Jag måste lyda order. Det var Adolf Eichmanns försvar när han 1961 stod inför rätta för att ha organiserat Förintelsen av Europas judar. Hannah Arendt bevakade rättegången och skrev sedan ”Den banala ondskan”. Margarethe von Trottas film ”Hannah Arendt” är spännande, välgjord och viktig.
Lisa James Larssons långfilmsdebut ”Ego” är en lättsam bagatell men har ändå tillräckligt innehåll för att vara värd att se som en kritik mot ytligheten i det rika livet kring Stureplan. Dessutom finns det ett allvar i skildringen av funktionsnedsättning som är tankeväckande.
"Sune i Grekland - All inclusive" ska vara julens stora familjekomedi men den går på tomgång och idétorkan är påtaglig.
Susanne Bier lyfter efter gropig startbana till sist upp sin film, Bröllop i Italien, till angenäma höjder genom att spela ut den filmiska kortlekens alla säkra kort. Något som skapar en allt annat än omvälvande filmisk upplevelse. Men i det värmande absurda och i det lekfulla finner filmen sin styrka.
Så har Twilight-sagan kommit till sin ände med denna femte film. Det är bara att slappna av och låta sig dras in i sagans värld bland kärlekskranka vampyrer.
”360” är en film som å ena sidan tyvärr bjuder oss på ett varv runt det förutsägbart oförutsägbara. Men den bjuder oss också på värme, sorg och hoppfullhet. Känslor som ligger fint inbäddat i scenerna tack vare den skådespelarensemble som tillsammans med hjälp från författaren av filmens dialog, Peter Morgan, lyckas rädda denna film ifrån de mediokra filmmassornas djup på ett förvånande värdigt vis.
DREDD 3D utspelar sig i en svart postapokalyptisk framtid där människorna lever i stora megastäder. Våldet och kriminaliteten är utbredd och det enda som hindrar det totala kaoset är ”The Jugdges”, en makfullkomlig framtidspolis som är domare, jury och bödel i ett, med mandat att gripa, döma och avrätta brottslingar direkt på plast. På stora motorcyklar susar Dredd och andra judges fram i Mega City One med uppdrag att upprätthålla Lagen.
