Tjugo dystra år
Attackerna mot USA den 11 september 2001 förändrade världen och de senaste 20 åren har inneburit en tillbakagång för mänskliga rättigheter.
ledare | 2021-09-22 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #3/2021 |
FN:s konferens i Wien 1993. Foto: UN
Det sena 1990-talet innebar en viss optimism när det gällde utvecklingen för mänskliga rättigheter. Det kalla kriget var över och många hoppades på avspänning och nya samarbeten mellan tidigare fiender. I Wien hölls en internationell konferens 1993 och 171 stater antog en deklaration och handlingsplan för mänskliga rättigheter. Det slogs fast att den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter från 1948 är universell och att alla rättigheter, både de medborgerliga och politiska och de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är lika mycket värda. Försöken från auktoritära ledare i Asien att få gehör för ”asiatiska värderingar” kring mänskliga rättigheter fick inte gehör. Konferensen innebar också att FN inrättade en tjänst som högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Attackerna i New York 11 september 2001. Foto: Wally Gobetz/Wikimedia
Kvinnokonferensen i Peking 1995 sågs också som en framgång och resolutionen om att stärka och lyfta fram kvinnor över hela världen gav förhoppningar om en mer jämställd värld.
Folkmordet i Rwanda 1994 och de etniska rensningarna i forna Jugoslavien ledde fram till internationella krigsförbrytartribunaler för att ställa de politiska och militära ledarna inför rätta. Tribunalerna ledde fram till Romstadgan, som antogs 1998, och fyra år senare kunde ICC, Internationella brottmålsdomstolen inleda sitt arbete för att beivra grova brott. Sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika, som inrättades efter apartheids avskaffande 1994, var en annan väg för ett samhälle att göra upp med historiska brott.
Så kom den 11 september 2001 och världen förändrades efter al-Qaidas attacker mot USA då 2 997 personer dödades. USA:s svar blev kriget mot terrorn; Afghanistan invaderades och våren 2003 ockuperade USA och dess allierade Irak efter att ha misslyckats att få med sig FN trots en desinformationskampanj av gigantiska mått.
Människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch tvingades prioritera frågor som USA:s fångläger på Guantánamobasen, tortyrens återkomst i länder som kallade sig rättsstater och människor som ”försvann” in i CIA:s spindelnät av hemliga fängelser runt om i världen, även i Sveriges grannländer Litauen och Polen.
Solnedgång över Guantánamo den 11 januari 2002. Fånglägret är fortfarande kvar med 39 fångar. Foto: US DoD/AI
Grävande medier spelade en viktig roll för att lyfta fram det som regeringar ville dölja. Ett exempel är TV4:s ”Kalla fakta” som i maj 2004 kunde avslöja hur Sverige den 18 december 2001 på Bromma flygplats överlämnade Ahmed Agiza och Mohammed Alzery till maskerade agenter från CIA och Egypten som flög dem till tortyr i Egypten.
Ulf B Andersson
TV-tips: SVT:s Dokument utifrån har visat ”Efter Guantánamo” (Meeting with monsters) som finns på SVT Play. Det handlar om Mohamedou Ould Slahi från Mauretanien som satt 14 år utan rättegång i det amerikanska fånglägret i Guantánamo på Kuba. Där utsattes han för brutala förhörsmetoder som godkändes av USA:s dåvarande försvarsminister Donald Rumsfeld. Först 2016 blev Mohamedou Ould Slahi frisläppt.
Radiotips: I Sveriges radios ”Konflikt” (P1) berättades den 11 september bland annat om Adil Hakim, uiguren som satt i Guantánamofängelset i över fyra år och till sist hamnade i Sverige.
Läs mer från Amnesty Press om Guantánamo och övergrepp under ”kriget mot terrorismen”
ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo” (6 maj 2021)
”Biden måste stänga Guantánamo” (19 februari 2021)
775 män har suttit i USA:s fångläger. Foto: US DoD/AI
MR-DAGARNA2017: ”Hur kunde de göra så här mot en annan människa?” – Steven Watt om USA:s tortyr (12 november 2017)
ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)
Tre fångar fria från Guantánamo – skickades till Serbien och Italien (14 juli 2016)
»Chockerande rapport« (7 mars 2015)
»Polen fick 100 miljoner av CIA« (6 mars 2014 – även i nummer 1/2014)
ÅRSMÖTET: Tolv år till upprättelse och frihet – Ahmed Agiza talade på årsmötet (5 maj 2013)
Trots Obamas löfte - 171 fångar kvar på Guantánamo (13 januari 2012)
Varför bråka om Bush? (15 december 2011)
Guantánamo - Obamas svikna löfte om stängning(18 november 2011)
Hård kritik mot Amnestys samarbete med Moazzam Begg (10 mars 2010)
Rättvisa eller? (9 december 2009)
EU och kriget mot terror (21 april 2009)
Ingen upprättelse för terrorkampens offer (21 september 2008)
Flygblad som delades ut av USA i exempelvis Afghanistan där det utlovades tusentals dollar i belöning för varje oidentifierad terrormisstänkt som lämnades över till amerikanska styrkor.
Svåra år för de mänskliga rättigheterna (11 september 2008)
Läkarna som hjälper torterarna (14 maj 2008)
Fången som Tyskland ville glömma (14 mars 2008)
Rättslöshetens nya ordning – recension av filmen ”Utlämnad” (14 februari 2008)
Utlämnad - en film som skakar om (8 februari 2008)
Nästan alla vill stänga Guantánamo (15 januari 2008)
Låt Adil Hakim stanna! (17 december 2007)
Europa inblandat i CIA:s kidnappningar (29 september 2007)
När tortyrturnén kom till Växjö (9 augusti 2007)
När tortyren är på entreprenad (13 juli 2007)
Kraftfullt nej till tortyr (21 april 2007)
När ska de erkänna? (2 mars 2007)
EU: Skarp kritik mot CIA- samarbete (13 februari 2007)
En “fientlig kombattants” berättelse (2 januari 2007)
En fånge på Guantánamo förs till fängelsesjukhuset. Fotot är taget den 27 december 2007. Foto: USA:s försvarsdepartementet
Ett år hos torterarna (5 december 2006)
Skarp kritik i EU:s CIA-rapport (29 november 2006)
Slutspurt i Amnestys valrörelse (15 september 2006)
Amnesty öppnar valstuga (31 augusti 2006)
"Ska vi tortera henne?" (16 augusti 2006)
Stort stöd för Amnestys ”valkrav” (16 juli 2006)
Kritisk MR-kommissionär formulerar sina mål (9 juni 2006)
MR-brott i kriget mot terrorismen (3 mars 2006)
EU undersöker: Var finns CIA:s hemliga fängelser? (3 november 2005)
Fortfarande ovisst om avvisningen till Egypten (10 juni 2005)
”Kriget mot terrorismen legitimerar tortyr” (26 maj 2005)
Minsta viskning spelar roll (8 mars 2005)
Ett Gulfstream-plan som använts av CIA vid renditions. N829MG fick senare beteckningen N259SK.
Bakläxa för brittiska regeringen (8 mars 2005)
Talande tystnad (8 mars 2005)
Spökfångar, hemliga fängelser och tortyr - Kampen mot terrorismen tänjer gränserna (8 mars 2005 – även i nummer 1/2005)
Teater om en demokrati på glid (3 mars 2005)
Jakten på terrorister – tortyr blir allt vanligare (4 juni 2004)
Dystert facit ett år efter terrorattacken i USA (23 september 2002)
”Rättssäkerhet i fara”: I kampen mot terrorismen riskeras individens frihet (7 februari 2002)
ledare | 2021-09-22 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #3/2021 |