Nya lagen slår hårt mot transpersoner i Ungern

Trycket blir allt hårdare på minoriteter i Ungern. I maj blev det förbjudet för transpersoner att byta juridiskt kön. Samtidigt blir det allt svårare för människorättsorganisationer att göra sina röster hörda.

Reportage | 2020-09-01
Av: Bengt Sigvardsson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020
22-åriga Cornelia har kämpat i över tre år för få byta sitt namn och juridiska kön. Nu ger hon upp och lämnar Ungern. Hon heter egentligen något annat. Hon vill inte visa sitt ansikte eftersom hon inte vill förknippas med att ha genomgått medicinsk könskorrigering i resten av sitt liv.

22-åriga Cornelia har kämpat i över tre år för få byta sitt namn och juridiska kön. Nu ger hon upp och lämnar Ungern. Hon heter egentligen något annat. Hon vill inte visa sitt ansikte eftersom hon inte vill förknippas med att ha genomgått medicinsk könskorrigering i resten av sitt liv. Foto: Bengt Sigvardsson

22-åriga Cornelias långa, bruna hår glittrar i röda nyanser. Hon är lätt sminkad och klädd i en blommig blus med matchande slitna blåjeans.

– Jag har bröst och en vagina, men enligt ungersk lag måste jag byta om i omklädningsrum för män, säger hon.

Vi träffas på ett café i Ungerns huvudstad Budapest. Den 28 maj i år trädde lagparagraf 33 , som förbjuder transpersoner att byta juridiskt kön, i kraft. Cornelia föddes med penis, men insåg tidigt att hon var kvinna. I september 2019 genomgick hon en medicinsk könskorrigering i Serbien.

– Jag är en kvinna, men i mitt födelsebevis står det att jag är man. Nu är de uppgifterna huggna i sten. Vill man ändra sitt namn måste det överensstämma med det biologiska könet som man tilldelades i födelsebeviset. Det finns inga könsneutrala ungerska namn, säger hon.

Hon har nyss tagit sin universitetsexamen. När hon söker arbete möts hon av förvånade ansiktsuttryck hos arbetsgivarna när de ser hennes manliga namn på id-kortet. Tågkonduktörer har skrattat åt henne när hon har visat sitt leg. Hon har inte gått ut och roat sig på flera år av rädsla för att hennes id-kort ska ifrågasättas av dörrvakter. Blir hon inlagd på sjukhus hamnar hon på en avdelning för män.

– Jag har inte varit på en statlig läkarmottagning på tre år eftersom de i väntrummet kommer att skrika ut mitt manliga namn. Alla kommer att stirra på mig, säger Cornelia.

År 2003 blev det möjligt att ändra sitt juridiska kön i Ungern. Det var en ganska enkel procedur, men rättigheten garanterades aldrig i lagstiftningen.

– Under andra hälften av 2017 slutade myndigheterna att acceptera ansökningar om könsbyte. Sedan blev det möjligt igen början av 2018. Jag lämnade in min ansökan i början av juni, säger Cornelia.

I mitten av juli 2018 kom beskedet att inga ansökningar som hade inkommit efter den 25 maj accepterades. Cornelia var dock säker på att proceduren skulle komma igång igen. Den 31 mars, i år, släcktes hoppets låga. Då lade regeringen fram lagförslaget om att förbjuda personer att ändra sitt juridiska kön.

– Jag tänkte ”nej, nej, nej, de kan inte göra så här mot oss”. Det kändes som om hela min framtid kollapsade, säger Cornelia.

Det ungerska parlamentet i Budapest där paragraf 33 antogs den 19 maj 2020. Paragrafen förbjuder transpersoner att byta juridiskt kön.

Det ungerska parlamentet i Budapest där paragraf 33 antogs den 19 maj 2020. Paragrafen förbjuder transpersoner att byta juridiskt kön. Foto: Bengt Sigvardsson

Den ungerske premiärministern Viktor Orbán och hans nationalkonservativa parti, Fidesz kom till makten 2010 och vann även valen 2014 och 2018. I koalition med Kristdemokratiska folkpartiet, KDNP, har de två tredjedelars majoritet i parlamentet. Den 19 maj antog parlamentet paragraf 33. 134 ledamöter röstade ja, 56 röstade nej medan fyra lade ned sin röst.

Nio dagar senare undertecknades den av presidenten. Lagen trädde därmed i kraft. Tidigare har Cornelia uppfattat det som att ungrarna i gemen har sett det som en privat angelägenhet om någon vill byta kön.

– Nu tvingas folk ta ställning till om de är för eller mot att transpersoner ska få byta juridiskt kön. Min existens blir en åsikt och jag vill inte vara en åsikt, säger hon.

Hon säger att alla transpersoner nu vill lämna Ungern. Det är dock inte möjligt för EU-medborgare att få flyktingstatus i andra EU-länder. Det är en lång process innan man kan få medborgarskap i ett annat land inom EU.

Cornelia har fått stipendium för studier i Paris i höst. Där kan hon skriva in sig på universitetet med sitt kvinnliga namn, ett första steg innan hon får franskt medborgarskap och ett pass med sitt kvinnliga namn.

– Jag kommer aldrig att få ett ungerskt pass med mitt kvinnliga namn, därför kommer jag att ge upp mitt ungerska medborgarskap, säger hon.

Tina Kolos Orbán är vice ordförande i transorganisationen Transvanilla.

Tina Kolos Orbán är vice ordförande i transorganisationen Transvanilla. Foto: Bengt Sigvardsson

I staden Kecskemét träffar jag Tina Kolos Orbán som är vice ordförande i transorganisationen, Transvanilla.

– Jag är icke-binär och planerade att byta till ett mansnamn, men den nya lagen har gjort det omöjligt, säger hen.

Hen menar att paragraf 33 är en del av regeringens krig mot den så kallade genusideologin. I oktober 2018 förbjöds genusstudier i Ungern. I maj 2020 antog parlamentet en deklaration som förkastade Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Motiveringen var bland annat att den definierar kön som en social konstruktion. Transvanilla representerar 23 ungerska transpersoner, som inte har fått sina ansökningar om att byta juridiskt kön godkända, i Europeiska Domstolen för Mänskliga Rättigheter (ECHR), ”Europadomstolen”, i Strasbourg.

– Vi är övertygade om att ECHR domslut kommer att respektera transpersoners rättigheter, men vi vet inte om regeringen kommer att rätta sig efter det, säger Tina Kolos Orbán.

Paragraf 33 kom som ett slag i ansiktet på Tina Kolos Orbán. Hen är utbränd och vet inte hur länge hen orkar fortsätta kämpa.

– Jag får stöd av min familj och Transvanilla. Det uppskattar jag, men ibland känns det som om jag inte vill leva i denna värld längre. Alla dörrar stängs för oss, säger hen.

Gatubild från Budapest. En del menar att paragraf 33 tvingar ungrarna att välja sida i en fråga som de tidigare har sett som en privat angelägenhet för transpersoner.

Gatubild från Budapest. En del menar att paragraf 33 tvingar ungrarna att välja sida i en fråga som de tidigare har sett som en privat angelägenhet för transpersoner. Foto: Bengt Sigvardsson

År 2019 rankades Ungern som det 19:e bästa landet för hbtqi-personer att leva i av 49 europeiska länder av ILGA-Europa. 2020 föll Ungern till plats 27.

Háttér Society är Ungerns största hbtqi-organisation. Kommunikationschefen, Luca Dudits, drar paralleller mellan utvecklingen i Ungern och den i Polen där regeringspartiet PiS ifrågasätter hbtqi-rättigheter. I Polen driver emellertid den katolska kyrkan och konservativa kristna organisationer på homofobin.

– Både i Polen och Ungern fokuserar regeringarna på att skydda traditionella familjevärderingar, men här är religiösa grupper inte lika pådrivande, säger Luca Dudits.

 Háttér Society är Ungerns största hbtqi-organisation.

Háttér Society är Ungerns största hbtqi-organisation. Foto: Bengt Sigvardsson

År 2012 ändrades konstitutionen i Ungern till att förklara äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna.

– 2013 antogs ett tillägg i familjelagstiftningen som förbjuder samkönade par att adoptera barn, säger Luca Dudits.

Hittills har samkönade par kunnat adoptera barn såvida endast en av dem står som vårdnadshavare, men premiärministern har sagt att det finns kryphål i adoptionslagen som bör täppas igen. I maj 2019 jämförde parlamentets talesman, László Kövér, homosexuella par som vill adoptera barn med pedofiler.

I juni, samma år, höjdes röster i parlamentet om att förbjuda offentliga Pride-manifestationer och i augusti 2019 uppmanade István Boldog från Fidesz till bojkott av Coca-Cola. Anledningen var att företaget använde bilder av samkönade par i sin reklam.

– Det är inte bara hbtqi-personer som utsätts. 2018 blev det förbjudet att vara hemlös . Även flyktingar och romer attackeras, säger Luca Dudits.

Luca Dudits är kommunikationschefen på Háttér Society. Hon drar paralleller mellan utvecklingen i Ungern och den i Polen. Både regeringarna utropar sig som försvarare av traditionella familjevärderingar och ifrågasätter hbtqi-rättigheter..

Luca Dudits är kommunikationschefen på Háttér Society. Hon drar paralleller mellan utvecklingen i Ungern och den i Polen. Både regeringarna utropar sig som försvarare av traditionella familjevärderingar och ifrågasätter hbtqi-rättigheter.. Foto: Bengt Sigvardsson

Förslaget om paragraf 33 kom när corona-pandemin rasade som värst i Ungern. Det var en dag efter att parlamentet hade gett premiärministern och regeringen rätt att tillfälligt stifta och upphäva lagar samt styra landet under dekret på obestämd tid (vilket senare under våren upphävdes). Lagförslaget var en del av ett omnibusförslag som även innefattade minskat statligt stöd till kulturinstitutioner.

– De splittrade folks uppmärksamhet samtidigt som de flesta var upptagna med att följa nyheter om corona-viruset, säger Luca Dudits.

Det gick inte att mobilisera folk till demonstrationer eftersom utegångsförbud rådde, men Háttár deltog i Amnesty Internationals kampanj för att paragraf 33 ska granskas av Konstitutionsdomstolen. Den 2 juli överlämnades en begäran om det till Ombudsmannen Ákos Kozma som tillträdde posten i september 2019. Kampanjen har samlat in över 13 000 underskrifter i Ungern och cirka 105 000 internationellt. På Amnesty Internationals kontor i Budapest säger ungerska Amnestys chef, Dávid Vig, att Ombudsmannen inte har gett någon respons.

Dávid Vig är chef för Amnesty International-Ungern.

Dávid Vig är chef för Amnesty International-Ungern. Foto: Bengt Sigvardsson

– Amnesty International kritiserar regeringen. Därmed är den inte intresserad av att ha kontakt med oss, men Ombudsmannen borde ändå göra sitt jobb. Han har hittills inte varit märkbart dedikerad för mänskliga rättigheter, säger han.

Det har blivit svårare för civilsamhällesorganisationer och journalister att kommunicera med myndigheter. Alltfler kanaler att nå ut till allmänheten stryps.

– I november, 2019, läckte ett email ut där anställda på public service uppmanades att inte nämna uttalanden från Amnesty International och Human Rights Watch i sina sändningar, säger Dávid Vig.

Om man misslyckas att få paragraf 33 annullerad via det ungerska rättssystemet kommer Amnesty-Ungern att ta fallet vidare till Europadomstolen i Strasbourg. Den 16 juli i år fastslog till exempel ECHR att ungerska myndigheters vägran att godkänna en iransk trans-mans ansökan om att byta juridiskt kön, 2015, stred mot Europakonventionen. Det tar vanligen fyra till fem år innan ECHR kommer fram till ett domslut.

– Domar från ECHR och EU-domstolen implementeras för det mesta i Ungern, men ofta endast delvis, säger Dávid Vig.

Efter att EU-domstolen nyligen klassade transitzonerna för flyktingar vid Ungerns gränser som interneringsläger stängde regeringen dem.

– Men den ändrade samtidigt asylprocessen. Nu kan flyktingar inte söka asyl i Ungern längre. De kan endast göra det i Kiev eller Belgrad, säger Dávid Vig.

Ungern gick med i EU 2004. Sedan 2010 har landet hamnat på kollisionskurs med EU flera gånger.

Ungern gick med i EU 2004. Sedan 2010 har landet hamnat på kollisionskurs med EU flera gånger. Foto: Bengt Sigvardsson

Amnesty International-Ungern kommer att fortsätta att mobilisera människor mot lagen. Dávid Vig gläds åt att 105 000 personer har undertecknat uppropet mot paragraf 33.

– Det skedde när corona-pandemin härjade som värst. Runtom i världen förlorade människor sina jobb eller drabbades av andra problem, men de visade ändå sin solidaritet med ungerska transpersoner. Det betyder oerhört mycket för dem, säger han.

Bengt Sigvardsson
bengt.reporting@gmail.com

Fotnot: Cornelias namn är fingerat.

Läs mer om Ungern från Amnesty Press

Viktor Orbán talar i nationalförsamlingen.

Viktor Orbán talar i nationalförsamlingen. Foto: Elekes Andor/Wikimedia

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020 – också i nummer 2/2020)

Turkiet och Ungern angår oss alla (26 augusti 2018 – också i nummer 3/2020)

Amnesty vägrar följa ny ungersk lag (30 juni 2017)

Gränsen Ungern vill dölja – polis stoppade Amnesty Press reporter (30 juni 2017)

Ungerns väg bort från demokratin (5 december 2015)

BOKMÄSSAN 2015: Orsolya Jeney, Amnestychef i Ungern: ”Det som händer är hela Europas skam.” (2 oktober 2015)

När demokratin avskaffas (2 december 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2014)

Läs mer om Polen från Amnesty Press

Polens president Andrzej Duda satsar på hatretorik mot hbtq-personer för att vinna valet (28 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

ILGA varnar för att utvecklingen går bakåt för hbtqi-personer i Europa (7 februari 2020)

Rättssäkerheten under ytterligare attack i Polen (11 juli 2019)

Stopp för skärpt abortlag i Polen (1 december 2016)

ALMEDALEN2016: Abortmotståndarna hoppas på ny lag i Polen (8 juli 2016)

Kulturhuvudstaden Wrocław: Oron växer för kulturens frihet i dagens Polen (15 april 2016)

»Polen fick 100 miljoner av CIA« (6 mars 2014)

Sorglig läsning (25 december 2012)

Pride: bland annat om framgångar i Polen (5 augusti 2012)

Stockholm Pride hjälper polska HBT-grupper (7 juni 2006)

Reportage | 2020-09-01
Av: Bengt Sigvardsson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020