådgivande organ och en expertmyndighet för samiska frågor.

Samer

Det samiska folket är erkänt som ett folk i den svenska regeringsformen och har således rätt till självbestämmande i enlighet med internationell rätt. Samer är också ett urfolk. Sverige har röstat i FN:s generalförsamling för FN:s deklaration om urfolksrättigheter. Den erkänner urfolks rätt att förvalta och bruka traditionella marker samt rätt att driva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Samer är dessutom en av fem nationella minoriteter i Sverige.

ILO-konventionen 169

Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk är en konvention som antogs av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989. Den bygger bland annat på att principerna från FN:s övriga rättighetsdeklarationer skall tillämpas även på ursprungsbefolkningar. ILO 169 vill säkerställa ursprungsfolks rätt att själva välja i vilken grad de vill behålla sin kulturella och politiska identitet och beskydda ursprungsfolk mot icke frivillig assimilering.

Läs också

Sverige: Amnesty välkomnar Högsta domstolens avgörande i Girjas-målet (Amnesty 23 januari 2020)

Läs mer om samer från Amnesty Press

Musik om renen, naturen och att skydda sina traditionella marker (30 maj 2020)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MRDAGARNA2018: ”Det finns ett hat mot samer” (16 november 2018)

EUROPRIDE2018: Koloniseringen av Sápmi – en fråga för hbtqi-rörelsen? (2 augusti 2018)

Efter tvångsassimileringen av samer: När språket försvinner dör kulturen (28 april 2017)

MR-DAGARNA I GÖTEBORG: ”Det räcker inte bara med fina ord” (10 november 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: ”Kräv en sanningskommission om övergreppen mot samer” (11 maj 2005)

MR-DAGARNA I UMEÅ: Queering Sápmi lyckades bryta tystnaden bland samerna (19 november 2014)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (Amnesty Press 17 november 2014)

PRIDE: “Jag blev utfryst av både svenskar och mina muslimska landsmän när jag kom ut” (30 juli 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

Urfolk temat för MR-dagar i Luleå (Amnesty Press 18 november 2008)

Vad har en same, en dalit och en masaj gemensamt? (16 december 2006)

reportage | 2020-11-04
Av: Soledad Cartagena