Can Dündar: Erdoğan har EU-ledarna på knä

Situationen för turkiska journalister är värre än någonsin och ingenting pekar på att utvecklingen är på väg att vända. Tidningen Cumhuriyets före detta chefredaktör Can Dündar är en av de som väckt president Erdoğans vrede. Amnesty Press har träffat den landsflyktige redaktören i Strasbourg.

reportage | 2016-12-23
Av: Vera Häggblom
Can Dündar och Europaparlamentets talman Martin Schulz vid ett möte i juni 2016.

Can Dündar och Europaparlamentets talman Martin Schulz vid ett möte i juni 2016. Foto: ©European Union 2016 - Source: EP.

– Vi journalister lider mycket. 140 har frihetsberövats, varav tio från min tidning Cumhuriyet, säger Can Dündar, under ett seminarium i Europaparlamentet.

Can Dündar dömdes tidigare i år till fem års fängelse för ”avslöjande av statshemlighet”, efter att den inflytelserika, sekulära vänstertidningen Cumhuriyet publicerat fotobevis på att den turkiska underrättelsetjänsten sände vapen till radikala islamister i Syrien. Samma dag som Dündar fick sin dom utsattes han för ett mordförsök utanför domstolsbyggnaden i Istanbul, men klarade sig oskadd.

Dündar överklagade domen och släpptes fri i väntan på nästa rättegång. Då han inte litar på det turkiska rättssystemet valde han att avsäga sig ansvaret som chefredaktör på tidningen och idag lever han i exil i Tyskland. Trots det höga personliga pris han har fått betala ångrar inte Dündar publiceringen.

– Nej, jag ångrar ingenting. Som journalister har vi två saker att ta ställning till: Är det vi publicerar sant? Har det ett allmänintresse? I det här fallet var svaret ja på båda frågorna. Det är vårt jobb att göra den här typen av avslöjanden.

 Förstasidan på Cumhuriyet den 29 maj 2015. Här avslöjades hur den turkiska säkerhetstjänsten MIT  levererade vapen till islamistiska rebeller i Syrien.

Förstasidan på Cumhuriyet den 29 maj 2015. Här avslöjades hur den turkiska säkerhetstjänsten MIT levererade vapen till islamistiska rebeller i Syrien. Foto: Cumhuriyet

Anledningen till att Recep Tayyip Erdoğan valde att stötta de radikala krafterna i Syrien förklarar Can Dündar med att den turkiska regeringens största bekymmer inledningsvis var att förhindra uppbyggnaden av en kurdisk stat vid den syriska gränsen.

– Så vid den tidpunkten var den turkiska policyn att ge stöd till de islamistiska rörelserna som bekämpade den kurdiska gerillan. Men efter att ha fått varningar från USA och andra västliga regeringar, började de även kämpa mot Islamiska staten (IS).

Det redan hårda klimatet för journalister i Turkiet förvärrades ytterligare efter försöket till statskupp i juli i år, då styrkor ur den turkiska militären tog kontroll över strategiskt viktiga positioner i Istanbul och Ankara och över 250 personer dödades. President Erdoğan skyllde snabbt kuppförsöket på den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen och införde undantagstillstånd i landet. Det styrande partiet AKP stärkte sin makt.

Sedan dess har 169 medieföretag och förlag stängts ned, vilket har lett till att 2 500 journalister har förlorat jobbet. Idag sitter över 149 journalister och mediearbetare bakom lås och bom i landet, vilket är det högsta antalet i världen.

Är det överhuvudtaget möjligt att bedriva oberoende journalistik i Turkiet idag?

– Tyvärr är det farligt, och eftersom Cumhuriyets redaktionsmedlemmar sitter i fängelse är det inte lätt för oss att utmana regeringen. Regeringen ser varje kritik som ett terrorismförsök, som en personlig förolämpning av Erdoğan, säger Can Dündar.

På frågan om varför den turkiske presidenten är så rädd för de fria medierna att han helt tycks vilja kväva dem svarar Dündar blixtsnabbt:

– Han vet att han har gjort hemska saker mot landet, och vill förhindra all granskning och utredning, säger han till Amnesty Press.

AKP lyckades mobilisera stora demonstrationer mot kuppförsöket i juli 2016. Här en manifestation i Istanbul.

AKP lyckades mobilisera stora demonstrationer mot kuppförsöket i juli 2016. Här en manifestation i Istanbul. Foto: Maurice Flesier/Wikipedia

Efter militärkuppsförsöket spekulerade vissa i att det skulle vara Erdoğan själv som låg bakom kuppen. Det tror dock inte Can Dündar:

– Jag tror inte att Erdoğan iscensatte kuppen, men efteråt använde han den som en förevändning för att ge mer makt till sig själv och straffa hela oppositionen, inte bara kuppmakarna.

– Det ironiska är att Gülen var AKP:s partner under många år, men sedan separerade de plötsligt och nu säger Erdoğan att Gülen är den största fienden. Gülinisterna var också en farlig rörelse, som vi varnade regeringen för under många år. Men nu anklagar de tyvärr oss för att vara just gülinister, säger Dündar med en suck.

 Fethullah Gülen lever i exil i USA och har anklagats för att ligga bakom kuppförsöket i juli.

Fethullah Gülen lever i exil i USA och har anklagats för att ligga bakom kuppförsöket i juli. Foto: AlphaX News

Can Dündar är i Europaparlamentet i Strasbourg i egenskap av en av de nominerade till Sacharovpriset för tankefrihet, som i år gick till yazidierna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar. I november röstade Europaparlamentet med bred majoritet för en uppmaning till EU-kommissionen och medlemsländerna att tillfälligt frysa förhandlingarna med Turkiet på grund av den överdrivna reaktionen på det misslyckade kuppförsöket.

Under ett EU-ministermöte i Bryssel den 13 december var det dock bara Österrike som var för ordet ”frysning” i samband med förhandlingarna, medan övriga 27 medlemsländer sade att ”EU står fortsatt fast vid att bibehålla en öppen dialog och arbeta tillsammans med ett demokratiskt, inkluderande och stabilt Turkiet” - även om de också lyfte fram tillbakagången gällande rättsväsende och yttrandefrihet.

Can Dündar säger att Erdoğans sätt att använda flyktingsituationen som utpressningsmedel mot EU tyvärr har fungerat.

– Erdoğan har EU-ledarna på knä och tyvärr var de inte tillräckligt kritiska till vad som pågår i Turkiet på grund av flyktingsituationen. Men att helt frysa relationerna till Turkiet skulle inte vara ett bra steg för européerna, och det skulle faktiskt inte vara ett straff för Erdoğan utan ett straff för de demokratiska krafterna i landet.

Den turkiska oppositionella tidningen Cumhuriyets före detta chefredaktör Can Dündar var en av de nominerade till årets Sacharovpris. Idag lever han i exil i Tyskland.

Den turkiska oppositionella tidningen Cumhuriyets före detta chefredaktör Can Dündar var en av de nominerade till årets Sacharovpris. Idag lever han i exil i Tyskland. Foto: ©European Union 2016 - Source: EP.

Förutom den svåra situationen för landets journalister har också 110 000 offentliganställda förlorat sina arbeten sedan kuppförsöket och 1 500 akademiker har fått sparken. Dessutom har ledarna för det kurdiska oppositionspartiet HDP, liksom flera av partiets parlamentariker gripits, anklagade för att ha samröre med PKK. Och i sydöstra Turkiet har en rad borgmästare från kurdvänliga partier avsatts.

– Det enda sättet att förhindra PKK från att vara så aktiva och att använda terror är att öppna grindarna till de demokratiska institutionerna. HDP var en sådan demokratisk institution och att ha dem i parlamentet kan bara förhindra terrorism, säger Can Dündar.

Åtminstone så länge undantagstillståndet i landet råder har Can Dündar bestämt sig för att hålla sig borta från Turkiet. Det finns ingen rättsäkerhet, som han säger. Men även om situationen just nu ser mörk ut har han ändå ett visst hopp inför framtiden.

– De turkiska demokratiska krafterna kommer att utmana Erdoğan, både de som befinner sig i exil och inne i landet. Just nu har de tyvärr inte modet att göra det, men det kommer att ske, säger Can Dündar.

Text: Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Läs mer
Turkey Crackdown Chronicle: Week of December 18 (Committee to protect journalists 19 december 2016)

President Recep Tayyip Erdoğan.

President Recep Tayyip Erdoğan. Foto: Wikipedia

Turkey: Silencing the Media (Human Rights Watch 15 december)

Turkey's crackdown propels number of journalists in jail worldwide to record high (CPJ 13 december 2016)

Turkey: Amnesty International condemns Beşiktaş bombing (Amnesty International 12 december 2016)

Turkiet: Hundratusentals kurder har tvingats bort från sina hem (Amnesty International 6 december 2016)

Awakening from the winter sleep – a year on from Tahir Elçi’s murder (Amnesty International 28 november 2016)

Turkey: Further information: Turkey permanently closes hundreds of NGOs (Amnesty International 23 november 2016)

RSF deplores media crackdown in Turkey as Cumhuriyet chairman is arrested (11 november 2016)

Turkey: Massive crackdown on media in Turkey (Amnesty International 8 november 2016)

Media freedom on trial with RSF representative in Istanbul (Reportrar utan gränser 8 november 2016)

Läs mer om Turkiet från Amnesty Press

Krigets återkomst (nummer 3/2016)

BOKMÄSSAN2016: Turkiets längtan till det som en gång var (30 september 2016)

Hon var på seminarium i Stockholm – nu är Sebnem Korur Fincanci häktad i Turkiet (23 juni 2016)

Prideparad förbjuds i Istanbul – Amnesty uppmanar till protester (18 juni 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)

Vart är Turkiet på väg? (nummer 1/2016)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Kurder vill leda kampen för ett mer demokratiskt Turkiet - Amnesty Press rapporterar från Diyarbakir (5 mars 2013)

Jag bokar nästa resa till Istanbul (27 november 2012)

Åter till 1915 (2 augusti 2012)

Yttrandefriheten sitter trångt i Erdogans Turkiet - ”70 journalister och författare fängslade” (15 juni 2011)

När bokstaven W blir en fråga om mänskliga rättigheter (6 oktober 2009)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (5 juli 2007)

reportage | 2016-12-23
Av: Vera Häggblom