Syrien: Mazen al-Hamada fick inte uppleva befrielsen.

Mazen al-Hamada blev 47 år gammal. Han ses som en martyr för syriers kamp för frihet, något han aldrig fick uppleva. Bara dagar före den syriska diktaturens fall den 8 december torterades han till döds. Bitte Hammargren har besökt hans familj i Syrien.

Vid begravningen den 12 december fördes Mazen al-Hamadas kista genom Damaskus. Tusentals sörjande följde begravningståget och många höll upp porträtt på försvunna släktingar och vänner. Foto: TT/AP/Hussein Malla

Hemma på väggen hos Fawzi al-Hamada i Damaskus hänger porträttet av hans yngste bror Mazen.

– Måtte inte Mazens blod ha spillts förgäves, säger Fawzi al-Hamada, syrisk pensionär i Damaskus.

Han talar om sin lillebror, yngst i en syskonskara på 16, och en känd syrisk regimmotståndare. Inför kongressledamöter i USA och människorättsorganisationer i väst vittnade Mazen al-Hamada om Assaddikaturens övergrepp, innan han lurades tillbaka till Syrien. Där gick han en förfärlig död till mötes. Enligt läkares bedömningar tros han ha torterats ihjäl bara dagar innan syriska rebeller nådde fram till Damaskus under sin snabba framryckning från norra Syrien i december.

Fawzi al-Hamada fick ett anonymt tips om att han brors kropp hittats på ett militärt bårhus. Foto: Bitte Hammargren

Hemma i vardagsrummet berättar en kedjerökande Fawzi al-Hamada sin brors historia. På väggen lyser ett porträtt av Mazen mot oss. Bilden är tagen någon gång mellan hans fängelsevistelser. Man anar sorgen i hans blick, men också en tillförsikt, som om han var övertygad om att det skulle gå att få Bashar al-Assads diktatur på fall.

Så skedde tidigt strax efter midnatt den 8 december 2024. Men de berusande timmarna av regimkollaps fick Mazen al-Hamada inte uppleva.

– Vår revolution mot regimen var inte islamistisk. Vi krävde fred, frihet och en demokratisk regering, säger Fawzi al-Hamada om den resning mot regimen som inleddes i mars 2011.

Även Mazen deltog i den. Bröderna var engagerade i Syriska demokratiska folkpartiet, grundat av den sekuläre vänsterledaren Riad al-Turk, kallad ”Syriens Mandela” efter sina många år i fängelse.

Porträttet av lillebrodern Mazen al-Hamada hänger på väggen hemma hos hans bror. Foto: Bitte Hammargren

Mazen al-Hamada sattes en första gång i Saydnayafängelset norr om Damaskus 2011. Där var tortyr legio och utförd på en bestialiskt, medeltida vis. Många tusen fångar kom aldrig ut levande från detta skräckfängelse genom åren av diktatur.

Mazen släpptes, men kastades tillbaka i fängelse 2012, sedan han gripits under ett försök att smuggla bröstmjölkspulver till en belägrad förort utanför Damaskus. Han utsattes för fysisk och psykisk tortyr, inklusive sexuell tortyr som var så svår att han aldrig kunde få barn.

Sedan han lyckats lämna Syrien fick han asyl i Nederländerna 2014. Där engagerade han sig i organisationen Syria Emergency Task Force, som ville upplysa regeringar i väst om vad som pågick i Syrien i syfte att få dem att ta krafttag mot Bashar al-Assads regim. I USA:s kongress mötte han bland annat Marco Rubio, numera Trumps nya utrikesminister. Han vittnade om tortyren i den prisbelönta dokumentären Syria’s Disappeared.

Men hur mycket Mazen al-Hamada än försökte, tros han ha känt det som om syrierna var lämnade åt sitt eget öde, medan diktaturen satt kvar och Syriens uppror omvandlades till ett inbördeskrig med många aktörer och många frontlinjer.

Mazen al-Hamada blev djupt deprimerad.

– Han kände det som om han gjordes till åtlöje i väst. Runt år 2020 började han tala om att återvända till Syrien. Vi försökte få honom på andra tankar. Vi sa att det var galna idéer, att han behövde söka upp en psykolog. Men han hade fått nog av Europa, berättar den äldre brodern och tänder en ny cigarett.

Exakt hur Mazen lurades tillbaka till Damaskus 2020 vet inte hans bror. Men en oppositionskälla sade sig ha sett Mazen lämna Syriens ambassad i Berlin tillsammans med en kvinnlig ambassadtjänsteman.

– Vi vet att han sattes på ett flyg till Damaskus. När han anlände till flygplatsen ringde han en av systrarna och bad henne om 400 dollar. På den tiden var det förbjudet i Syrien att ens nämna ordet dollar på telefon. Men Mazen gjorde det. Vi anade att någon ville hjälpa honom att köpa biljett av ett sudanesiskt flygbolag för att flyga vidare till Khartoum. Klockan sju på morgonen när vi anlände till flygplatsen med syriska pund, fick vi höra att Mazen förts bort av flygvapnets underrättelsetjänst bara två minuter tidigare.

– Denna underrättelsetjänst var rena monstren. De gjorde de mest vidriga saker mot fångarna, kommenterar Fawzi.

Under två år hörde inte familjen ett ord från Mazen. Men 2022 berättade en ex-fånge att säkerhetstjänsten försökt tvinga honom att ”bekänna” på syrisk tv att han skulle ha ljugit inför väst. Källan beskrev Mazens mod, hur han vägrade.

– Strax före regimens kollaps berättade en annan ex-fånge om hur tapper han var.

Samma natt som regimen föll fick Fawzi ett anonymt tips om att Mazens kropp skulle ligga på ett bårhus. Så fort dagen grydde vandrade han fots till ett militärsjukhus i en Damaskusförort. När liksäcken öppnades kunde Fawzi identifiera sin svårt vanställde bror med hjälp av ett födelsemärke. Han tror att brodern dödades samtidigt som rebellerna närmade sig staden Hama (cirka 20 mil norr om Damaskus).

– Om underrättelsetjänsten ändå tänkt döda Mazen, varför måste de plåga honom så till döds?

I familjen finns ytterligare fyra ”försvunna”, en bror, en svåger och två systersöner till Fawzi al-Hamada och hans många syskon. Han talar om dessa försvinnanden som priset för frihet.

– Nu vågar folk säga sin mening öppet på gatorna. Inget kan bli värre än under Assad. Människor här kommer inte att acceptera en islamistisk diktatur, säger Fawzi al-Hamada om Syriens osäkra framtid.

Text: Bitte Hammargren

Mellanösternanalytiker och fri skribent

Snara inne i Saydnayafängelset. Efter Assadregimens fall befriades fångarna, men spåren efter tortyr och umbäranden finns kvar, Foto: Bitte Hammargren

LÄS/SE MER:

2016 gjorde Amnesty International en rapport över Saydnayafängelset och en visuaualisering av byggnaden tillsammans med Forensic Architechtures.

Dokumentärfilmen Syria's Disappeared finns att streama på youtube och på Prime. Mazen al-Hamadi är en intervjuad i filmen.

FAKTA:

Syrien leds idag av en provisorisk övergångsregering under Ahmed al-Sharaa, tidigare ledare för det islamistiska HTS, Hayat Tahrir al-Sham. HTS har sina rötter i Nusrafronten, en syrisk avläggare till al-Qaida.

Klanen Assads diktatur inleddes när flygvapenchefen och Baathledaren Hafez al-Assad gjorde en statskupp 1970. Vid hans död 2000 övertogs presidentmakten av sonen Bashar al-Assad. Syrien under Assaddynastin var känd för sin brutalitet, som vid massakern i Hama 1982. Men inget kan mäta sig med den repression som följde på den folkliga resning som bröt ut i mars 2011 och som följdes av 14 år av förödande krig, vilket tros ha kostat en halv miljon människor livet. Det återstår också att hitta minst 130 000 ”försvunna”, enligt FN:s beräkningar. Enligt den civila räddningstjänsten Vita hjälmarna tros mörkertalet vara mycket större.