Så ska männskor stängas ute

Fokus i EU:s politik när det gäller flyktingar och migranter tycks ligga på att hålla människor borta. I två nya böcker diskuteras nuläget och vad som kan göras i framtiden.

böcker | 2017-10-17
Av: Madelaine Seidlitz
Även publicerad i AmnestyPress #3/2017
Var går gränsen?

Var går gränsen? Foto: Roos Tegnér

Bok: Var går gränsen? Om flyktingmottagande, öppna hjärtan och systemkollaps
Författare: Carlos Rojas
Förlag: Roos & Tegner förlag

Bok: Andrum. Om stölden av en flyktingkris och om de bestulna
Författare: Viktor Banke
Förlag: Norstedts förlag

“Det hjälpte inte att de satte skärblad på de sex meter höga stängslen. De som ville korsa gränsen till EU klättrade över i alla fall, trots att de skadade sig. Vissa förblödde och dog av sina skador. Så småningom lärde sig allt fler hur de skulle ta sig förbi hindren helskinnade.”

Carlos Rojas inleder sin bok ”Var går gränsen?” med att berätta om Ceuta, den spanska enklaven i Nordafrika, där EU sedan år tillbaka har murar och taggtråd och skärblad.

Carlos Rojas är samhällsanalytiker med ett engagemang som sträcker sig längre tillbaka i tiden än Viktor Bankes, som började arbeta som jurist med asylrätt så sent som år 2014. Det är spännande och givande att läsa böckerna parallellt.

Andrum.

Andrum. Foto: Norstedts

Bankes bok ”Andrum” har ett fokus på Sverige (och EU ur ett Sverigeperspektiv) och berättar också om enskilda människors ansökningar om asyl medan Carlos Rojas lyfter både Sverige men också Sverige som en del i Europa och en del av världen. Fonden är människor på flykt och migranter.

Rojas och Banke illustrerar sammantaget konsekvenserna av vår ovilja att tänka nytt och konstruktivt istället för att fokusera på problem. Och framförallt att fokusera på att stänga människor ute. Det sistnämnda är, om man mal ned det, vad båda böckerna handlar om; om de alldeles enorma resurser som läggs på att stänga människor ute.

Ingen av dem gör det särskilt lätt för sig och även om Carlos Rojas har tankar på hur fler skulle kunna erhålla skydd (fördelningsnycklar och vidarebosättning), presenteras inte några lätta lösningar. Rojas har dock ett kapitel som heter “Hur kan vi tänka nytt?” vilket är sympatiskt, även om det för undertecknad är lite för lite rättighetsbaserade resonemang.

Banke skriver: “ Men om någon frågar mig vad regeringen borde ha gjort i november 2015 har jag inget rakt svar. Frågan har för många dimensioner, saken kan ses ur så många olika perspektiv.” Sant så.

EU-gräns. Det satsas på stora resurser på att stänga människor ute. Här är Ungerns gräns mot Serbien sommaren 2017.

EU-gräns. Det satsas på stora resurser på att stänga människor ute. Här är Ungerns gräns mot Serbien sommaren 2017. Foto: Joakim Medin

Läs båda böckerna, då de är väl värda en stor läsarskara. Och så hoppas vi sedan på ännu en bok om flyktingar och asylrätt och Sverige och EU av igår och idag. Gärna skriven av en asylrättsjurist som har lite längre perspektiv och som kan berätta om gamla och nya utlänningslagar, Sveriges inträde i EU, amnestier, och regeringar, utlänningsnämnder och olika så kallade flyktingkriser.

Madelaine Seidlitz
madelaine.seidlitz@amnesty.se

Läs också
ALMEDALEN2017: Rättssäkerhet och asylärenden – många frågetecken (Amnesty Press 6 juli 2017)

böcker | 2017-10-17
Av: Madelaine Seidlitz
Även publicerad i AmnestyPress #3/2017