Svensk samling för internationell rättvisa med ICC

• Det största som hänt i kampen för fred sedan FN-stadgan undertecknades.
  De svenska riksdagsledamöterna som nyligen möttes i Stockholm för att diskutera den internationella brottmålsdomstolen, ICC, var rörande överens om dess enorma betydelse.
  Oron över framtiden var dock stor eftersom USA med kraftfulla medel försöker underminera hela idén, menade de närvarande politikerna.

I början av februari hölls ett seminarium på initiativ av Svenska Freds i folkpartiets klubblokal i riksdagen. Syftet var att diskutera hur riksdagsledamöterna kan främja arbetet med ICC. Närvarande var riksdagsledamöter från miljöpartiet, moderaterna, vänsterpartiet, centern och folkpartiet.

Alice Åström (v), Johan Linander (C), Birgitta Ohlsson (fp),
Lotta Hedström (mp) och Beatrice Ask (m).

Moderator var Frida Blom, ordförande i Svenska Freds, och hon inledde med att peka ut två hot för ICC:s framtid.
- Det finns två skäl att diskutera ICC:s roll i framtiden. Det första är att den motverkas från flera håll, speciellt från USA. Bland annat har USA meddelat att man inte ska ge något bistånd till länder som ratificerar ICC.

• Det andra skälet är att av 195 FN-länder är det endast 97 som har ratificerat Romstadgan, sa Frida Blom.
  Hon menade att man måste inse att det inte finns någon riktig fred utan rättvisa. Detta budskap uppmanade hon de närvarande politikerna att sprida.

Inledande talare var Anna Wigenmark vid Svenska Helsingforskommittén. Hon började med att konstatera att det inte är särskilt roligt att vara människorättsaktivist.
- I dag möter man motgångar som man inte såg i slutet av nittiotalet. Många mänskliga rättigheter ifrågasätts, bland annat förbudet mot tortyr. Vissa stater anser tortyr vara nödvändigt för att få fram viss information.
- ICC är ett positivt undantag, sa Anna Wigenmark. Vi lever i en tid när makthavare inte kan tortera, våldta och mörda utan att bli åtalade.

Anna Wigenmark, Svenska Helsingforskommittén.

ICC lider ekonomisk nöd. Många av medlemsländerna har inte betalat den obligatoriska avgiften. Förutom administration behöver den nyligen tillsatta brottsofferfonden pengar. I november förra året gapade fondens bössa tom.

En av de flitigaste påhejarna av ICC är Birgitta Ohlsson (fp) som menade att hon genom flera skrivelser till slut lyckades få Sverige att ratificera avtalet med ICC angående immunitet och privilegier. Hon hade också förslag på hur man med ekonomiska medel kan bidra till domstolens överlevnad.
- Vi kan gå in och kompensera med bistånd till de länder där USA drar in sitt.

Birgitta Ohlsson (fp).

Bakgrunden är att USA inte har ratificerat avtalet med anledning att de inte vill lämna ut egna medborgare till internationell rättegång av rädsla för att detta skulle kunna utnyttjas i politiskt syfte. Dessutom hindrar USA, genom bilaterala avtal, andra länder från att ratificera Romstadgan, som ICC bygger på. Om de agerar annorlunda betalar USA inte ut bistånd till dessa länder.

Birgitta Ohlsson fick genast mothugg av Lotta Hedström (mp) som inte tyckte att Sverige skulle delta i pengaspelet för att nå sina mål.

Partipolitiken fick delvis stå åt sidan denna dag. Alla försäkrade att de skulle ta med sig frågan om ICC till respektive parti och utnyttja sina nationella och internationella nätverk för att stärka domstolen.

I dagsläget finns inga konkreta planer på hur diskussionerna ska följas upp.

Text och bild: Josef Björklund
praktikant Amnesty Press och media

Fakta, ICC:
Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, är världen första permanenta internationella domstol för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
Domstolen ligger i Haag och började sitt arbete 2002.
Två aktuella fall gäller Uganda och Demokratiska Republiken Kongo. Ytterligare ett fall som nyligen har hänvisats till ICC gäller Centralafrikanska Republiken.