Demonstrationer för fri abort runt om i Latinamerika

Den 28 september är sedan 2011 en global kampanjdag för rätt till legala och säkra aborter. Det började 1990 som en kampanjdag för avkriminalisering av abort i Latinamerika och Karibien och i år deltog tusentals demonstranter i manifestationer i städer runt om i Latinamerika. Kvinnorättsrörelsen har noterat flera framgångar den senaste tiden sedan Argentina beslutat om fri abort och Mexikos högsta domstol den 7 september slog fast att kriminalisering av abort strider mot landets konstitution. Den 28 september röstade också deputeradekammaren i Chiles kongress för att ett lagförslag om lagliga aborter fram till vecka 14 ska behandlas.

reportage | 2021-10-06
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021
Argentina: Omröstningen i deputeradekammaren den 11 december: 131 röster för, 117 emot abort.

Argentina: Omröstningen i deputeradekammaren den 11 december: 131 röster för, 117 emot abort.

I Latinamerika och Karibien är det idag endast Argentina, Guyana, Kuba, Uruguay och vissa delstater i Mexiko som tillåter fri abort. I fem länder; Dominikanska republiken, Honduras, Nicaragua, El Salvador och Haiti är abort totalförbjudet.

Sedan Argentina den 30 december 2020 fattade det historiska beslutet att legalisera rätten till abort till och med vecka 14 för alla “kvinnor och personer av olika genusidentiteter” har aborträttsrörelsen fått nytt hopp om förändringar.

Flera års kampanj gav resultat: ”Inte enda kvinna ska dö i hemliga aborter”. Manifestation i Argentinas huvudstad Buenos Aires.

Flera års kampanj gav resultat: ”Inte enda kvinna ska dö i hemliga aborter”. Manifestation i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Foto: Twitter/Campaña Nacional por el Derecho al Aborto Legal, Seguro y Gratuito

I april 2021 beslöt konstitutionsdomstolen i Ecuador med sju röster mot två att det är lagligt med abort efter våldtäkt. Bland de som blir gravida under 14 år beräknas 80 procent ha blivit utsatta för sexuellt våld.

Och beslutet i Mexikos högsta domstol den 7 september att kriminalisering av abort strider mot landets konstitution var en inspirationskälla inför årets 28 september-manifestationer.

I Chiles huvudstad Santiago samlades många demonstranter för att kräva rätt till fri abort. År 2017 upphävdes det totala abortförbudet och abort blev tillåtet om kvinnans liv är i fara, fostret inte kan överleva eller om graviditeten är ett resultat av våldtäkt.

Den 28 september samlades också kongressens deputeradekammare för att ta ställning till ett förslag om att abort ska tillåtas fram till vecka 14. Förslaget antogs med 75 röster för, 68 röster mot och två nedlagda röster. Beslutet innebär att förslaget nu ska behandlas i en parlamentskommitté och sedan tas upp för beslut i deputeradekammaren. Därefter ska senaten behandla förslaget.

Den konservativa regeringen är motståndare till fri abort och enligt al-Jazira sade Monica Zalaquett, minister för kvinnofrågor, att ”regeringen kommer alltid skydda liv, från befruktningen” samtidigt som hon betonade att ”ingen kvinna i Chile avtjänar” fängelsestraff för att ha gjort abort.

Maite Orsini är kongressledamot för vänsterpartiet RD, Demokratisk revolution.

Maite Orsini är kongressledamot för vänsterpartiet RD, Demokratisk revolution. Foto: Biblioteca del Congreso Nacional de Chile/ Wikimedia

Chile kommer gå till val den 21 november och abortfrågan kan återigen bli en stridsfråga. Beslutet i deputeradekammaren kom som en överraskning, sade Maite Orsini, en av ledamöterna som röstade ja.

– Vi är glada och exalterade därför att vi har tagit ett fantastiskt steg när det gäller kvinnors rättigheter. Ska jag vara ärlig så hade jag inte väntat mig detta idag. Detta är ett första steg och vi kommer inte att sluta kämpa innan abort är legal, fri och säker för alla kvinnor i Chile, sade Maite Orsini enligt al-Jazira.

Camila Vallejo, en kommunistisk ledamot som hade skrivit förslaget, skrev på twitter att ”patriarkatet ska falla medan feminismen kommer att segra”.

I El Salvador samlades stora mängder demonstranter, de flesta kvinnor, som med gröna flaggor, symbolen för abortrörelsen, gick genom huvudstaden San Salvador med krav på att landets totala abortförbud ska avskaffas.

– Det behövs inga konstitutionella reformer för att skydda kvinnors liv och integritet, sade Morena Herrera, känd salvadoransk feminist, enligt nyhetsbyrån Reuters. Det kan göras nu och den lagstiftande församlingen måste svara på våra krav.

El Salvadors president Nayib Bukele tillsammans med sin fru Gabriela Rodríguez. Bukele tillhörde tidigare vänsterfronten FMLN men uteslöts och vann presidentvalet 2019 som kandidat för center-högerpartiet GANA.

El Salvadors president Nayib Bukele tillsammans med sin fru Gabriela Rodríguez. Bukele tillhörde tidigare vänsterfronten FMLN men uteslöts och vann presidentvalet 2019 som kandidat för center-högerpartiet GANA. Foto: Presidencia El Salvador/ Wikimedia

El Salvadors president, Nayib Bukele, sade den 17 september att en rad förslag om förändringar i konstitutionen snart ska skickas till kongressen. Bland förslagen finns att presidentens period kan förlängas. På facebook skrev president Nayib Bukele med versaler att det inte kommer BLI NÅGRA FÖRSLAG OM NÅGRA FRÅGOR SOM HANDLAR OM RÄTTEN TILL LIV (från befruktningen) eller om äktenskap mellan EN MAN OCH EN KVINNA.

José Miguel Vivanco, Amerikachef vid Human Rights Watch, kritiserade beskeden om nej till abort och samkönade äktenskap och menade att detta visar att ”Bukele inte är en modern ledare”.

I Colombia demonstrerade omkring 800 kvinnor i huvudstaden Bogotá med krav på att kvinnor själva ska få bestämma om en graviditet ska avslutas. Idag är abort bara tillåtet om kvinnans liv är i fara, fostret är skadat eller om graviditeten är ett resultat av våldtäkt. Senare i höst väntas Colombias författningsdomstol ta upp frågan om fri abort ska tillåtas. Enligt Sveriges radio har cirka 400 kvinnor varje år dömts för olagliga aborter.

I Venezuelas huvudstad Caracas krävde demonstranter från ”Ruta Verde”, en koalition av kvinnorättsorganisationer, att aborter görs lagliga. Idag är abort bara tillåtet om kvinnas liv är i fara. I annat fall kan kvinnor som gör abort straffas med upp till två års fängelse medan den som utför aborten kan få fängelse mellan ett och tre års fängelse.

I Venezuela krävde demonstranter från Ruta Verde att abortlagen förändras. Ruta Verde bildades i augusti för att försvara kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, kräva tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i skolorna.

I Venezuela krävde demonstranter från Ruta Verde att abortlagen förändras. Ruta Verde bildades i augusti för att försvara kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, kräva tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i skolorna. Foto: Ruta Verde/Twitter

Enligt venezuelaanalysis.com överlämnade demonstranterna sina krav till nationalförsamlingen där ledamöter från utskotten för social utveckling och familj tog emot dem och lovade ett nytt möte den 13 oktober.

Venezuelas brottsbalk är från 1915 och aktivister menar att inskränkningarna i aborträtten strider mot landets författning som garanterar kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter.

– Vårt land har en av de hårdaste abortlagarna i regionen, sade Laura Cano, aktivist och journalist till venezuelaanalysis.com. Det rättsliga ramverket kring abort är djupt konservativt och patriarkalt.

Hon pekar på att en domare kan reducera fängelsestraffets längd om graviditeten avslutas för att ”rädda hedern” för kvinnans make eller en annan manlig anhörig.

Det finns ingen officiell statistik kring aborter men det uppskattas bland kvinnorättsorganisationer att osäkra aborter utgör en tredjedel av dödsfallen i mödradödlighet. Den ekonomiska krisen i Venezuela har gjort att antalet osäkra aborter antas ha ökat.

I oktober 2020 greps kvinnorättsaktivisten och läraren Vanessa Rosales, anklagad för att gett abortpiller till en 13-åring som hade våldtagits. Vanessa Rosales hotades av 25 års fängelse men i juli 2021 lades åtalet ned. Det hade då fått stor internationell uppmärksamhet och Amnesty International utfärdade en blixtaktion.

I Mexico City blev det sammanstötningar vid demonstrationen den 28 september, som organiserades av feministgrupper. Polisen hade satt upp skyddsstängsel vid olika byggnader och monument för att undvika intrång, klotter och vandalisering. ”Svarta blocket”, en militant del av Mexikos feministrörelse, gick till attack.

Svarta blocket drabbar samman med poliser i Mexico City den 28 september.

Svarta blocket drabbar samman med poliser i Mexico City den 28 september. Foto: Foto: Gerardo Vieyra/NurPhoto/Shutterstock

Enligt stadens myndigheter skadades 37 personer, däribland 27 kvinnliga poliser som övervakade demonstrationen, rapporterar CNN.

Den 7 september meddelade Högsta domstolen i Mexiko att kriminalisering av abort strider mot landets konstitution. Det historiska beslutet bland domstolens tio ledamöter var enhälligt och öppnar nu vägen för lagliga aborter i världens folkrikaste spansktalande land.

Mexiko är en federal stat, med 31 delstater och ett federalt distrikt, huvudstaden Mexico City. Domstolens beslut handlade om en lagskärpning 2018 i delstaten Coahuila, som gränsar till Texas i USA.

I Coahuilas huvudstad Saltillo välkomnades abortbeslutet i Mexikos högsta domstol.

I Coahuilas huvudstad Saltillo välkomnades abortbeslutet i Mexikos högsta domstol. Foto: Daniel Becerril/Reuters/TT

Vid en demonstration i Coahuilas huvudstad Saltillo var glädjen stor efter beslutet i Högsta domstolen. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att kvinnor med gröna bandanas, som är symbolen i Latinamerika för aborträttsrörelsen, omfamnade varandra och ropade ”abort är inte längre ett brott”.

– Vi är väldigt glada över att abort nu är avkriminaliserat och nu vill vi att det också ska bli legalt, sade 26-åriga Karla Cihuatl, från organisationen Frente Feminista i Saltillo.

Guvernören i Coahuila, Miguel Riquelme, sade att om det i delstaten finns någon kvinna som är fängslad efter abort så ska hon omedelbart friges.

I dagsläget tillåter enbart fyra mexikanska delstater; Mexico City, Oaxaca, Veracruz och Hidalgo, abort under vissa omständigheter. I landets övriga 28 delstater är abort straffbart.

Domstolsbeslutet väntas bli prejudicerande för alla delstater i Mexiko och beslutet ses som ett första steg mot att aborter blir lagliga i Mexiko.

Enligt en FN-rapport utförs en halv miljon illegala aborter i Mexiko varje år, varav över 2 000 kvinnor dör till följd av osäkra ingrepp.

Karla Michelle Salas är advokat och kvinnorättsförsvarare.

Karla Michelle Salas är advokat och kvinnorättsförsvarare. Foto: Heroinas.net

Advokaten Karla Michelle Salas sade till The Guardian att det vanligaste är att åklagare i konservativa delstater väljer att åtala för mord, inte abort. Hon har representerat en klient i delstaten Querétaro som dömdes till 16 års fängelse för mord efter ett missfall i en butik.

– Efter överklagan blev hon dock fri efter tre år, sade Karla Michelle Salas.

Även i delstater där abort tillåts kan det vara svårt att få ingreppet utfört då anställda inom sjukvården hänvisar till samvetsskäl för att vägra göra en abort.

För katolska kyrkan var domstolsbeslutet ett nederlag och katolska demonstranter var samlade utanför domstolsbyggnaden den 7 september för att manifestera mot abort.

På andra sidan Coahuilas gräns mot USA har delstaten Texas nu en lag som förbjuder alla aborter efter vecka sex.

Aktivister i Coahuila sade att det ironiskt nog kan bli medicinsk turism i motsatt riktning med resor från Texas.

– Vi brukade åka till Texas eller Mexico City för abort, sade Jackie Campbell, kvinnorättsaktivist i Saltillo.

Ulf B Andersson

Fotnot: En kortare version om Mexiko publiceras också i nummer 3/2021.

Argentinska Amnestymedlemmar i en manifestation för aborträtten i Buenos Aires i december 2020.

Argentinska Amnestymedlemmar i en manifestation för aborträtten i Buenos Aires i december 2020. Foto: Tomás Ramírez Labrousse/AI

Läs också

Dominican Republic: Threat to sexual and reproductive rights (Amnesty International 24 september 2021)

Mexico: Landmark Reproductive Rights Rulings (Human Rights Watch 14 september 2021)

Ecuador: Criminalizing Abortion Affects Rights, Health (Human Rights Watch 14 juli 2021)

Läs mer från Amnesty Press om abort i Latinamerika

Ja till abort i Argentina (12 mars 2021)

Abort i Nicaragua: Skrämda till tystnad (10 november 2020)

Argentina väntar på abortbeslut (2 oktober 2020)

Chile på väg att häva totalförbud mot aborter (2 oktober 2014)

Läs mer om abort i El Salvador från Amnesty Press

Tempo: Stark film om abortförbudets El Salvador (8 mars 2021)

El Salvador: Imelda Cortez frikänd och Evelyn Hernández får ny rättegång (6 mars 2019)

Per Anger-pristagaren Teodora Vásquez födde ett dött barn – dömdes för mord (10 november 2018)

ALMEDALEN2018: ”Jag vill inte vara tyst” – om det totala abortförbudets El Salvador (6 juli 2018)

El Salvador och abortförbudet: Besök i kvinnofängelset (23 februari 2018 – också i nummer 1/2018)

Hon kämpar mot totalförbudet mot abort i El Salvador (13 oktober 2016)

I El Salvador fängslas kvinnor för missfall (nummer 1/2016)

Goda nyheter: Guadalupe är fri (19 mars 2015)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Lidande kvinnor skuldbeläggs i El Salvador (12 maj 2014)

reportage | 2021-10-06
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021