Ett år med Trump som president: Protester för kvinnors rättigheter

Förra året marscherade flera miljoner människor över hela världen för kvinnors rättigheter den 21 januari. Ett år efter att Donald Trump tillträdde som president hölls under helgen nya protester både i USA och runt om i världen. I Stockholm blev protesten betydligt mindre i år, och fler artister än politiker stod på scenen. Metoo-uppropen gav enligt talarna hopp för framtiden.

Norrmalmstorg den 21 januari: Ett tusental personer hade samlats. Foto: Jennie Aquilonius

Rytmiska trumslag ljöd över Norrmalmstorg på söndagen. Den feministiska musikföreningen Rrriotsamba hjälpte deltagarna i Women’s March Stockholm att bekämpa den bitande kylan.

Det är ett år sedan miljontals människor gav sig ut på gatorna världen över för att protestera, mot den nyinstallerade amerikanske presidenten Donald Trump och för kvinnors rättigheter.

I år var det dags att marscher igen, i USA och runt om i världen, nu under parollen Look back, march forward.

I USA deltog tiotusentals personer i manifestationer i Washington, New York, Los Angeles, Philadelphia och många andra städer.

Anna Lindenfors från Amnesty International. Foto: Jennie Aquilonius

Tanken var att fira det gångna årets framgångar och samla kraft för att orka fortsätta kämpa. I Sverige hade Women’s March Stockholm gått ihop med #metoo Sweden, och #metoo nämndes i alla tal.

– Det pågår en revolution, eller hur! Metoo har verkligen skakat om i grunden, vi vill aldrig gå tillbaka dit där vi var förut, sade Amnestys svenska generalsekreterare Anna Lindenfors och mötte applåder och rop.

Hon påminde om att det samtidigt pågår en massiv nedrustning av kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter runt om i världen. Amnesty har också gjort en undersökning om hot och trakasserier mot kvinnor på nätet i åtta länder.

Undersökningen har besvarats av 500 kvinnor i åldrarna 18 till 55 år i åtta länder. Den utfördes i form av en nätbaserad enkät skapad av Ipsos MORI. Enligt Amnesty International ger undersökningen, utan att vara statistiskt säkerställd, en god bild av hur allvarlig situationen är.

911 av de 4 000 kvinnorna i åtta länder svarade att de hade utsatts för trakasserier eller kränkningar på nätet och 688 av dessa sade att de upplevt detta på en social media-plattform.

På väg mot Humlegården. Foto: Jennie Aquilonius

Undersökningen visade att 40 procent av kvinnor i Sverige som har utsatts för trakasserier och hot på nätet fruktade för sin säkerhet. Tre fjärdedelar lyfte inte frågor på nätet på samma sätt längre och 23 procent lyfte inte vissa frågor alls.

– Det här tystar kvinnors röster. Och det är allvarligt. Vi vill att de sociala medie-företagen tar det på allvar, men också regeringen. Det här måste de agera på, sade Anna Lindenfors.

Demonstrationen var mindre i år. I Stockholm deltog runt 4 000 personer 2017, i år uppskattas siffran till drygt tusen, enligt TT. De svenska politikerna lyste också med sin frånvaro. Förra året talade både Birgitta Ohlsson, då för Liberalerna och Victoria Kawesa, för Feministiskt initiativ. Politiken representerades i stället av Sarah Thomsen för amerikanska Democrats Abroad, klädd i den rosa mössa som blivit symbol för Women’s March. Hon sade att förra årets vrål från miljontals kvinnor var mer än bara en tillfällig händelse.

Sarah Thomsen från ”Democrats abroad”. Foto: Jennie Aquilonius

– #metoo förvandlade vrålet till ett hållbart krigsskri, som först leddes av några få modiga kvinnor, som sedan följdes av tiotals miljoner kvinnor som hade fått nog, sade hon.

Manifestationen gick i musikens tecken. Anna Christofersson sjöng sin låt ”Förlåt”, som hon skrivit för att hantera de sexuella övergrepp som hon själv varit utsatt för. Både artisten Blenda och Rrriotsamba fick Norrmalmstorg att hoppa.

I Humlegården avslutades årets marsch. Foto: Jennie Aquilonius

Flera talare lyfte både bakslagen och hoten mot kvinnors mänskliga rättigheter, och att det finns en väldig kraft i att många människor engagerar sig. Kristina Ljungros, vice ordförande för Röda Korset, sade att hon aldrig hade känt sig lika hoppfull under sina 20 år som engagerad feminist – som nu. Hon tryckte hårt på vikten av att engagera sig.

– Det går att förändra, titta bara på #metoo! Det farligaste är inte politiska ledare som vill se en bakåtsträvande värld, utan det farligaste just nu är om människor stannar hemma och knyter näven i fickan, sade Kristina Ljungros.

Susanna Cederquist och Anna Palm sjöng i Humlegården. Foto: Jennie Aquilonius

Petra Hallebrant, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, sade att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, kvinnokonventionen och barnkonventionen stärker kvinnors rättigheter. Men inte heller FN är förskonat från problem. Det är till exempel inte rimligt att Saudiarabien sitter i FN:s kvinnokommission, ansåg hon.

– Alla FN-chefer hittills har varit män, och vi vill se fler kvinnor på ledande positioner inom FN. Vi stödjer FN-chefen António Guterres arbete med hårdare tag mot FN-personal som gör sig skyldig till övergrepp mot civilbefolkningen. FN måste också agera mycket mera kraftfullt internt för att sätta stopp för all form sexuella trakasserier och övergrepp, och följa upp de vittnesmål som har kommit, sade Petra Hallebrant.

Rrriotsamba skapade en festlig stämning när de ledde marschen längs Birger Jarlsgatan bort till Humlegården. Väl framme blev det två låtar av Susanna Cederquist, Anna Palm, Erik Thunberg och kören Stockholm sjunger.

Ida Hansen från Danmark. Foto: Jennie Aquilonius

Med på Women’s March Stockholm var Ida Hansen från Danmark. Hon var med på förra årets demonstration, men då i Oslo. Hon tycker att det är viktigt att visa omvärlden att många är engagerade i kvinnors rättigheter.

– Det är viktigt att säga att alla kvinnor är kvinnor, att transkvinnor är kvinnor, och att olika kvinnor har olika utmaningar. Svarta kvinnor och queerkvinnor har olika utmaningar som vi måste stötta dem i, det här handlar inte bara sexism från ett normativt perspektiv, säger hon till Amnesty Press.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Läs också

Amnesty International USA Statement on One Year of Resistance to Trump’s Anti-Human Rights Agenda (Amnesty International- USA 19 januari 2018)

Massiva protester mot USA:s nye president Donald Trump (Amnesty Press 22 januari 2017)