ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud

Det hettade till ordentligt under en diskussion om tiggeriförbud på Amnestys årsmöte på söndagen den 12 maj. Det är inte människovärdigt att tigga, menade riksdagsledamoten Lars Beckman (M). Det går inte att förbjuda fattigdom, svarade Jörgen Edsvik (S) och Therese Metz (MP), båda kommunalråd i Gävle.

reportage | 2019-05-13
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019

Socialdemokraten Jörgen Edsvik (vit skjorta) vill att EU ska vara hårdare mot Rumänien. Han debatterade tiggerifrågan med Lars Beckman (M) och Therese Metz (MP) med Johanna Westeson som moderator. Foto: Annie Beckman

– Det är bara trams det Jörgen säger. Det är klart att det finns lagstiftning som fungerar i andra länder och som också skulle fungera i Sverige, säger Lars Beckman, moderat riksdagsledamot och Gävlebo.

Han sitter i panelen på seminariet ”Vilket ansvar har svenska kommuner för utsatta EU-medborgare?”. Jörgen Edsvik, socialdemokratiskt kommunalråd i Gävle, har precis fått publiken att skratta genom att fråga vad ett tiggeriförbud skulle innebära för Lions, Rotary, Amnesty, Röda korset och andra organisationer som tigger ihop pengar på stan.

– Ett lokalt tiggeriförbud handlar om att jag som individ i Gävle inte ska känna obehag, när jag går och köper min fläskfilé på fredagen, för att det sitter en trasig människa och tigger utanför livsmedelsbutiken, säger Jörgen Edsvik.

I grunden är de båda sidorna överens: Utsatta EU-medborgare som tigger lever under ovärdiga förutsättningar. Men åsikterna om hur problemet ska lösas går vitt isär. Lars Beckman har lagt ett förslag i riksdagen om ett nationellt tiggeriförbud.

Rumäniens president Traian Băsescu (till vänster) håller möte i juni 2008 med representanter för sex romska organisationer för att diskutera utbildningsmöjligheter för romer i Rumänien. Trots EU-bidrag kritiseras Rumänien för fortsatt diskriminering av romer. Foto: Wikimedia

År 2012 tog Lars Beckman tillsammans med en kollega fram en rapport med hjälp av riksdagens utredningstjänst om hur andra länder arbetar med tiggerifrågan. De träffade hjälporganisationer i Rumänien och Bulgariens samt representanter från ländernas ambassader.

– Representanterna sade att för att vi ska kunna hjälpa våra medborgare så måste de vara på plats i landet, vi kan inte hjälpa människor som sitter och tigger i Sverige. Jag tycker inte att det är människovärdigt att människor sitter och tigger, säger Lars Beckman.

Nu har Moderaterna lagt ett förslag om tiggeriförbud i Gävle. Therese Metz, miljöpartistiskt kommunalråd i kommunen, menar att det är orimligt att förbjuda människor att be om hjälp.

– De personer som ändå lyckas samla några kronor här faktiskt har möjlighet att skapa ett bättre liv på hemmaplan. Lars säger att han inte vill ha någon som tigger, och det vill väl ingen. Men uppenbart så tar hemländerna inte ansvar i den utsträckning som de ska, säger hon.

Den 17 december fick moderatstyrda Vellinge kommun rätt i högsta förvaltningsdomstolen och har infört ett lokalt tiggeriförbud.

Flera kommuner följer nu efter, bland annat S-styrda Katrineholm som införde ett tiggeriförbud den 15 april.

Lars Beckman (M), moderator Johanna Westeson, Jörgen Edsvik (S) och Therese Metz (MP) debatterade tiggeriförbud på Amnestys årsmöte. Foto: Annie Beckman

Men det blir inte något förbud i Gävle, åtminstone inte under den här mandatperioden. Det säger Jörgen Edsvik. Gävle kommun styrs just nu av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Det går inte att lagstifta bort fattigdom på det sättet, menar han. EU-processerna är dessutom långa.

– Det kräver egentligen en helt ny politik från EU där man trycker åt länder på ett sätt som man aldrig gjort tidigare när det gäller mänskliga rättigheter, säger Jörgen Edsvik.

Enligt honom lever det i dag omkring 50 utsatta EU-migranter i Gävle och kringliggande kommuner. De flesta kommer från Bulgarien och ett tiotal personer tigger. 2015 träffade han fem representanter från gruppen för att bilda sig en egen uppfattning.

– De beskrev sin situation i Bulgarien, att det ofta är bättre att bo under en bro i Gävle. De beskrev det förtryck som de utsattes för från myndigheter och andra, sin oro för en växande främlingsfientlighet, hot och våld. Och sedan naturligtvis fattigdomen.

Mötet ledde till ett samarbete med organisationen Ria, Rådgivning i alkoholfrågor. Genom verksamheten Crossroads får nu EU-migranter mat samt kan duscha och tvätta kläder.

Tvångsvräkning i augusti 2013 av en bosättning med romer i Craica i Rumänien. Foto: Sanse Egale/ Romani CRISS/AI

Amnesty har tagit ställning mot ett tiggeriförbud. Den 22 november kom organisationens rapport ”Sweden: A Cold Welcome” om utsatta EU-migranters situation i Sverige.

I rapporten ställs en rad krav till regeringen, kommuner, landsting och polisen när det gäller utsatta EU-medborgares mänskliga rättigheter. Amnesty driver även kampanjen ”Också människa” till stöd för utsatta EU-medborgare.

Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty, är huvudförfattare till rapporten och moderator under seminariet.

– Efter att ha intervjuat en stor mängd människor i den här gruppen har vi också bilden att de inte har någon möjlighet att försörja sig i sina hemländer. De säger att de gör det här för att de inte har några andra alternativ, säger hon.

Lars Beckman menar att Amnesty har landat fel i tiggerifrågan. Han berättar om barn som far illa, som tigger tillsammans med sina föräldrar och som springer runt barfota i glassplitter. Han berättar om den unga kvinnan som tigger utanför hans lokala mataffär.

Hur hjälper ett tiggeriförbud henne? frågar Johanna Westeson.

– Sverige som nation markerar nej, man ska inte tigga för sin försörjning, man ska precis som alla andra i Rumänien och Bulgarien skaffa sig en utbildning och få ett jobb. Det måste ju vara det som är lösningen för den 25-åriga tjejen. Det är omänskligt att hon ska sitta och tigga för sin försörjning, säger Lars Beckman.

Har hon valet att utbilda sig och arbeta i sitt hemland, men väljer att tigga i Sverige? undrar Johanna Westeson.

– Jag vet naturligtvis inte hur det är i hennes enskilda fall. Men signalen från Sverige är att hemländerna har ett ansvar för sina medborgare. EU har tillsatt mycket resurser för att hjälpa människor ur fattigdom i Rumänien. Det är den vägen vi måste gå, säger Lars Beckman.

Amnesty lanserar i Rumäniens huvudstad Bukarest den 18 juni 2013 rapporten ”Pushed to the margins, five stories of Roma forced evictions in Romania”, om tvångsvräkningar av romer i Rumänien. Foto: Amnesty International

Han lyfter också fram omfattande människohandel i Region Gävleborg.

– Det är inte bara att man har utsatts för tiggeri, det fanns även sexhandel inblandat, det är fruktansvärt, säger Lars Beckman.

Jörgen Edsvik berättar att polisen i Gävle inte ser några indikationer på en organiserad kriminalitet bakom människorna som tigger.

– Vi har redan en serie lagar på plats mot koppleri, människohandel och andra former av utnyttjande mot både barn och vuxna. Det är det lagrum som har använts när man har knäckt de här ligorna, säger han.

Lars Beckman menar att det är ett tveeggat instrument att dra in EU:s bidrag till Rumänien, det riskerar att skapa mer fattigdom. Jörgen Edsvik är däremot en varm anhängare av att dra åt bidragen.

– Cash is King. Det är det enklaste, tydligaste och effektivaste sättet att visa att EU menar allvar, säger han.

Vad har då svenska kommuner för ansvar för utsatta EU-medborgare? Therese Metz menar att Sverige både måste trycka på internationellt och upprätthålla EU-medborgarnas mänskliga rättigheter lokalt. Det sker till exempel genom Crossroads-verksamheten. Hon har också haft kontakt med Göteborg som erbjuder skola för EU-migranter som varit i kommunen längre än tre månader.

Gävle erbjuder ingen fri skolgång för EU-medborgare i dag. Jörgen Edsvik tycker att det är svårt att få till ett bra system för personer som bara får vara i Sverige i tre månader. Johanna Westeson påpekar att om de då och då åker till Danmark i två dagar och sedan kommer tillbaka kan människor vara länge i Sverige lagligt.

– Det är komplicerat, det finns inga sådana förslag i dag. Vi har tittat på boendemöjligheter, men det förslaget föll, nu har vi Crossroadverksamheten, säger Jörgen Edsvik.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: En kortare version finns också i nummer 2/2019.

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)