Pressfrihetspriset 2022 till belarusiska BAJ

Årets pressfrihetspris gick till Belarus Association of Journalists (BAJ), en organisation som trots att den har olagligförklarats och på pappret upplösts fortsätter att kämpa för det fria ordet och journalisters rättigheter i diktaturens Belarus.

reportage | 2022-05-06
Av: Vera Häggblom

Erik Halkjaer, ordförande för Svenska Reportrar utan gränser, presenterar årets pressfrihetsindex. Aldrig tidigare har situationen för pressfrihet klassats som ”mycket allvarlig” i lika många länder - 28 stycken. Foto: Vera Häggblom

– Priset är ett erkännande av vårt arbete och ett tecken på solidaritet med de journalister som sitter frihetsberövade i Belarus, säger Aleh Aheyeu, biträdande ordförande för BAJ.

Det är överlag en mörk bild över pressfriheten globalt som presenteras av Erik Halkjaer, ordförande för Svenska Reportrar utan gränser, på Kulturhuset i Stockholm på Pressfrihetens dag den 3 maj. Organisationen har i 20 års tid rankat länder enligt ett pressfrihetsindex och i år är det fler länder än någonsin, närmare bestämt 28 stycken, där situationen för pressfriheten klassas som tillhörande jumbokategorin ”mycket allvarlig”.

– Det man kan konstatera är att det är väldigt mörkt från Östeuropa österut, och det är första gången som vi har två europeiska länder i den grupp där situationen anses vara mycket allvarlig, Belarus och Ryssland, säger Erik Halkjaer.

Belarus hamnar på plats 153 av 180 i årets pressfrihetsindex och att situationen klassas som mycket allvarlig innebär i praktiken att det är extremt svårt att bedriva oberoende journalistik i landet. För många av de oberoende journalister som ändå har fortsatt att arbeta inom landets gränser har priset varit högt.

– 24 journalister sitter för närvarande fängslade i Belarus, säger Aleh Aheyeu till Amnesty Press på ett hotell i centrala Stockholm, dagen innan prisutdelningen.

– 24 journalister sitter för närvarande fängslade i Belarus, säger Aleh Aheyeu, biträdande ordförande för BAJ. Foto: Vera Häggblom

BAJ bildades 1995 i protest mot Lukasjenko-regimens förtryck av journalister och medier och var med sina 1 300 medlemmar den största oberoende organisationen för journalister då Högsta domstolen i augusti 2021 förklarade BAJ olagligt. Inom loppet av en tremånadersperiod stängdes även omkring 300 andra civilsamhällesorganisationer ned av regimen. Beslutet att likvidera BAJ har dock inte stoppat Ales Aheyeu och hans kollegor från att arbeta, om än i exil.

– Vi fortsätter helt enkelt! Vi skämtar ibland och säger att det nu har blivit lättare att arbeta då vi slipper sammanställa redovisningar och betala skatt. Så de sköt sig egentligen själva i foten, för vi har inte slutat med vår verksamhet, säger Aleh Aheyeu.

En allvarlig konsekvens är dock att det har införts ett straffansvar för de som verkar å en icke-registrerad organisations vägnar.

– Därför har vi fattat beslutet att bara tre personer ska företräda BAJ officiellt. Bara publiceringen av den här intervjun innebär att jag riskerar ett straff på upp till tre års fängelse i Belarus. Men det är mitt medvetna val, jag är jurist och jag känner till de risker som finns, säger Aleh Aheyeu.

Presidentvalet i Belarus i augusti 2020 ledde till stora protester mot Lukasjenkoregimen. Här är huvudstaden Minsk 16 augusti 2020. Foto: Максим Шикунец/Wikimedia

Att situationen för oberoende journalister är svår i Belarus är knappast någon nyhet. Läget försämrades dock radikalt i samband med det riggade presidentvalet 2020, där Lukasjenko utropade sig till segrare med över 80 procent av rösterna. Många tusentals belarusier gav sig ut på gatorna för att protestera mot resultatet och regimen slog tillbaka med såväl gummikulor och chockgranater som skarpa skott och massarresteringar. Mediebevakningen var stor, och det dröjde inte länge innan de journalister som bevakade protesterna själva bokstavligt talat blev måltavlor.

– Vi har registrerat tre fall där prickskyttar medvetet har siktat på journalister. I två fall misshandlades journalister i jobbet så svårt att de var halvdöda efteråt. Misshandeln av journalister började då man märkte att journalisterna filmade demonstranter som misshandlades, säger Ales Aheyeu.

Pressfrihetspriset, som Aleh Aheyeu tog emot i Stockholm, är inte det enda pris som BAJ har fått i dagarna. Organisationen fick även UNESCO:s globala pressfrihetspris liksom the Difference Day Honorary Title från Europeiska journalistfederationen. Foto: Vera Häggblom

BAJ har under de senaste två åren samlat in omkring 1 000 fall av bland annat godtyckliga frihetsberövanden, misshandel, gripanden, böter och åtal mot journalister i Belarus. Många journalister har också sett sig tvingade att lämna landet och befinner sig nu i grannländer som Polen, Litauen och – fram tills Rysslands invasion av landet – i Ukraina.

– I Ukraina fanns omkring 70 belarusiska journalister, och det är människor som nu har blivit flyktingar en andra gång – först undan Lukasjenkoregimens förföljelser och sedan från kriget som Putin har utlöst i Ukraina, säger Aleh Aheyeu.

Svenska Reportrar utan gränser har nyligen gett ut rapporten ”Belarus journalister i exil”, som just fokuserar på situationen för de minst 300 journalister som sett sig tvingade att lämna landet mellan augusti 2020 och oktober 2021. Till de utmaningar som många exiljournalister stöter på hör bland annat svårigheter med försörjningen och processen kring att få uppehållstillstånd, bristen på ett journalistiskt sammanhang samt svårigheter att få tillgång till medicinsk vård och psykologiskt stöd.

Regimens styrkor på plats 1 november 2020. Foto: Homoatrox/Wikimedia

När det kommer till betydelsen av omvärldens stöd menar Ales Aheyeu att det betyder mycket och han lyfter också vikten av samarbete då det kommer till kriget i Ukraina.

– De problem vi ser i Belarus, Ryssland och Ukraina är våra gemensamma problem. Vi ser hur diktatorer med obegränsad makt kan utlösa krig mitt i Europa. För att stå emot detta är det väldigt viktigt att vidareutveckla demokratin i de länder där det finns diktatoriska tendenser, för att kunna stävja dessa direkt.

Trots de massiva protesterna efter valet 2020 sitter Lukasjenko fortfarande kvar vid makten. Hur länge tror du att han kommer att göra det?

– Jag tror att det beror mycket på vad som händer på slagfälten i Ukraina. Majoriteten av de civiliserade länderna ser inte Lukasjenko som rättmätig president efter det omstridda valet, men han fick stöd av Putin och utan det stödet skulle han inte ha särskilt stor möjlighet att behålla sin makt. Därför är det hjältemod de ukrainska soldaterna visar när de kämpar för sin frihet och oberoende ett krig för såväl deras som vår frihet.

Vera Häggblom

[email protected]

Motivering – pressfrihetspriset

Pressfrihetspriset 2022 går till en på pappret upplöst organisation som står upp för en fri press och en oberoende journalistik när Belarus regim gör journalister till måltavlor. Trots trakasserier, hot, censur, gripanden och tortyr fortsätter organisationen, vars medlemmar nu är spridda över världen, att arbeta för oberoende journalister i landet och i exil. Med hjälp av publiken förser man landets befolkning med opartisk och oberoende information.

Källa: Reportrar utan gränser

Flera priser till BAJ den 3 maj 2022

Pressfrihetspriset är inte det enda pris som BAJ har fått i dagarna. Organisationen har även tilldelats UNESCO:s globala pressfrihetspris liksom the Difference Day Honorary Title från Europeiska journalistfederationen.

Läs också

Belarus: Immediately release human rights defenders Marfa Rabkova and Andrei Chapyuk (Amnesty International 25 april 2022)

Belarus: Disclose whereabouts of detained trade union leaders (Amnesty International 21 april 2022)

Belarus: Civil Society ‘Purge’. Authorities Target Independent Journalists, Activists, Rights Defenders, Lawyers (Human Rights Watch 13 januari 2022)

Läs mer om Belarus från Amnesty Press

MRDAGARNA 2021: Demokratin är fortsatt på tillbakagång (13 december 2021)

Belarus: Marfa Rabkova vägras medicinsk vård (2 december 2021)

Östdagarna 2021: ”Om Memorial stängs har vi nått en punkt utan återvändo” (29 november 2021)

Belarus: Civilsamhället under hårt tryck (20 september 2021)

En månad i Belarus (8 januari 2021)

Ales Bialiatski om Belarus: ”Så här illa har det inte varit sedan Stalintiden” (25 november 2020)

Belarus: Aktivister vill minnas de mördade och glömda (5 maj 2020)