Bulgarien: Romer utpekade under pandemin

Under coronapandemins inledning ökade diskriminering och särbehandling av romer i flera europeiska länder, framförallt i Centraleuropa och på Balkan. I Bulgarien spärrades romska områden av. Högerpolitiker kallade dem för infektionsnästen.

Troiko Nikolov (till vänster) och Krasiv Nikolov bor i den romska Sofiaförorten Fakulteta. De känner sig stigmatiserade efter att romska områden pekades ut som smittohärdar för covid-19. Foto: Bengt Sigvardsson

37-årige trebarnspappan Krasiv Nikolov pekar ilsket mot rännilarna av avloppsvatten som rinner längs en gropig grusväg i Fakulteta, en förort till Bulgariens huvudstad Sofia.

– Om myndigheterna är så oroliga över vår hälsa så hade vägarna inte sett ut så här, säger han.

I Fakulteta lever cirka 50 000 människor. Samtliga är romer. En del bor i kvarter med hus som har vatten och el. Andra bor i illegalt byggda ruckel, utan vatten, som är tjuvkopplade till elnätet.

I mitten av mars vidtog Bulgarien, liksom andra europeiska länder, åtgärder för att stoppa spridningen av covid-19. Lockdown proklamerades i hela landet. Politiker från högernationalistalliansen United Patriots (Förenade patrioter), som ingår i regeringskoalitionen, ansåg dock inte att det var tillräckligt. De krävde att romska områden skulle spärras av och liknade dem vid ”infektionsnästen”.

58-åriga Krassimiva Alexandria säger att romer från Fakulteta numera är ”helt körda” på arbetsmarknaden. Foto: Bengt Sigvardsson

– Hur det kändes att höra det? Det kändes som om vi inte var människor. Vi framställs som hundar som ska sparkas ut från övriga samhället, säger 36-årige trebarnspappan Adden Nikova.

– Nu ser folk Fakulteta som en smittohärd för covid-19, säger 48-årige Troiko Nikolov. Det fanns inga bevis för att covid-19 skulle vara mer utbrett i romska områden.

– Men självklart så pekades vi romer ut som skyldiga till spridningen, liksom till allt annat elände i Bulgarien, säger 58-åriga Krassimiva Alexandria.

Trots att inga PCR-tester hade gjorts i Fakulteta spärrades stadsdelen av den 19 mars. Först då utfördes PCR-tester. De sponsrades dock av en privatperson, inte av myndigheterna.

– Här bor 50 000 människor, men endast sju personer testades positiva, säger Krassimiva Alexandria.

Den 9 september publicerade European Roma Rights Centre (ERCC) en rapport om situationen för romer i Europa under corona-pandemins första månader.

Den visade omfattande diskriminering och särbehandling av romer i flera europeiska länder, framförallt i Centraleuropa och på Balkan. Bulgariens cirka 750 000 romer är en utsatt och diskriminerad grupp. Många lever i illegala bosättningar utan infrastruktur. Arbetslösheten bland dem är hög och många lever i fattigdom. Minst sju romska områden spärrades av. På en del platser föreslog myndigheterna att områdena skulle besprutas med desinfektionsmedel från luften.

Fakulteta är en eftersatt romsk Sofiaförort med cirka 50 000 invånare. Stadsdelen var en av minst sju romska områden som spärrades av från övriga Bulgarien under corona-pandemins inledning. Foto: Bengt Sigvardsson

I Fakulteta sprejades gatorna med desinfektionsmedel av myndighetspersoner. In- och utgångar till området blockerades dygnet runt av poliser i två veckor. Krassimiva Alexandria säger att de betedde sig hotfullt och otrevligt.

– De misshandlade tre unga pojkar som försökte cykla genom avspärrningen. Jag har inte hört talas om att något liknande hände i ”bulgariska” områden, säger hon.

Stigmatisering och diskriminering av romer i Bulgarien har ökat till följd av corona-pandemin. 31-åriga Nadia Dimotrova säger att en del försöker dölja att de är romer. Foto: Bengt Sigvardsson

För att besöka läkare och apotek utanför Fakulteta krävdes tillstånd från myndigheterna. Endast personer med intyg från sina arbetsgivare om att de behövdes på arbetsplatserna tilläts ta sig till sina jobb. 31-åriga tvåbarnsmamman Nadia Dimotrova arbetar som lokalvårdare. Hon berättar att hon och många andra romer saknar anställningskontrakt. De släpptes därför inte ut från stadsdelen.

– Jag fick ingen lön och min man miste sitt jobb. Vi klarade oss tack vare att mina föräldrar hjälpte oss ekonomiskt, säger Nadia Dimotrova.

Hennes svärmor jobbar på samma arbetsplats. Hon har anställningskontrakt och tilläts gå till jobbet.

– Min svärmor berättade att utanför Fakulteta var folk ute och gick. Parkerna var fulla med familjer, säger hon.

En etnisk bulgarisk man, som hjälper till med översättningen, intygar att i övriga samhället upprätthölls restriktionerna inte lika strikt. Nadia Dimotrova har fått sitt arbete tillbaka, men pandemin är långt ifrån över.

– Risken är stor att vi blir avspärrade igen. Då betvivlar jag att vi klarar oss ekonomiskt, säger hon.

Arbetslösheten har ökat i Fakulteta till följd av pandemin. Tidigare arbetade många som taxichaufförer, men numera är det vanligt att kunder vägrar att åka med romska chaufförer. Foto: Bengt Sigvardsson

Utpekandet av romska områden som smittohärdar citerades flitigt i bulgariska medier. TV-kanalen Alfa-TV, som ägs av det högernationalistiska partiet Ataka, sände live från Fakulteta. I inslaget framställdes stadsdelen som en skitig plats där ingen bar mask, vilket upprörde invånarna. De menar att inslaget gav en falsk bild. Även på sociala medier spreds hat. En Facebookgrupp lade ut en bild på romer som köade utanför ett postkontor i Fakulteta. Stadsdelen beskrevs som ett infektionsnäste. Kommentarsfältet fylldes med hatiska uttalanden, bland annat om att Fakulteta borde brännas ned och att man borde göra tvål av invånarna.

– Vi har stämplats som boende i ett corona-område. Folk härifrån är numera helt ”körda” på arbetsmarknaden, säger Krassimiva Alexandria.

Nadia Dimotrova berättar att människor ryggar tillbaka på bussarna när passagerare stiger på i Fakulteta.

– Det är lätt att se att jag är romsk eftersom jag är mörk. Romer med ljusare hud och hår försöker ofta dölja att de kommer härifrån. Om jag hade haft ljusare hud skulle jag också låtsats vara etnisk bulgar, säger Nadia Dimotrova.

Sevda Miladinova är socialarbetare på Stiftelsen för Social Förändring och Inkludering i Fakulteta. Foto: Bengt Sigvardsson

Sevda Miladinova är socialarbetare på Stiftelsen för Social Förändring och Inkludering i Fakulteta. Hon berättar att undervisningen på stadsdelens skola är undermålig och att många barn hoppar av. Efter pandemins utbrott stängdes skolan. Undervisningen gavs online. Många romska barn kunde inte delta.

– De har inte råd med datorer och andra enheter som krävs för att delta i undervisning online, säger Sevda Miladinova.

Svartmålningen av romer har också påverkat inkomsterna i området.

– Många här arbetade som taxichaufförer. En del miste sina jobb och har inte fått dem tillbaka. Dessutom: när passagerare ser att det är en romsk chaufför vill de inte kliva in i bilen, säger hon.

På människorättsorganisationen Bulgariska Helsingforskommitténs kontor i Sofia uppskattar dess ordförande, Krassimir Kanev, att minst 100 000 romer skars av från övriga samhället under corona-pandemins inledning.

– Det fick allvarliga konsekvenser. Områdena som spärrades av är getton som saknar samhällsservice. Allt – banker, affärer, myndigheter, kyrkor och apotek – finns utanför gettona, säger Krassimir Kanev.

Även han säger att arbetslösheten har skjutit i höjden bland romer. Det handlar inte enbart om svartmålningen av romer då pandemin har slagit hårt mot Bulgariens ekonomi. De flesta romer har låglönejobb eller arbetar inom den informella sektorn.

– Vid kriser är det vanligen romer som förlorar sina jobb först. Så var det även i detta fall. Dessutom miste många romer som arbetade utomlands sina jobb. De tvingades återvända hem. Det har gjort situationen ännu svårare, säger han.

Kollektivbestraffningar mot romer är vanligt. Enskilda romers handlingar har flera gånger resulterat i kollektiva tvångsvräkningar och husrivningar. En del fall har hamnat i Europadomstolen i Strasbourg.

Krassimir Kanev är ordförande i människorättsorganisationen Bulgariska Helsingforskommittén. Foto: Bengt Sigvardsson

Inga romer har dock ännu hört av sig till Helsingforskommittén för att få hjälp med diskriminering relaterade till pandemin. Krassimir Kanev menar att det beror på att romer är så vana vid att diskrimineras att de knappt reagerar på det längre:

– Vi påtalade det i medier flera gånger, men fick ingen respons från myndigheterna. Samtidigt fortsatte ledare från United Patriots att kräva att alla romska getton skulles spärras av.

Uttalandena är glasklara fall av hatpropaganda, menar Krassimir Kanev:

– De pekar ut romer som en fara för övriga samhället, men myndigheterna reagerar inte. Inget händer när hatet riktar sig mot romer.

Den 13 maj publicerade två av FN:s specialrapportörer; E. Tendayi Achiume och Fernand de Varennes ett öppet brev som uppmanade Bulgariens regering att sluta särbehandla romer i åtgärderna mot covid-19 och att stoppa hatpropagandan.

Krassimir Kanev pekar även på flera rapporter från Europarådet som belyser diskriminering mot romer.

– Vi har en hemsk regering där nationalisterna i United Patriots ingår. Om vi inte blir av med den kommer inget att hända, säger han.

Protester utanför parlamentet i Sofia. Demonstrationerna, som har pågått sedan 9 juli, kräver att regeringen avgår. Foto: Bengt Sigvardsson

Sedan den 9 juli pågår landsomfattande demonstrationer för att regeringen ska avgå. Demonstranterna anklagar premiärministern Bojko Borisov, från det konservativa populistpartiet GERB, för korruption och för att ge fördelar till landets oligarker. Enligt Transparency International är Bulgarien EU:s mest korrupta land. Krassimir Kanev menar att protesterna gör viss skillnad.

– De belyser flera samhällsproblem, men givetvis inte romernas situation. Regeringen vägrar att avgå och kommer troligen inte att göra det heller, men nu diskuteras många problem öppet, till exempel korruption, säger han.

På sikt skulle det kunna leda till att även romernas situation hamnar på agendan. Å andra sidan var det lokala myndigheter som stängde romska områden. Det var inget regeringsdekret.

– Men myndigheterna fick hjälp av regeringen. Polisen är en statlig myndighet och den upprätthöll karantäner och avspärrningar, säger Krassimir Kanev.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Bulgarien

Gatubilder från Bulgariens huvudstad Sofia efter att Covid-19-restriktionerna har lättats. Många romer fruktar att en ny lockdown kommer att drabba dem hårt. Foto: Bengt Sigvardsson

Huvudstad: Sofia

Politik: Hösten 1989 lämnade kommunistpartiets ledare Todor Zjivkov ifrån sig makten. Året efter hölls de första flerpartivalen sedan 1946 och socialistpartiet, kommunistpartiets efterföljare, vann. Bulgarien blev medlem av EU 2007.
Vid presidentvalet 2016 vann Rumen Radev, som stöddes av socialistpartiet. Vid parlamentsvalet 2017 segrade Bojko Borisovs högerparti GERB som bildade regering tillsammans med högernationalistiska Förenade patrioter. Sedan i juli har demonstrationer pågått mot regeringen.

Yta: 110 994  km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 7 miljoner.

Covid-19

I Bulgarien hade 2 530 personer dött i sviterna av covid-19 den 19 november. Antalet nya fall av covid-19 har ökat kraftigt under oktober och november.

Amnestykritik

Den 18 maj skrev Amnesty International till Europarådet och EU-kommissionen och uppmanade dem att ta upp en diskussion med myndigheterna i Bulgarien och Slovakien om hur romerna har behandlats under pandemin.

I en rapport den 24 juni kritiserade Amnesty diskriminering i Europa i samband med smittspridningen och tog där upp hur romer i Bulgarien hade stängts ute från det övriga samhället.

PCR-tester

Ett PCR-test kan användas för att undersöka om en individ har en pågående infektion med covid-19. Antikroppstest tas efter sjukdom och kan påvisa en genomgången covid-infektion.

Läs mer om Bulgarien från Amnesty Press

Fyra månader av protester i Bulgarien – pressfriheten allt sämre (24 november 2020)

Romer under attack i Bulgarien (28 februari 2019 – även i nummer 1/2019)

Läs mer om covid-19 från Amnesty Press

Så drabbas barnen av pandemin - exemplet Argentina (4 december 2020)

I pandemins spår: Allt fler kvinnor försvinner i Peru (30 november 2020)

En envis advokat och 50 dagars kamp för frihet (16 oktober 2020)

Långt ifrån över (27 september 2020)

Coronaviruset: Hård kritik mot Nicaraguas sätt att bemöta pandemin (30 juli 2020)

Coronaviruset: En oviss framtid (19 juni 2020)

Coronaviruset: Covid-19 slår inte jämlikt (18 juni 2020)

Coronaviruset: Pressfrihet i en tid av pandemi (17 juni 2020)

Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara (16 juni 2020)

Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag (16 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020