Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA

När Ukraina i en ny lag förbjöd nazistiska och kommunistiska symboler så kunde det ses som ett försök att visa att landet under andra världskriget var ett offer för Nazityskland och Sovjetunionens maktambitioner i området. Kritiken är hård mot att nationalistorganisationer OUN och UPA nu inte får ifrågasättas. Amnesty Press ger en bakgrund.

Ukraina hade i samband med kollapsen av tsarens Ryssland en turbulent period där krig pågick mellan 1918 och 1921.
I Kiev utropades en ukrainsk republik i början av 1918 medan bolsjevikerna utropade en ukrainsk sovjetrepublik i Charkiv.

Parterna i det kommande kriget var många; här fanns ukrainska nationalister, bolsjevikerna, den vita sidan i ryska inbördeskriget, Makhno-rörelsens anarkister och dessutom var det utländsk intervention där Tyskland, Österrike-Ungern, Frankrike och Rumänien deltog, liksom den polska republik som hade återuppstått 1918. Bolsjevikerna segrade till sist och en ukrainsk sovjetrepublik utropades i Kiev 1921. Stora delar av västra Ukraina tilldelades dock andra stater när gränserna efter första världskriget drogs upp och delades mellan Polen, Tjeckoslovakien och Rumänien.

Mellankrigstidens Polen med språkgrupperr. Foto: Mariusz Paździora/commons.wikimedia.org

Den ukrainska nationalismen var och är fortfarande stark i västra Polen och efter det sovjetisk-polska krigets slut 1921 hamnade många ukrainare inom det nya Polens gränser och en stad som Lviv var en del av Polen. Den polska politiken mot landets många minoriteter, däribland ukrainare, var hårdhänt och de ukrainska nationalisterna såg de nya gränserna som orättfärdiga. I sovjetrepubliken Ukraina inledde Josef Stalin en hårdhänt politik vars värsta uttryck var den massvält som drabbade landet 1932-33. I dagens Ukraina slogs det 2006 fast att ”Holodomor”, utrotning genom hunger, drabbade Ukraina och att massvälten var planerad. Hur många miljoner ukrainare som dog i svältkatastrofer på grund av politiska beslut i Moskva är inte klarlagt och uppskattningarna av antalet offer skiftar kraftigt.

Massvälten i Ukraina chockade omvärlden. Förstasidan i Daily Express 6 augusti 1934. Foto: Public Domain via Wikimedia Commons

I det polskkontrollerade västra Ukraina fanns en ukrainsk nationalistledare där Stepan Bandera var en av ledarna. Under 1930-talet bekämpades det polska styret med våld. Bandera greps 1934 efter mordet på den polske inrikesministern Bronisław Pieracki och Bandera dömdes av de polska myndigheterna till döden för terrorism men straffet omvandlades till livstids fängelse.

OUN, organisationen av ukrainska nationalister, hade bildats 1929 för att bekämpa förtrycket mot ukrainare i Polen, Sovjet och Tjeckoslovakien och dess ideologi var en radikal nationalism och de tillhörde enligt historiker den fascistiska ideologi som på 1930-talet fanns i många europeiska länder och som tog sig olika uttryck. Den svenske Ukrainaforskaren Per Anders Rudling har till exempel kartlagt OUN:s ideologi i “The OUN, the UPA and the Holocaust: A Study in the Manufacturing of Historical Myths”

OUN splittrades senare och OUN-B fick 1940 Stepan Bandera som ledare. Rörelsens militära gren blev UPA, den ukrainska upprorsarmén, som slutligen krossades i början av 1950-talet.

Efter att Molotov-Ribbentrop-pakten slutits mellan Nazityskland och Sovjetunionen i augusti 1939 kunde det tyska anfallet mot Polen inledas den 1 september 1939. De hemliga tilläggsprotokollen till pakten hade delat östra Europa mellan tyska och sovjetiska intressesfärer. Den 17 september 1939 anföll Sovjet Polen i öster och västra Ukraina blev nu en del av Sovjetunionen. Norra Bukovina och Bessarabien i Rumänien blev också sovjetiska. Ockupationspolitiken i Polen var brutal från både Nazityskland och Sovjet. Stepan Bandera hade i september 1939 lyckats ta sig ur polskt fängelse.

Den 30 juni 1941, åtta dagar efter att Tyskland tillsammans med sina allierade, från Finland i norr till Rumänien i söder, hade inlett Operation Barbarossa, utropade Bandera och de ukrainska nationalisterna under högtidliga former en självständig ukrainsk republik med säte i Lviv sedan de sovjetiska styrkorna hade retirerat. I proklamationen utlovades att “den nybildade ukrainska staten ska arbeta i nära samarbete med det nationalsocialistiska Stortyskland under ledarskap av dess ledare Adolf Hitler som skapar en nyordning i Europa och världen och hjälper det ukrainska folket att befria sig från Moskvoviternas ockupation”.

Det utlovades också att UPA, då kallad den revolutionära ukrainska folkarmén, ska fortsätta kämpa sida vid sida med den tyska armén mot “moskvoviternas ockupation för en suverän och enad stat och en nyordning i hela världen.”

När tyskarna nådde fram till Lviv hade de dock inga planer på att tillåta en ukrainsk stat utan regeringsledamöterna och Stepan Bandera greps och skickades till koncentrationslägret Sachenhausen. Samtidigt utsattes judarna i staden för pogromer. Den tyska offensiven fortsatte sommaren och hösten 1941 djupare in i Sovjet och i Ukraina drabbades judarna av ett antal massakrer med tiotusentals mördade. Onmkring en kvarts miljon ukrainare anslöt sig till olika tyska förband och det fanns många exempel på hur lokalbefolkningen deltog i mord på judar.

Frimärke utgivet i Ukraina på 100-årsdagen av Stepan Banderas födelse 1909. Foto: own scan by Vizu. Licensed under Public Domain

När tyskarna 1944 var på reträtt frigavs i september Stepan Bandera och hans UPA fick tyskt stöd för att slåss mot den framryckande sovjetiska armén. Anhängare av de ukrainska nationalisterna framhåller dock att OUN och UPA kämpade både mot tysk och sovjetisk ockupation och pekar på att ledarna faktiskt greps och hölls inspärrade i tyskt koncentrationsläger 1941-1944. Ett blodigt krig utspelades också i skuggan av de stora slagen som handlade om polsk eller ukrainsk kontroll av det som idag är västra Ukraina och delar av dagens östra Polen.

Under 1943 inledde UPA en hänsynslös offensiv för att driva ut polacker från Volynien och östra Galizien. Totalt beräknas tiotusentals polacker, de flesta kvinnor och barn, ha mördats av de ukrainska nationalisterna. Den polska motståndsrörelsen, AK (Hemmaarmén), mördade i hämndaktioner tusentals civila ukrainare. Både AK och UPA fortsatte sedan en gerillakamp mot det kommunistiska styret i Polen och den utvidgade ukrainska sovjetepubliken som blev resultat av de förändrade gränserna efter 1945.

Stepan Bandera mördades 1959 av KGB-agenter som hade skickats till München där han bodde. Den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko i slutet av sin presidentperiod den 22 januari 2010 posthumt utnämnde Stepan Bandera till ”Ukrainas hjälte” för att ha ”försvarat nationella ideal och ha kämpat för en oberoende ukrainsk stat”. Utnämningen väckte starka protester, bland annat från Simon Wiesenthal-centret och EU-parlamentet antog den 25 februari 2010 en resolution där man djupt beklagade den avgående presidenten Viktor Jusjtjenkos beslut ”att postumt förläna titeln ”Ukrainas nationalhjälte” till Stepan Bandera som var en av ledarna för OUN, de ukrainska nationalisternas organisation, och samarbetade med Nazityskland. Parlamentet hoppas i det här sammanhanget att den nya ukrainska ledningen kommer att ta sådana beslut till ny prövning och hålla fast vid sitt åtagande om att vara de europeiska värderingarna trogen.”

Vid valet år 2012 gick det högerextrema partiet Svoboda kraftigt framåt och Europaparlament antog den 12 december 2012 en resolution om situationen i Ukraina, inklusive Svobodas framgångar i parlamentsvalet. Svoboda framhöll Banderas insatser för Ukrainas självständighet och hyllade honom som en hjälte. Partiets framgångar sågs som en del av högerextrema och fascistiska partiers framgångar i Europa.

Porträtt av Stepan Bandera hade en framträdande plats vid Majdanprotesterna i Kiev vintern 2013-2014. I propagandan, inte minst från Moskva, stämplades de krafter som motsatte sig president Janukovitjs styre som Bandera-anhängare, I Kiev samlades cirka 15 000 personer den 1 januari 2014 till en marsch för att hylla Bandera på 105-årsdagen av hans födelse.

Den nya lag som antagits av det ukrainska parlamentet och som undertecknades av president Petro Porosjenko den 15 maj innebär att det blir ett brott att ifrågasätta legitimiteten i ”organisationer som slogs för Ukrainas självständighet” under 1900-talet. En rad av världens främsta Ukrainaforskare skrev i april till president Porosjenko och uttryckte sin djupa oro över lagen. Forskarna pekade på att lagen antogs utan någon föregående debatt och utan att någon ledamot röstade mot.

Forskarna förklarade att konsekvensen av denna lag och lagen som förbjuder kommunistiska och nazistiska symboler gör att det nu skulle bli ”ett brott att ifrågasätta legitimiteten hos en organisation (UPA) som slaktade tiotusentals polacker i en av de mest avskyvärda etniska rensningar i den ukrainska historien”.

Minnesmonument över polacker som den 22-23 april 1943 mördades av UPA i Janowa Dolina Wolyn. Foto: Pawdx Paweł Duński

Vidare uttrycktes oro över att det skulle bli omöjligt att kritisera OUN, ”en av de mest extrema politiska grupperna i västra Ukraina under mellankrigstiden, en grupp som samarbetade med Nazityskland i inledningen av invasionen av Sovjetunionen och som deltog i anti-judiska pogromer i Ukraina och som när det gäller Melnyk-fraktionen (OUN-M) förblev allierad med ockupationsregimen genom hela kriget”.

I Jerusalem Post beskrev Eduard Dolinsky, ordförande för den ukrainska judiska kommittén, den 1 juni sin bestörtning över att president Porosjenko nu har undertecknat lagen.

Och i Jerusalem Post konstaterade Josh Cohen den 16 maj att parlamentet i Kiev med sitt beslut hade gett Rysslands president Vladimir Putin ett gott argument för den ryska propagandan om att fascister har tagit över i Kiev.

De nya lagarna i Ukraina denna vår berör till synes historiska händelser. Men när Ukraina återigen har dragits in i en ny väpnad konflikt genom Rysslands annektering av Krim och utropandet av ryskstödda ”folkrepubliker” i Donetsk och Luhansk blir historien också betydelsefull i dagens krig. Och propagandan och verkligheten länkas samman. När Elle presenterade en ukrainsk tonåring som en modern Jeanne d'Arc som kämpade för sitt lands frihet gavs inte hela bakgrunden konstaterade brittiska Daily Mail den 6 maj.

Det visade sig att Vita Zaverukha är nazist och har slagits i Aidarbataljonen, som av Amnesty har anklagats för krigsförbrytelser.

Ulf B Andersson

Läs också

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (Amnesty Press 6 juni)

Läs mer i svensk press om de nya lagarna

DN: Ukraina rensar ut det ryska arvet (29 maj 2015)

Svenska Dagbladet: Röster höjs mot nya antikommunistlagar i Ukraina (14 maj 2015)

Aftonbladet: Folkmördarna blir lagens hjältar (22 april 2015)

Läs också
Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (Amnesty Press 15 maj 2006)