Underhållande och tankeväckande om Dolly Parton

Dolly Parton är en av världens mest välkända artister. Hon har gjort en lång resa från sin fattiga uppväxt i Tennessee till att bli en hyllad artist. Sarah Smarsh diskuterar i ”Dolly Parton & kvinnorna som levde hennes låtar” frågor om klass och kön.

Sarah Smarsh är journalist och författare. Hon skriver regelbundet för The New York Times och The Guardian. Hennes debutbok ”Heartland: A Memoir of Working Hard and Being Broke in the Richest Country on Earth” (2018) hyllades för sin skildring av klassamhället i USA. Foto: Paul Andrews

Bok: Dolly Parton & kvinnorna som levde hennes låtar
Författare: Sarah Smarsh
Förlag: Natur & Kultur
Översättning: Erik Macqueen

Sarah Smarsh är en amerikansk författare och journalist och skriver för såväl New York Times som The Guardian. I boken Dolly Parton & kvinnorna som levde hennes låtar lyfter hon fram vilken roll Dolly Parton och hennes musik spelat för arbetarklasskvinnor på den amerikanska landsbygden.

Boken är uppdelad i fyra delar och följer Parton från uppväxten på den fattiga landsbygden i Tennessee, via hennes första år i karriären som programledare för ett underhållningsprogram fram till genombrottet som artist och allt som kom sedan; tjugofem Billboardettor, tio Grammys, Oscarsnomineringar och den egna nöjesparken Dollywood, bland annat. 

Och ja, boken handlar förstås i stor utsträckning om Dolly Parton men tyngdpunkten ligger snarare någon annanstans. Historien om Parton fungerar som en språngbräda för en berättelse, eller kanske snarare diskussion, som är mycket större än så; nämligen den om klass och kön.

Foto: Natur&Kultur

Smarsh frågar sig vad som räknas som feminism och vems erfarenheter och handlingar som får kallas feministiska. Hon talar bland annat om hur de kvinnor hon själv vuxit upp bland aldrig haft tid att gå på några demonstrationer eller läsa någon feministiskt teori, men att de på andra sätt navigerat i, och gjort motstånd mot, patriarkatet och klassamhället. Och Dolly Parton är det yttersta exemplet på en kvinna som lyckats i det. 

I en passage i boken lyfter hon till exempel fram att de flesta kvinnor hon vuxit upp med i Kansas inte vet vem Gloria Steinem, en av USAs främsta feministiska ikoner, är. De kan inte heller relatera till Steinem som person, menar Smarsh. Däremot kan de relatera till, och känna igen sig själva i, Dolly Parton som är en stark förebild för dem. Men Parton har förstås inte samma höga status, om en någon, i feministiska kretsar som Steinem har. Och detta blir således ett tydligt exempel på hur klass fungerar i den feministiska rörelsen.

För Smarsh beskriver dimensioner av klass som går bortom de ekonomiska. Hon pratar om språk, mode och kulturkonsumtion och hur starkt kopplat även det är till klass och status och vem som får gehör i vilka sammanhang.    

Smarsh berättelse känns djupt rotad i en amerikansk kontext och den amerikanska drömmen är på många sätt central; hela Dolly Partons historia är ett exempel på den ultimata klassresan. Samtidigt går det dra paralleller till hur klass och kön påverkar ens handlingsutrymme även i Sverige, förstås.

Dolly Parton & kvinnorna som levde hennes låtar är en lika delar underhållande som tankeväckande bok. För den som är ett country-fan bjuder boken på ett och annat musiktips och för den som är en språkpolis lämnar översättningen ett och annat att önska. 

Sanna Blomgren
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 1/2022.