Årets Stieg Larsson-pris: Jac sm Kee drömmer om feministiskt internet

Hot, förföljelse och övergrepp är vardag på nätet – och kvinnor är särskilt utsatta. Men internet erbjuder också en unik arena för progressiva aktivister och demokratiska projekt. Det menar årets Stieg Larsson-pristagare Jac sm Kee, som från Malaysia bedriver ett digitalt pionjärarbete för mänskliga rättigheter. Nu är hon oroad över hur Donald Trump kan utnyttja informationen hos it-företagen.

Jac sm Kee drömmer om ett annat internet. Foto: Privat

Vi håller kontakt med familj och vänner via sociala medier. Vi sköter våra bankärenden från jobbdatorn. Och vi förälskar oss via appar i mobiltelefonen. Men när en allt större del av våra liv flyttar till den digitala världen följer den fysiska världens maktstrukturer efter, menar den malaysiska människorättsaktivisten Jac sm Kee.

– Det könsrelaterade våld som drabbar kvinnor offline förstärks online, säger Jac sm Kee.

Ett konkret exempel är det misogyna förtal som alltid har drabbat kvinnor. För en generation sedan kanske illasinnad smutskastning spreds i en skolklass eller på en arbetsplats. I den digitala masskommunikationens tidevarv är antalet mottagare obegränsat – de så kallade Instagramupploppen i Göteborg 2012 (se faktaruta nedan) är ett typiskt fall – och kränkningen blir därmed grövre.

– Om du delar en bild på ett övergrepp begår du själv ett övergrepp, säger Jac sm Kee.

En del av hennes arbete handlar om utveckla strategier för att motverka denna typ av övergrepp. Och i det arbetet är anonymitet ett centralt verktyg.

– Anonymitet är oerhört viktigt för grupper som utsätts för våld på grund av sin identitet, säger Jac sm Kee. Det kan handla om kvinnor, sexuella minoriteter eller människor som blir förföljda efter att ha levt i misshandelsförhållanden. Anonymitet skapar säkra utrymmen för grupper och ger dig möjlighet att vara dig själv och tala med din egen röst.

Jac sm Kee är kritisk mot all information som samlas in av sociala medier-företag. Foto: Ivar Andersen

Men anonymiteten på internet attackeras på bred front. I kölvattnet av attackerna mot USA den 11 september 2001 har underrättelsetjänster fått långtgående möjligheter att övervaka både sina egna och andra länders medborgare. Jac sm Kee menar att kriget mot terrorismen är en usel anledning att urholka rätten till privatliv.

– Att avskaffa anonymiteten stoppar inte terrorister och löser inga brott. Det finns inga bevis för det alls, fnyser hon.

Anonymiteten utmanas också av de sociala medie-företag och kostnadsfria nättjänster vi frivilligt väljer att använda. Jättar som Google och Facebook lever på att kartlägga vårt beteende och sälja målgruppsanpassade annonser. Och försöker därför med olika medel verka för ett internet där våra identiteter är singulära och vi delar med oss av så mycket personlig information som möjligt.

– Det handlar om en affärsmodell som bygger på din data, säger Jac sm Kee. Och ju mer specifik datan är desto mer lönsamt för företagen. Därför marknadsför de idén att synlighet online är lika med socialt kapital. Det är till nackdel för oss användare, vi tycker att det är svårt att lämna en plattform där vi skaffat oss socialt kapital, men det är en väldigt farlig trend. Idag vet företagen mer om oss än vad vi vet själva. Än så länge finns det kanske en teoretisk möjlighet att koppla ned, men tänk i framtiden när man bygger smarta städer där din kropp och dina rörelser kopplas ihop med nätet.

Donald Trump tillsammans med Alaskas tidigare guvernör Sarah Palin. Foto: Max Goldberg/Wikipedia

Det är denna kombination – massiva databaser i kommersiella företags ägo och staters utökade möjligheter att övervaka – som enligt Jac sm Kee utgör den största faran. När USA nu valt Donald Trump till president uppmanar hon de it-företag som samlar stora mängder användardata att ”tvätta” sina servrar.

– Nu har man en oberäknelig ledare som spyr ut rasism och kvinnoförakt. Han har tillgång till all denna data genom underrättelsetjänsterna. Google och Facebook måste tvätta bort allt som gör att enskilda kan identifieras. Och de måste utveckla nya sätt att tjäna pengar för detta handlar om människors liv.

Även på Jac sm Kees hemmaplan är friheten på nätet under attack. I ett land där merparten av all tryckt media kontrolleras av intressen nära det politiska etablissemanget har internet blivit en viktig arena för oberoende nyhetsförmedling. Men sedan en massiv korruptionsskandal, där premiärminister Najib Razak anklagas för att ha förskingrat bortåt 6,5 miljarder kronor, briserade förra året försöker Malaysias regering i allt högre grad tysta kritiska röster. Den 8 november slog polis till mot den oberoende nyhetssajten Malaysiakini ,där Jac sm Kee själv publicerat artiklar, i en räd som Amnesty International kallade ”en förolämpning mot yttrandefriheten”.

– Det som har hänt sedan korruptionsskandalen är att regeringen vill kontrollera allt som sägs om den och det leder till att den stänger ned fria utrymmen på internet, säger Jac sm Kee.

– Malaysiakini befinner sig i frontlinjen och har utsatts för razzior många gånger förut. Andra tidningar har stängts ned helt, men relativt sett är nätet fortfarande friare än andra nyhetskanaler. Det är ett kritiskt slagfält och vi måste försvara den friheten på alla nivåer.

Najib Razak och frun Rosmah Razak deltar i Malaysia-dagen den 16 september 2011. Foto: Ishak J/Wikipedia

Riskerna är reella, och den rörelse som arbetar med digitalt självförsvar och för frihet på nätet är bred. Men det som särskiljer Jac sm Kee – och som ledde till att hon belönades med årets Stieg Larsson-pris – är kombinationen av en tydlig feministisk agenda och perspektivet att internet inte i första hand är ett hot utan en möjlighet.

– Dåliga saker händer överallt. Du måste erkänna det, men som feminist kan svaret inte vara att begränsa din rörelsefrihet. Du måste titta på vilka möjligheter till förändring en arena ger och vad du vill förbättra. Det är där diskussionen måste starta. Internet är en ny form av offentligt rum och vi har alla möjlighet att påverka det, både vanliga användare och aktivister.

Sedan år 2006 driver hon, inom ramen för organisationen Associations for Progressive Communications (APC), projektet Take Back the Tech! (Ta teknologin tillbaka!)

– Det är en analogi till det feministiska slagordet ”ta natten tillbaka”. Mörka gator eller informationsteknologi är inte farliga i sig, det handlar om att alla ska ha tillgång till dessa utrymmen utan att utsättas för våld eller hot om våld, säger Jac sm Kee.

Det som började som en kampanj har i dag vuxit till ett nätverk som sträcker sig över Bangladesh och Bosnien till Uruguay och Uganda. Verksamheten består av utbildning, informationsutbyte och gemensamma aktioner. Öppenhet och är samarbete är ledord och såväl individer som organisationer och informella grupper är välkomna att ansluta sig.

– Du kan tolka kampanjen på ett sätt som fungerar i din kontext, säger Jac sm Kee. Jag tror att det är därför den har vuxit så snabbt. I Beirut startades utbildningar i digital säkerhet för unga flickor. I Colombia gjorde de muralmålningar i trafikkorsningar för att skapa opinion. I Mexiko ändrade de inloggningssidorna på internetkaféer så att de istället ledde till progressiva sajter.

Jac sm Kee menar att informationsteknologi omgärdas av en könskodad kultur. När flickor och unga kvinnor inte uppmuntras att ge sig in i fältet skapas en självförstärkande struktur där män styr och manliga perspektiv dominerar.

Jac sm Kee fick årets Stieg Larsson-pris för sitt ”banbrytande arbete för feministisk digital mobilisering”. Foto: Ivar Andersen

Hennes egen bana som digital aktivist tog sin början när den kvinnorättsorganisation hon då arbetade för gav henne i uppdrag att bygga en hemsida.

– Jag hade ingen aning om hur man gjorde men läste på nätet och lyckades bygga ihop något. Det var en helt fantastisk känsla. Att det gick att lära sig och att det inte var magi. Jag kunde se möjligheterna som informationsteknologi och nätet ger oss. Att det utvecklas framför våra ögon och att vi kan påverka det och använda det som ett verktyg för att förändra maktrelationer.

Slutmålet, säger hon, är inget mindre än att skapa ett feministiskt internet:

– Ett feministiskt internet är en öppen plats som skapas och omformas av en mångfald av människor. Där du kan ha kul, njuta, hitta ett nytt jobb och delta i samhället. Det är både en plats där dina mänskliga rättigheter är tryggade och som uppfyller de behov du har i vardagen. Ett feministiskt internet arbetar för att distribuera makt på ett mer jämlikt sätt.

Ivar Andersen
[email protected]

Läs mer
Take back the tech! som är hennes stora projekt hittar du här: 

Ett annat av Jac sm Kees projekt, också i APC:s regi, är Feminist Principles of the Internet.

Fakta/Stieg Larsson-priset

Stieg Larsson, författaren till Millenniumtrilogin, drev en ständig kamp mot rasism och kvinnoförtryck och för yttrandefrihet. En kamp som utgår från en enkel idé: att varje människa har rätt att vara sig själv.

Till minne av Stieg Larsson har Norstedts tillsammans med Stieg Larssons pappa Erland och hans bror Joakim instiftat ett pris om 200 000 kronor. Priset delas ut till personer eller organisationer som verkar i Stieg Larssons anda.

Tidigare pristagare:

2015 Yang Jisheng
2014 Soraya Post och Thomas Hammarberg
2013 Svetlana Gannusjkina
2012 Maryam Al-Khawaja
2011 Vilma Nuñez de Escorcia
2010 Anne Sjögren
2009 Tidskriften Expo

Juryns motivering lyder:
Jac Sm Kee är en pionjär i kampen för kvinnors rättigheter. Genom sitt banbrytande arbete för feministisk digital mobilisering och mot övergrepp på nätet banar hon väg för en ny våg av feminism som med integritet, självsäkerhet och nyfikenhet tar striden för ett jämlikt samhälle -- i syd såväl som i nord. 

Fakta/Instagramupploppen 2012
I december 2012 skapas Instagramgruppen ”gbgorroz” där tjejer och killar i Göteborg hängs ut med bilder och kränkande kommentarer som utpekar dem som ”slampor” och ”horor”. Som svar skapas en Facebookgrupp som förklarar ”krig” mot den som ligger bakom Instagramgruppen och en 17-årig tjej på en gymnasieskola utpekas som skyldig. Hon tvingas gå under jorden med sin familj men polisen avskriver senare misstankarna mot henne.
Hundratals ungdomar samlas för att protestera mot Instagramkontot och sammanstötningar uppstår med polis när ungdomar tågar mot den skola där den utpekade 17-åringen är elev. Senare avslöjas att två tonårstjejer, 15 och 16 år gamla, ligger bakom kontot. De döms senare för grovt förtal och får också betala skadestånd i en rättegång med 45 målsägande.

Lyssna på P3-dokumentären om Instagramupploppen

Malaysia: Ledarna greps men jätteprotest i Kuala Lumpur

Den 19 novemer slog polis till mot Berish, en koalition av grupper i det civila samhället, som arbetar mot korruption och för valreformer i Malaysia. Maria Chin Abdullah, ordförande i Berish och Mandeep Singh, sekreterare i Berish, greps och datorer, mobiltelefoner och dokument togs i beslag. Även en rad andra personer från olika organisationer greps.

Berish, som betyder ”Ren”, har sedan 2007 genomfört protester för att kräva reformer av valsystemet i Malaysia. Här en bild från protesten 2015. Foto: Apa masalah/Wikipedia

Anklagelserna handlade om brott mot olika lagar som ”provokation i avsikt att skapa kravaller” , ”aktiviteter som står i motsats till demokrati” och brott mot 1948 års uppviglingslag. Den lagen infördes av den brittiska kolonialmakten 1948 för att bekämpa det kommunistiska upproret. Lagen behölls när Malaysia blev självständigt 1957 och används fortfarande godtyckligt.

– Amnesty International anser att alla aktivister som har gripits på fredagen är samvetsfångar, sade Josef Benedict, biträdande chef för Amnestys Internationals Sydostasien och Stillhavsområdet. Gripandena är de senaste i en serie av hårdhänta försök att trakassera aktivister i civilsamhället och människorättsförsvarare.

Protestmarschen den 19 november kunde ändå genomföras trots att myndigheterna hade förbjudit marschen. Uppskattningsvis 10 000 personer samlades i huvudstaden Kuala Lumpur och nyhetsbyrån Reuters rapporterade om en glad och festlig stämning när de gulklädda demonstranterna krävde ett ”rent Malaysia” fritt från korruption och ”folkmakt”. Demonstranterna krävde också att den korrutionsanklagade premiärministern Najib Razak ska avgå.

– Vi är inte här för att förstöra landet. Vi älskar detta land. Vi vill inte störta regeringen. Vi är här för att stärka regeringen, sade Shahrul Aman Shaari, vice ordförande i Berish, i sitt tal framför Nationalmoskén.

Den statliga nyhetsbyrån Bernama uppgav att 7 000 poliser fanns på plats i Kuala Lumpur. En regeringstrogen grupp, kallad Rödskjortorna, trotsade också demonstrationsförbudet och tågade från det styrande partiet UMNO:s högkvarter för att visa stöd för regeringen. Inga allvarliga sammanstötningar förekom under lördagen.

Premiärminister Najib Razak, som befann sig i Peru för toppmötet inom APEC, anklagade demonstranterna för att vara ett verktyg för den politiska oppositionen.

Ulf B Andersson

Läs mer om Malaysia från Amnesty Press

Zunars serier är ett hot anser myndigheterna i Malaysia (29 december 2015)

Möt Anwar Ibrahim – oppositions­ledaren som åter hotas av fängelse (11 februari 2015)

Malaysias indier protesterar mot diskriminering (18 februari 2011)

Malaysia: Blommor mot tårgas (18 februari 2008)

Läs också

Malaysia: Quash sentence against whistle-blowing MP (Amnesty International 14 november 2016)

Malaysia: Crackdown on Free Speech Intensifies. Ordinary Citizens Targeted Alongside Activists, Politicians (Rapport från Human Rights Watch 12 oktober 2016)

Om övervakning på nätet

Filmen om Edward Snowden: En sann hjältesaga (Amnesty Press 15 september 2016)

Läs mer om kampanjen från ACLU, Amnesty International och Human Rights Watch för att president Barack Obama ska benåda Edward Snowden

Läs också om kampanjen Skriv för frihet där Edward Snowden ingår