Detta med datum

»Hur ska vi uppmärksamma 11 september« sade vi på sekretariatet en dag i augusti, för att snabbt fortsätta: »Vilket 11 september?«.

I USA kommer många minnas den dag för två år sedan då över 3 000 personer dog vid al-Qaidas attacker. Av de 2 792 personerna som dog i World Trade Center har ännu bara drygt hälften kunnat identifieras.

I Chile kommer många minnas den dag för 30 år sedan då general Augusto Pinochet lät flygbomba presidentpalatset La Moneda, en inledning till de 17 år han styrde landet som dikatator. Minst 3 000 personer beräknas ha dödats under Pinochets styre och än idag hittas nya offer som »försvann« i massgravar.

Det finns en hel del dubbelmoral kring datumet 11 september. För en del förminskas betydelsen av 11 september 2001 av det faktum att de flesta som dog var amerikaner. Och i Washington har det saknats vilja att erkänna den roll som Richard Nixon och Henry Kissinger spelade i krossandet av demokratin i Chile 1973.

För Amnesty innebar kuppen i Chile ett intensivt arbete under många år för att få politiska fångar frigivna, skapa klarhet i »de försvunnas« öde och få ett slut på tortyren. När Pinochet 1990 lämnade makten fortsatte arbetet, nu för att ställa de skyldiga till svars. När Pinochet 1998 var i London för att ägna sig åt tedrickande hos Margaret Thatcher greps han på begäran av den spanske domaren Baltasar Garzón. Amnesty hoppades då att Pinochet skulle ställas inför rätta, men han lever idag på fri fot i Santiago. Den 27 augusti beslöt återigen en chilensk domstol med 15 röster mot åtta att Pinochet inte ska åtalas i ett fall där fem kommunistpartiledare »försvann« 1976. I Chile pågår dock rättegångar mot 160 andra personer från Pinochet-diktaturen.

Även när det gäller Argentina har Garzón spelat en viktig roll för att driva frågan om upphävande av straffrihet för de militärer som under diktaturen 1976-82 var ansvariga för att upp till att 30 000 människor dog under »det smutsiga kriget«. Den 21 augusti kom det glädjande beskedet att argentinska senaten upphävt de amnestilagar som gett straffrihet för brott under juntatiden. Argentinas nye president Nestor Kirchner har gjort att Argentina nu äntligen kan göra upp med sitt förflutna.

För Amnesty kan aldrig dubbelmoral accepteras. De som är skyldiga till grova brott måste ställas till svars, oavsett om det är Augusto Pinochet, Usama bin Ladin eller Liberias förre president Charles Taylor. Samtidigt är det viktigt att principerna för rättssäkerhet aldrig får ge vika för godtycke och Vilda Västern-moral.

Det är därför Amnesty de senaste två åren åtskilliga gånger varnat för terroristbekämpningens följder och gång på gång kritiserar det faktum att över 600 män från 42 länder utan rättegång hålls inspärrade av USA på obestämd tid på Guantánamo-basen på Kuba.

Ulf B Andersson, redaktör