En månad i Belarus

Poeten Julia Tsimafejeva berättar i ”Dagar i Belarus” om en höstmånad i ett land där människor trotsar makten och går ut på gatorna i stora protester mot president Aleksandr Lukasjenko som har styrt sedan 1994. Det är texter med stark närvarokänsla.

böcker | 2021-01-08
Av: Andrea Bodekull
 Julia Tsimafejeva.

Julia Tsimafejeva. Foto: Alhierd Bacharevic

Bok: Dagar i Belarus
Författare: Julia Tsimafejeva
Översättning: Ida Börjel
Förlag: Norstedts

Den 9 augusti 2020 gick Belarus till val. Återigen vann sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko men valfusket var ganska uppenbart. Och nu hade belarusierna fått nog. Omfattande protester utbröt och tusentals människor intog gatorna. Rapporterna om det besinningslösa våldet mot fredliga demonstranter och de som greps var skakande.

I en nyligen utgiven liten skrift, Dagar i Belarus, skildrar poeten Julia Tsimafejeva händelser från den 1 oktober och en månad framåt. Det är ingen stor litterär text men en mycket levande beskrivning av vad som händer i ett land så nära oss men ändå så långt borta. I kortare texter skriver Tsimafejeva om promenadprotesterna i huvudstaden Minsk på söndagarna, känslan av trygghet i massan och att det inte ens förekommer fall av ficktjuveri trots de stora människomassorna som trängs på gatorna.

Jag känner mig nästan själv närvarande när hon beskriver hur staden paralyseras, gator spärras av, metrostationer stängs och det mobila internet släcks ner. Vi får också veta hur man bäst förbereder sig för en eventuell vistelse i häktet:
Varma kläder, vattna blommorna, ta med pass och vattenflaska, rensa mobilen. Glöm inte att se till att katten har mat för några dagar.
En vän till Tsimafejeva säger att hennes katt blivit fet på grund av demonstrationerna.

Dagar i Belarus.

Dagar i Belarus. Foto: Norstedts

Deras vapen är inte bara slagord utan även sång och dikt. Körer samlas snabbt, sjunger en sång och upplöses sedan lika snabbt. Tsimafejeva noterar också att belarusierna som aldrig förr har lärt sig använda proxy och VPN, det vill säga hur man döljer sin trafik på internet. Allt för att undgå censuren. Man anar förtvivlan i hennes röst över den brutala behandlingen av dem som gripits och hur en människa kan göra så mot någon annan. Är de inte belarusier? Och försök att inte utkräva ansvar för då möts du av anklagelser. Lukasjenka själv har påstått att skadorna är fejkade.

Den avslutande texten skrivs 1-2 november, Allhelgonahelgen, då man i Belarus även minns De avrättade poeternas natt. De sista dagarna i oktober 1937 mördades 130 belarusiska intellektuella av de sovjetiska myndigheterna i Kurapaty-skogen utanför Minsk. Sanningen om massgravarna kom fram först på 1980-talet och platsen har blivit ett minnesmärke över Stalinregimens offer.

Under demonstrationen denna dag grips Julia Tsimafejvas bror och vi får följa hur de anhöriga med stor oro söker honom på olika häkten. Till sist hittar de honom och han släpps fri i stort sett oskadd. Men många är de som inte har haft samma tur.

Boken avslutas med ett efterord av Dmitri Plax, författare och översättare med rötterna i Belarus, som ger en bakgrund till dagens situation.

Andrea Bodekull
abodekull@hotmail.com

Följ utvecklingen i Belarus på människorättsorganisationen Vjasnas hemsida.

Minsk den 4 oktober 2020.

Minsk den 4 oktober 2020. Foto: Homoatrox/Wikimedia

Läs också

Belarus: Witness in police killing of protester faces life sentence (Amnesty International 16 december 2020)

Minsk Court Upholds Pretrial Detention Of Belarus Rights Watchdog Coordinator (RFE/RL 15 december 2020)

Belarus: Further information: Marfa Rabkova charged with a false crime (Amnesty International 6 oktober 2020)

Läs mer om Belarus (Vitryssland) från Amnesty Press

Ales Bialiatski om Belarus: ”Så här illa har det inte varit sedan Stalintiden” (25 november 2020)

Belarus: Aktivister vill minnas de mördade och glömda (5 maj 2020)

Belarusdagarna: Förtrycket av oppositionella går i vågor (22 mars 2018)

Belarusdagarna: Största protesterna på många år – ”Människor är inte lika rädda nu” (2 april 2017)

”Att vara journalist i Belarus är att vara medborgarrättsaktivist” (25 oktober 2016)

PRIDE2016: Den hårda verkligheten för hbtq-personer i Ryssland och Vitryssland (30 juli 2016)

Belarusdagarna: ”Tappa inte fokus på Vitryssland” (21 april 2016)

Belarusdagarna: "Lukasjenkoregimen håller på att bli rumsren" (8 april 2015)

Ales Bialiatski: EU får inte sänka kraven på regimen i Vitryssland (9 november 2014)

»Jag stannar i Vitryssland« (Amnesty Press nr 3/2014)

Vitryssland - förtrycket fortsätter (9 juli 2014)

Snart dags för hockey-VM i diktaturens Vitryssland (Amnesty Press 11 april)

Poeten som utmanade Lukasjenko och hamnade i husarrest (5 oktober 2013)

”Att vi förbjudits kommer inte att stoppa oss” – kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland fortsätter trots repressionen (Belarusdagarna 2013)

Belarusdagarna 2012

Ideella organisationer i Vitryssland rapporterar till FN (1 mars 2010)

Medietung protest mot vitrysk repression (Amnesty Press 11 januari 2011)

Vitrysk opposition vägrar ge upp hoppet om förändring (Amnesty Press 6 februari 2012)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (Amnesty Press 24 september 2011)

Journalistisk vardag i Minsk (Amnesty Press nr 2/2007)

Vitryssland: MR-rörelsen samlas i ett hus i skogen (4 mars 2004)

Vitryssland: Högsta domstolen ”likviderar” MR-organisation (29 oktober 2003)

böcker | 2021-01-08
Av: Andrea Bodekull