MR-DAGARNA2019: Frihet till – eller frihet från – religion?

Har vi rätt att slippa se och höra religion? Det var ämnet för ”Jag vill slippa se det religiösa! Ett seminarium om den negativa religionsfriheten” som arrangerades av Myndigheten för stöd till trossamfund på torsdagen på MR-dagarna.

reportage | 2019-11-18
Av: Jennie Aquilonius
Den 26 april 2013 blev  moskén i Fittja historisk som den första moskén i Sverige där ett böneutrop kunde höras.

Den 26 april 2013 blev moskén i Fittja historisk som den första moskén i Sverige där ett böneutrop kunde höras. Foto: Holger Ellgaard /Wikimedia

Har jag rätt att slippa höra böneutrop? Har jag som barnmorska rätt att inte behöva utföra aborter? Måste jag hälsa genom att ta i hand? Religionsfriheten och vad den innebär diskuteras alltmer i Sverige.

Alla människor har rätt att tro på vad de vill och utöva sin religion, berättar Katherine Cash, rådgivare på Svenska missionsrådet. Samtidigt finns den så kallade negativa religionsfriheten; vi har också rätt att slippa tvingas tro och utöva religion.

– Den negativa religions- och övertygelsefriheten handlar om skydd mot tvång, man får inte tvingas tro eller delta. Det handlar inte om en rätt att slippa se eller höra andra människors religiösa uttryck, säger Katherine Cash.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare för Humanisterna.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare för Humanisterna. Foto: Ylva Sundgren

Ulf Gustafsson är förbundssekreterare för Humanisterna, en livsåskådningsorganisation för sekulära humanister. Han menar att den negativa religionsfriheten brister i Sverige på flera sätt. Det handlar till exempel om att personer som lämnar sin religiösa övertygelse kan behöva bryta med familj eller sociala kontakter. Statens stödjer också trossamfund med ekonomiska medel, något som du inte kan välja bort som medborgare. Är det, frågar han sig, förenligt med frihet från religion?

Det finns också brister i religionsfrihetens tredje del, enligt Ulf Gustafsson. Den innebär att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin egen övertygelse, med hänsyn till barnets växande kapacitet att själv ta ställning.

– Det handlar om föräldrar som inte låter barn bilda sin egen uppfattning i den uppfattning som de har rätt till. Det finns också problem med att Sverige tillåter religiösa friskolor, som i många fall kan fungera bra, men i vissa fall fungerar som föräldrarnas sätt att kontrollera barnen, att de fortsätter att ha en viss religiös åskådning även utanför hemmet, säger han.

Kavot Zillén, forskare i juridik vid Stockholm universitet.

Kavot Zillén, forskare i juridik vid Stockholm universitet. Foto: Ylva Sundgren

Kavot Zillén är forskare i juridik vid Stockholm universitet. Enligt henne krockar de olika sidorna av religionsfrihet vanligtvis inte. I sin forskning har hon bland annat tittat på vad som händer om vårdpersonal av religiösa skäl inte vill befatta sig med vissa uppgifter. Ofta löser verksamheterna det genom omfördelning av arbetsuppgifter. Men det finns situationer där det uppstår intressekonflikter, till exempel vårdvägran, enligt Kavot Zillén.

– Om hälso- och sjukvårdspersonal skulle vägra medverka och det skulle påverka patientsäkerheten. Det finns också situationer där sjukvårdspersonal vill bära till exempel religiösa symboler, det kan vara ett kors runt halsen, en hijab eller liknande. Det kan komma i konflikt med hygienföreskrifter som förbjuder smycken för att smittsamma sjukdomar inte ska föras över till patienten, säger hon.

I arbetslivet finns det också flera handskakningsmål, där någon av religiösa skäl inte vill ta en person av motsatt kön i handen utan hälsa på andra sätt, säger Kavot Zillén. Då står religionsfriheten mot jämlikhetsargumentet. Trelleborg vill till exempel införa en generell regel att kommunanställda måste hälsa genom att ta i hand.

– Där kan vi diskutera om vi verkligen har en mänsklig rättighet att bli hälsade på enligt ett visst sätt. Räcker det inte med att personen bockar, niger eller har en hand på hjärtat? säger Kavot Zillén.

Katherine Cash, rådgivare på Svenska missionsrådet.

Katherine Cash, rådgivare på Svenska missionsrådet. Foto: Ylva Sundgren

Katherine Cash menar att många fall som uppmärksammas och regler som föreslås handlar om signalpolitik. Bromölla införde till exempel i somras ett förbud mot bön på arbetstid.

När Diskrimineringsombudsmannen ville titta närmare på fallet svarade kommunen att förbudet inte var totalt. DO är dock inte nöjd utan vill ha svar på fler frågor.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare för Humanisterna, Kavot Zillén, forskare i juridik vid Stockholm universitet och Katherine Cash, rådgivare på Svenska missionsrådet.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare för Humanisterna, Kavot Zillén, forskare i juridik vid Stockholm universitet och Katherine Cash, rådgivare på Svenska missionsrådet. Foto: Ylva Sundgren

– Jag var inte medveten om att de hade ett stort problem med att folk hoppade av sina arbetsuppgifter och bad hela tiden så att de fick sämre effektivitet i verksamheten. Nu har de backat från sin linje, efter att en kristen kvinna anmält sig själv för att ha bett under arbetstid. Hon hade sagt ungefär ”Gud hjälp mig” tyst för sig själv, och brutit mot policyn, säger Katherine Cash.

Moderatorn Max Stockman från Myndigheten för stöd till trossamfund tar en debattartikel av filosofen Per Bauhn som exempel. Han skriver ”Böneutrop är inte bara ett utövande av religion, utan också ett påtvingande av religion. Böneutrop ska inte jämföras med kyrkklockor, eftersom det inte handlar bara om ljudvolym, utan om ett talat budskap, förstärkt med högtalare, som omgivningen tvingas ta del av, vare sig den vill det eller ej. Det är mer att jämföra med en situation där man skulle sända ut den kristna trosbekännelsen i högtalare från kyrktornen.”

Har han en poäng? undrar Max Stockman.

Det tycker ingen i panelen. Kavot Zillén menar att både böneutrop och kyrkklockor handlar om att förmedla religiösa budskap. De handlar båda om religionsutövning, vilken får begränsas när det är nödvändigt för att skydda allmän ordning och säkerhet samt andra människors fri- och rättigheter. Här ställs rätten att utöva sin religion mot att allmänheten ska skyddas från buller, i likhet med buller från en motorväg.

Katrine Cash menar att kristna budskap har gått ut i det offentliga rummet i Sverige i alla tider, genom allt från torgmöten till julsånger:

– Frågan är vilket samhälle vi vill leva i? Det vore jättekonstigt om vi fick höra politiska och kommersiella budskap men inte religiösa.

Ulf Gustafsson tycker att det är synd att det inte krävs samma tillstånd för kyrkklockor som för böneutrop.

En klockstapel vid Arby kyrka, nära Kalmar.

En klockstapel vid Arby kyrka, nära Kalmar. Foto: Henrik Sendelbach/Wikimedia

Katrine Cash tror att diskussionen kring negativ religionsfrihet kommer att fortsätta, särskilt när det gäller arbetslivet, kläder, bön, barn, omskärelse, religiösa symboler och vad som får synas i det offentliga rummet. Hon jämför med Storbritannien och Frankrike där olika religioner tillåts och staten ska vara neutral – men synen på vad som är neutralt skiljer sig. I Frankrike betyder det osynlighet, poliser får till exempel inte ha religiösa symboler.

I Storbritannien är neutralitet detsamma som synlighet, polisen ska spegla medborgarna och får bära religiösa symboler. Hon upplever att Sverige alltmer är på väg i Frankrikes riktning och tycker att det är problematiskt.

– Min idé om statens neutralitet är att staten ska behandla alla människor lika, att människor har rätt att vara sig själva och ska skyddas från tvång. Staten ska spegla medborgarna och mångfalden, inte vara någon avskalad låtsas-neutralitet. För ingen är neutral. Vi har alla våra världsbilder, glasögon, värderingar och erfarenheter, säger Katrine Cash.

Text: Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com
Foto: Ylva Sundgren
info@ylvasundgren.com

Läs mer om MR-dagarna 2019

Amnesty Press på MR-dagarna i Linköping

MR-DAGARNA2019: Människorättsförsvarare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Kvinnlig könsstympning - en global fråga (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Arena-arbetarna i fokus (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Diskriminering kan påverka romers hälsa (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jakten på upprättelse för konfliktens offer i Colombia (21 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Över 3 000 besökte MR-dagarna i Linköping (25 november 2019)

Läs mer

Svåra avvägningar när tron möter juridiken (Advokaten nummer 1/2019)

Ljudvolymen från böneutropen i Växjö moské inte för hög (SVT Nyheter 23 november 2018)

Kyrkklockor tystas efter grannars klagomål (Hem&Hyra 21 september 2018)

Krav på handskakning avfärdas som nonsens (Lag&Avtal 5 september 2018)

Kyrkklockor i Växjö på lika villkor (Signum 12 maj 2018)

Detta har hänt: Ansökan om böneutrop i Växjö (SVT Småland 2 mars 2018)

EU: ECJ rules no violation in dismissal of women for wearing headscarves at work (Amnesty International 14 mars 2017)

British Airways Christian employee Nadia Eweida wins case (BBC 15 januari 2013)

European Court of Human Rights rules crucifixes are allowed in state schools (The Guardian 18 mars 2011)

Bybors ilska kan stoppa kyrkklockor (Aftonbladet 3 april 2007)

reportage | 2019-11-18
Av: Jennie Aquilonius