ALMEDALEN: Egyptens osäkra framtid

Efter den senaste veckans händelser i Egypten arrangerades på fredagen ett extrainsatt seminarium på Säkerhetspolitiskt sommartorg med en Egyptenkunnig panel som diskuterade vad som egentligen har hänt den senaste veckan och hur Egyptens framtid ser ut efter militärens maktövertagande.

reportage | 2013-07-05
Av: Josefine Nilsman
Marianne Kihlberg från Folke Bernadotteakademin var moderator, Maria Malmström deltog via skype och Fredrik Uggla deltog i panelen.

Marianne Kihlberg från Folke Bernadotteakademin var moderator, Maria Malmström deltog via skype och Fredrik Uggla deltog i panelen. Foto: Josefine Nilsman

Det fullsatta seminariet inleddes med ett kortare samtal via Skype med Maria Malmström, forskare på Nordiska Afrikainstitutet. Hon befinner sig i Kairo och kunde via en skakig uppkoppling beskriva vad som sker i Kairo just nu.
– Jag satt på ett tak med utsikt över Tahrirtorget och såg människor fira att Muhammed Mursi har avsatts. Folk dansade, blåste i visselpipor, tutade med sina bilar och det var en stor fest under natten. Kairo befinner sig i en rusig stämning. De flesta säger att det inte var en militärkupp utan den senaste veckans händelser var tvungna att ske för att det inte skulle bli inbördeskrig, berättade Maria Malmström.

Då Skypeuppkopplingen var för knagglig för att fortsätta hann hon bara förmedla denna korta ögonblicksbilden och panelen på plats i Almedalen skötte resten av diskussionen. Panelen bestod av Fredrik Uggla, professor på Stockholms universitet och tidigare ambassadanställd i Kairo under våren 2011, frilansjournalisten Bitte Hammargren samt Peter Wallensteen, professor på Uppsala universitet. Panelen börjar med att försöka reda ut vad som faktiskt hänt de senaste dagarna i Egypten.
– Militären har återigen visat att de är staten och det är de som har makten. Det har varit så sedan 1952. De kallades även då för en revolution när kung Faruk störtades men det var egentligen en militärkupp, vilket är samma sak som det vi nu ser äga rum. Maria Malmström pratade om ruset som råder i Kairo. Men efter ruset kommer baksmällan. Många militärkramare idag kan komma bli militärkritiker imorgon. Motståndet hade växt mot Mursi, men det är ändå något oväntat att han tvingas lämna makten, enbart ett år efter att han blivit vald till president i ett någorlunda fritt och demokratiskt val, sade Bitte Hammargren.
Hon menar att Mubarak (Hosni Mubarak, Egyptens diktator som tvingades avgå i februari 2011 efter 30 år vid makten) inte hade kunnat störtas om inte militären hade ställt sig passiv och tillåtit att presidenten tvingades avgå.

Fredrik Uggla och Bitte Hammargren uttryckte oro över militärens maktövertagande i Egypten.

Fredrik Uggla och Bitte Hammargren uttryckte oro över militärens maktövertagande i Egypten. Foto: Josefine Nilsman

– Det är militären som har den yttersta makten i Egypten, sade Bitte Hammargren. De har också en stor ekonomisk makt med massor av företag som kontrolleras av militären.
– När Mursi tillträdde sparkades flera viktiga militärbefälhavare ut och ersattes med ett yngre garde. Många trodde då att militärledningen skulle vara mer trogen den politiska makten. Mursi deklarerade även mer makt åt presidentämbetet men han utnyttjade inte den makten och förlorade gradvis stöd, sade Fredrik Uggla.

Bitte Hammargren påpekar att det är viktigt att komma ihåg att i det senaste parlamentsvalet var röstdeltagande enbart 33 procent.
– Det var ett anmärkningsvärt lågt röstdeltagande i Egypten, det var mycket högre i exempelvis Libyen förra sommaren eller i Irak under amerikansk ockupation, sade Bitte Hammargren.

Vid Mubaraks fall i februari 2011 rådde samma feststämning som Maria Malmström vittnade om, men några dagar senare vaknade landet upp till verkligheten, att de levde under styre av militärrådet, SCAF.
– Militären har använt sin makt för att göra sig själva till en symbol för hela nationen. Det är därför de har helikoptrar som cirkulerar över Kairo just nu, för att visa sin makt. Militären kontrollerar just nu den statliga televisionen som når massorna, de som inte tillhör den urbaniserade eliten på kaféer i Kairo, menade Bitte Hammargren.

Militären har utsett ordföranden i Egyptens författningsdomstol, Adil Mansour som Mursis efterträdare och Adil Mansour har nu tillträtt som ny president. Vad ska hända framöver i Egypten?
– Egypten är tillbaka på ruta ett! Det kommer att bli en väldigt skakig väg fram för landet och Brödraskapet vägrar ta del i denna fars som de kallar det. Det finns en risk att detta leder till en ny våldsspiral. Det finns en risk att Brödraskapet går under jorden. Det finns också en risk att militanta grupper som utförde våldsdåd under 1990-talet kan återuppstå. Jag ser mest farhågor, sade Bitte Hammargren.
– Jag håller med Bitte, med ruta ett menas alltså den 12 februari 2011 när Mubarak hade störtats. De möjligheter som ändå finns är att militären gör allt för att landet inte framstå som en militärdiktatur. Nu försöker de stå i bakgrunden och gör allt för att det som har hänt inte ska framstå som en militärkupp. Möjligen inser de att de inte har någonting att vinna på att styra. Även proteströrelsen kan ta lärdom och sätta fortsatt press på militären. Detta är vad jag hoppas på men jag sätter inte alltför stora förhoppningar på att det kommer att ske, sade Fredrik Uggla.

Fredrik Uggla, Bitte Hammargren och Peter Wallensteen deltog i panelen under det extrainsatta seminariet.

Fredrik Uggla, Bitte Hammargren och Peter Wallensteen deltog i panelen under det extrainsatta seminariet. Foto: Josefine Nilsman

Demonstrationerna i Egypten har varit enorma den senaste veckan. Är detta bara spontant eller finns det ett ledarskap som står bakom?
– Egypten är fullt av konspirationsteorier. Jag är övertygad om att den gamla regimen har varit med i bakgrunden och dragit i vissa trådar, sade Bitte Hammargren.
– När vi talar om oppositionen är det inte en enad opposition. Proteströrelsen är splittrad. De ville få bort Mursi men sedan finns inte mycket gemensamt, sade Fredrik Uggla.

Panelen ifrågasätter kompromissviljan hos alla inblandade parter och menar att det är ett problem med ”gatans parlament” att om de inte får vad de vill anser de sig ha rätt att förändra genom massprotester.
– Kompromissviljan har egentligen saknats hos alla politiska parter. Hade det inte varit bättre att vänta till kommande parlamentsval, undrade Fredrik Uggla.

Egypten är Arabvärldens största land och det borde finnas stora förutsättningar för en fördelaktig ekonomi, bland annat då många turister reser till landet. Men istället har ekonomin hamnat i ett kritiskt läge. – Det är ohyggliga skillnader mellan rika och fattiga i Egypten. Hela 25 procent av människorna är extremt fattiga och lever på högst två dollar om dagen. De har inte fått någon förbättring sedan revolutionen startade, sade Bitte Hammargren.

Hur ska Egypten kunna ta sig tillbaka och exempelvis locka tillbaka turisterna?
– De som vägrar agera är militären. Sist de hade makten var de helt oförmögna att ta svåra politiska beslut då de inte ville förstöra sin popularitet. Den kortsiktighet som spelar mot ekonomiska beslut är mycket oroande, menade Fredrik Uggla.

Redan innan veckans militära maktövertagande i Egypten har Amnesty satt fokus på Egypten.

Redan innan veckans militära maktövertagande i Egypten har Amnesty satt fokus på Egypten. Foto: Annie Beckman

Det har de senaste åren rapporterats om ett stort antal sexuella övergrepp på Tahrirtorget. Det handlar om övergrepp direkt riktade mot kvinnor som demonstrerar.
– Mycket talar för att det finns en struktur bakom detta. Det har en bakgrund i ett annat säkerhetsläge och en förvrängd syn på sexualitet och på kvinnans roll i det offentliga rummet, sade Fredrik Uggla.
– Att övergreppen utförs på samma plats på torget leder till misstankar om att det är organiserat. Det handlar även om unga mäns som inte tillåts ha relationer före äktenskapet och dessutom har ämnet varit tabubelagt tidigare men nu våga både män och kvinnor sätta ord på vad som pågår, sade Bitte Hammargren.
– Det är viktigt hur omvärlden reagerar på vad som händer i Egypten. Egypten är ett av de viktigaste länderna i Afrika och det viktigaste landet i Arabvärlden. Omvärldens reaktion är just nu dock lam, sade Peter Wallensteen.
Han menade att det är viktigt att omvärlden agerar för den demokratiska processen i Egypten. USA har uttryckt oro men inte kallat militärens maktövertagande för militärkupp då det skulle innebära att USA:s militära bistånd till Egypten måste stoppas.
– Det ska bli intressant att se hur Afrikanska unionen, AU, agerar, påpekade Peter Wallensteen. Det är lätt att glömma att Egypten ligger i Afrika och är medlem i AU. Afrikanska unionen har de senaste åren har varit hårda i sitt agerande mot länder där militären försökt ta makten.

– Vad jag vill få fram är att när jag bodde i Kairo under och efter revolutionen pågick vardagslivet som vanligt i tårgasröken några kvarter från Tahrirtorget. Den egyptiska befolkningen är van att klara sig i mycket svåra omständigheter och kommer att fortsätta göra det, avslutade Fredrik Uggla.

Text: Josefine Nilsman

Läs mer Amnesty om militärens maktövertagande (4 juli)

Följ Amnestys rapportering om Egypten på www.amnesty.org

Amnesty Press tema i nummer 2/2013 Kvinnor och det sexuella våldet

Lisa Silver och Viktor Rasch samlade in namn för Amnestys Egyptenkampanj i Amnestytältet.

Lisa Silver och Viktor Rasch samlade in namn för Amnestys Egyptenkampanj i Amnestytältet. Foto: Annie Beckman

reportage | 2013-07-05
Av: Josefine Nilsman