Amnesty anklagar Eritrea

Den 5 september anklagade Amnesty International i en ny rapport Eritreas armé, EDF, för krigsförbrytelser och möjliga brott mot mänskligheten i Tigray. Enligt rapporten begicks brotten innan och efter fredsavtalet mellan Etiopiens federala regering och TPLF, Tigreanska folkets befrielsefront, som undertecknades i Pretoria i Sydafrika den 2 november 2022.

Det är sällan Eritreas president Isaias Afewerki möter pressen men här talar han till medier vid ett besök i Kenya den 9 februari 2023. Han avfärdade uppgifter om att Eritreas armé gjort sig skyldigt till övergrepp i Tigray som ”fantasier”. Foto: Khalil Senosi/AP/TT

Fredsavtalet skulle göra slut på den konflikt som hade pågått sedan november 2020 och som haft förödande konsekvenser för civilbefolkningen i Tigray och angränsande områden i norra Etiopien. Talrika övergrepp begicks av alla sidor under konflikten.

Eritrea var inte en del av fredsavtalet men dess armé deltog i kriget på den etiopiska sidan och landets armé, EDF, har anklagats för en rad övergrepp. Landets president Isaias Afwerki har tidigare avfärdat anklagelser om att Eritreas styrkor gjort sig skyldiga till krigsbrott som ”fantasier”.

Demonstration i Tigrays huvudstad Mekelle i december 2022. Runt om i Tigray hölls demonstrationer med krav på att fredsavtalet som undertecknades i Pretoria genomförs. Foto: Voice of America; Mulugeta Atsbeha/Wikimedia

I Amnestys rapport “Today or Tomorrow, They Should Be Brought Before Justice” – Rape, Sexual Slavery, Extra-Judicial Executions and Pillage by Eritrean Forces in Tigray” dokumenteras hur EDF-soldater, allierade med Etiopiens regering, varit ansvariga för våldtäkt och sexuellt slaveri, utomrättsliga avrättningar och plundring.

Amnesty intervjuade i maj och juni per telefon 49 personer i distrikten Mariam Shewito och Kokob Tsibah, som ligger nära Eritrea, och de intervjuades vittnesmål stämdes av med satellitbilder och vittnesmål från socialarbetare, medicinska experter och myndighetsföreträdare.

– Trots undertecknandet av fredsavtalet har grymheterna mot civila fortsatt i Tigray och eritreanska soldater har utsatt kvinnor för fruktansvärda övergrepp som våldtäkter, gängvåldtäkter och sexslaveri. Och män har avrättats utomrättsligt, sade Tigere Chutah, Amnestys chef för östra och södra Afrika, enligt nyhetsbyrån AFP.

En delegation från Afrikanska unionen kom i december 2022 till Tigrays huvudstad Mekelle. Delegationen leddes av AU:s speciella sändebud, Nigerias tidigare president Olusegun Obasanjo. Foto: Voice of America; Mulugeta Atsbeha/Wikimedia

Sedan konflikten i Tigray inleddes i november 2020 har FN-organ och organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch dokumenterat troliga krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. FN:s råd för mänskliga rättigheter har i september sin 54:e session och Amnesty uppmanar rådet att förnya mandatet för den internationella expertkommissionen för mänskliga rättigheter i Etiopen (ICHREE).

Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och folkens rättigheter inrättade i maj 2021 en undersökningskommission för situationen i Tigray men dess mandat avslutades i juni 2023 utan att någon slutrapport presenterats. Amnesty kräver att beslutet om att avsluta mandatet upphävs.

Ulf B Andersson

Läs också
Ethiopia: Victims betrayed after states failed to continue UN accountability mechanism (Amnesty International 5 oktober 2023)

Bakgrund

30 år av konflikter

Text: Ulf B Andersson

President Mengistu på östtyska SED:s kongress 1986. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia

1991 Inbördeskriget är över när EPRDF, Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front, i maj intar huvudstaden Addis Abeba. President Mengistu, som med stöd av Sovjetunionen styrt sedan mitten av 1970-talet flyr till Zimbabwe. EPRDF är en front som domineras av TPLF, Tigray People's Liberation Front, och har sin ideologiska grund i den marxism-leninism som praktiserades i Albanien under Enver Hoxha. TPLF:s ledare Meles Zenawi blir Etiopiens nye ledare.

1993
I Eritrea hålls en folkomröstning där 99,8 procent röstar ja till självständighet. Den tidigare italienska kolonin hade 1952 ingått i en federation med Etiopien men självstyret urholkades och 1961 inleddes en väpnad kamp mot det etiopiska styret.

Meles Zenawi ledde Etiopien i över 20 år. Här vid World Economic Forum i Davos 2012. Foto: WEF/Wikimedia

1998
Motsättningar mellan Eritrea och Etiopien om gränsdragningen leder i maj till ett fullskaligt krig som pågår till maj 2000 med tiotusentals döda. Trots att staden Badme enligt fredsavtalet tillerkändes Eritrea vägrade Etiopien att lämna staden och läget förblev spänt.

2005
Val i Etiopien 15 maj med högt valdeltagande. EPRDF får 327 av 547 mandat i parlamentet. Oppositionen hävdar valfusk och oroligheter bryter ut i Addis Abeba där 197 personer dödas.

2010
Val igen. Denna gång får EPRDF 545 mandat och oppositionen två platser. Enligt Amnesty kännetecknas valet av brist på mötesfrihet och avsaknad av oberoende mediabevakning.

2012
Meles Zenawi dör i Bryssel. Hans styre innebar en etniskt baserad federalism för att skapa balans mellan olika folkgrupper under kontroll av TPLF. Under hans tid vid makten skedde en snabb ekonomisk utveckling.

FN-soldater övervakar gränsen mellan Eritrea och Etiopien 2005. Foto: Dawit Rezene/Wikimedia

2018
Premiärminister Hailemariam Desalegn, som också leder EPRDF, avgår efter månader av regeringskritiska demonstrationer. Han efterträds av Abiy Ahmed som lovar reformer och enighet bland Etiopiens folkgrupper. Censuren upphävs och tusentals politiska fångar friges. Fredsavtal sluts med väpnade oppositionsgrupper.

Abiy Ahmed från Etiopien och Isaias Afwerki från Eritrea vid ett möte 2019. Foto: Wikimedia

Den 8 juli reser Abiy Ahmed till Eritreas huvudstad Asmara och vid ett toppmöte med Eritreas president Isaias Afwerki undertecknas ett avtal om fred och samarbete.

2019
Den 10 december mottar Abiy Ahmed Nobels fredspris i Oslo för sitt arbete för fred och internationellt samarbete och för initiativet att lösa gränskonflikten med Eritrea.

Abiy Ahmed i Oslo 10 december 2019 när han får Nobels fredspris. Foto: Bair175/Wikimedia

2020 På grund av covid-pandemin beslutar regeringen att valet den 29 augusti ska skjutas upp. Abiy Ahmed leder nu PP, Välfärdspartiet, som har bildats sedan EPRDF och dess folkgruppsbaserade frontorganisationer har upplösts.

Propaganda för att delta i valet i Tigray den 9 september 2020. Ett val som genomfördes i trots mot den federala regeringen i Etiopien. Foto: Facebook

I Tigray vägrar TPLF att upplösa partiet och 9 september trotsar man regeringen i Addis Abeba och håller regionalval. TPLF får 98,2 procent av rösterna. Regeringen anser att valet är olagligt.

November 2020 Den 3-4 november attackerar TPLF flera etiopiska militärbaser i Tigray. Abiy Ahmed utlyser undantagstillstånd i Tigray och armén går till offensiv. Etiopien intar huvudstaden Mekele och Eritreas armé anfaller från öster.

2021
Tigray är ett område isolerat från omvärlden. FN varnar för humanitär katastrof då hjälpsändningar inte tillåts nå fram till människor.
Den 28 juni återtar TPLF överraskande Mekele och tusentals etiopiska soldater tas tillfånga. Under hösten bildar TPLF en allians med OLA, en väpnad grupp bland Oromo-folket och tränger in i provinserna Amhara och Afar. I november närmar de sig Addis Abeba och förklarar att Abiy Ahmeds regering ska tvingas bort.

Hundratusentals människor tvingades på flykt under kriget. Här flyktingar i Shire i Tigray i juni 2021. Foto: Yan Boechat/Voa/Wikimedia

Amnesty International och Human Rights Watch publicerar flera rapporter där alla sidor i kriget anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

2022
Etiopien utropar en humanitär vapenvila i mars och de första samtalen om fred inleds. Den 2 november meddelas från förhandlingarna, som hålls i Pretoria i Sydafrika, att vapenvila ska gälla från 3 november. Ett fredsavtal undertecknas.

Läs mer från Amnesty Press

Facebook anklagas för att ha bidragit till etniskt våld i Etiopien (14 mars 2023)

Striderna i Etiopien kan leda till flyktingkatastrof (11 november 2020)

Hoppfullt på Afrikas horn (27 juni 2018)

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea på väg mot lösning (27 juni 2018)

Kality på scen: ”Journalist, inte terrorist” (9 april 2017)

Ett möte i Addis Abeba (10 december 2013 – även i nummer 5/2013)

Ett brev kan betyda mycket! (25 oktober 2013 – även i nummer 4/2013)

”Våra kollegor är fortfarande kvar i Kality-fängelset” (25 september 2013)