Fängslande om den ungerska revolutionen

Under några höstveckor 1956 var Ungern skådeplats för en dramatik som slutade med sovjetisk ockupation och krossandet av den ungerska revolutionen. Historikern Artur Szulc återvänder i sin bok ”Ungernrevolten” till dessa höstdagar som för lång tid framåt avgjorde Ungerns öde.

Bok: Ungernrevolten
Författare: Artur Szulc
Förlag: Historiska Media

Ungerska stridsvagnar hälsas med glädje av Budapestbor. Foto: FORTEPAN / Pesti Srác2/Wikimedia

Så reste till sist Sveriges statsminister Ulf Kristersson till Budapest och den 23 februari gav Ungerns auktoritäre premiärminister Viktor Orbán klartecken för Sveriges ansökan om Natomedlemskap och den 26 februari sade parlamentet i Ungern ja. Orbán tackade också för Sveriges insatser 1956.

Om de dramatiska höstveckorna 1956 berättar historikern Artur Szulc i sin senaste bok; ”Ungernrevolten”. Det är en välskriven och fängslande redogörelse där Szulc lyckas återskapa stämningarna från Ungern i oktober och november 1956 och förklara det komplicerade spel som utspelades medan världen höll andan inför de dramatiska nyheterna.

Efter andra världskrigets slut hade Sovjetunionen installerat lojala kommunistregimer i Östeuropa. När Josef Stalin dog 1953 inleddes en maktkamp i Moskva och 1956 hade Nikita Chrusjtjov säkrat sin position som Sovjets ledare. I ett ”hemligt tal” i Moskva på den tjugonde sovjetiska partikongressen i februari 1956 angrep Chrusjtjov personkulten kring Stalin och terrorn under Stalins styre.

Artur Szulc har tidigare skrivit böcker om bland annat Warszawaupproret 1944, Koreakriget och ”I skuggan av Auschwitz”. Foto: Robert Farmer

I flera länder växte nu förhoppningarna bland reformkommunister i de östeuropeiska staterna om nya tider. I Polen utbröt stora arbetarprotester i Poznań under paroller som ”Bröd och frihet” och ”Ner med den röda bourgeoisien” och den 21 oktober 1956 blev Władysław Gomułka, en utrensad kommunist som suttit fyra år i fängelse för högeravvikelse, ny kommunistpartiledare.

När denna nyhet nådde Ungern växte oron i den lokala kommunistledningen. Ernő Gerő, hade blivit ledare i ungerska arbetarpartiet i juni 1956, och var lojal med Moskva. När studenter utlyste en demonstration till den 23 oktober i solidaritet med Polen och med en rad långtgående krav, bland annat att premiärministern Imre Nagy, som hade avsatts 1955, skulle återfå sin post, växte nervositeten.

Gerő förbjöd demonstrationen men polischefen i Budapest, Sándor Kopacsi, förklarade att inte tänkte låta sina poliser ingripa mot protesterande studenter. En dryg halvtimme innan demonstrationen skulle starta meddelade radion att förbudet var upphävt. Vid demonstrationen presenterades ett långtgående program för förändring i 16 punkter. På kvällen hade folkmassan växt till uppskattningsvis 200 000 personer och krävde att de 16 punkterna skulle läsas upp i radio. Demonstrationen förvandlades till ett uppror och nu kom de första dödsoffren vid sammanstötningar med säkerhetsstyrkorna.

Imre Nagy (i mitten) vid ett möte 13 oktober 1956. Foto: JÁNOSI KATALIN/ Fortepan/Wikimedia

Szulc skildrar de dramatiska turerna både i Budapest och Moskva om hur protesterna ska hanteras och det blir som en politisk thriller, fast det handlar om en verklighet där ibland tillfälligheter spelar in och ställningstaganden från enskilda personer får stor betydelse. Det är intressant att läsa beskrivningen av hur Imre Nagy vacklar inför de svåra val han ställs inför och som till sist slutar med hans död.

Under två veckor förvandlades Ungern till ett land där en folklig resning tvingade fram ett maktskifte där Imre Nagy bestämmer sig för att åter tillåta ett flerpartisystem. Kommunistpartiet bildar en koalitionsregering med Socialdemokraterna, Småbrukarpartiet och Petőfi-partiet (bondepartiet). Sovjetiska trupper dras tillbaka men när den nya regeringen tar Ungern ut ur Warszawapakten, och utropar neutralitet, så har gränsen nåtts för Sovjet.

Bilden på 15-åriga Erika Szeles, som togs av den danske fotografen Vagn Hansen, blev en symbol för revolutionen. Erika Szeles föräldrar var judar och fadern dog i tyskt koncentrationsläger. När hon dödades 8 november bar hon inte vapen utan arbetade som sjukvårdare iförd Röda Kors-uniform. Foto: Bloggen The Female Soldier

Den 4 november klockan 05.20 håller Imre Nagy ett dramatiskt tal och meddelar att Sovjet hade invaderat. Vädjan om stöd från omvärlden och FN hörsammades inte. I FN var Suezkrisen högst på dagordningen sedan Israel, Frankrike och Storbritannien hade invaderat Egypten. På en knapp vecka krossades Ungerns militära motstånd av Sovjets armé.

I skildringen av den ungerska revolutionen ger Szulc en intressant bild av organiseringen där arbetarråd och revolutionskommittéer, liksom studenterna, spelade en viktig roll. Motståndet fortsatte under Sovjets ockupation med en generalstrejk som lamslog landet och den 4 december 1956 gick 30 000 kvinnor, klädda i svart, genom Budapests gator för att protestera mot Sovjets invasion.

Händelserna i Ungern fick en stor påverkan på opinionen i många länder. I Sverige spelade den målande rapporteringen från radions Kurt Andersson, som lyckades ta sig in i Budapest 2 november, och DN:s Barbro ”Bang” Alving stor roll för solidariteten och Radiohjälpens Ungerninsamling slog rekord och fick på cirka två månader in över 10 miljoner kronor. Runt om i europeiska städer hölls stora demonstrationer för Ungern.

Många civila anslöt sig som denna okända kvinna som står framför en sovjetisk stridsvagn som hennes grupp har slagit ut i striderna nära Corvinbiografen. Foto: Okänd fotograf/Hungarian State Security Archieves/Wikimedia

Efter krossandet av revolutionen kom också hämnden. Szulc beskriver hur omkring 22 000 personer greps och 229 avrättades efter att ha dömts till döden. Imre Nagy och försvarsministern, Pál Máleter, hängdes den 16 juni 1958 efter en skenrättegång. Máleters sista ord ska enligt Szulc ha varit ”Länge leve det självständiga socialistiska Ungern”. Kropparna placerades senare i omärkta gravar på en kyrkogård.

Över 200 000 människor flydde från Ungern efter Sovjets invasion och omkring 7 500 togs emot i Sverige.

En av mina vänner under gymnasietiden hade föräldrar som kommit från Ungern till Sverige hösten 1956. Jag minns en mörk oktoberdag 1976 när vi gick i en demonstration, organiserad av anti-stalinistiska vänstergrupper, till Ungerns ambassad i Stockholm, både för att minnas revolutionen på 20-årsdagen och för att protestera mot det fortsatta förtrycket i landet.

János Kádár, blev 1956 Sovjets man i Ungern och ledde kommunistpartiet fram till 1988. Under slutet av hans styre liberaliserades dock politiken och på 1980-talet växte friheten inom kulturlivet.

Sommaren 1989 kom till sist slutpunkten i det som hände 1956. Imre Nagy rehabiliterades och den 16 juni 1989 deltog över 100 000 människor i Budapest i en officiell begravning av Nagy och de andra revolutionsledarna från 1956, en ceremoni som direktsändes i ungersk TV.

Återbegravningen av Imre Nagy den 16 juni 1989 blev Viktor Orbáns politiska genombrott. Över 100 000 deltog i Budapest för att hedra ledarna för den ungerska revolutionen 1956. Foto: Fortepan adományozó TM/Wikimedia

Viktor Orbán var då ung liberal och ledare för student- och ungdomsrörelsen ”Alliansen av unga demokrater” och hans tal den 16 juni 1989 gav eko över hela världen när han krävde fria val och att de sovjetiska trupperna skulle lämna Ungern. Några dagar senare öppnades järnridån mellan Ungern och Österrike och 1991 lämnade de sista sovjetiska soldaterna Ungern.

Foto: Historiska Media

För alla som är intresserade av det Ungern, som Sverige nu blir allierat med, kan ”Ungernrevolten” rekommenderas. Vi får också tips på litteratur, däribland den intressanta ögonvittnesskildringen ”Uppror – Budapest 1956” av Sture Källberg, som kom 1966. Den finns tillgänglig på nätet.

Det kan tilläggas att Szulc inte nämner att Källberg också 1982 skrev en stark roman ”Upprorets dagar - kortare än en vårblommas liv” om Ungern 1956.

Ulf B Andersson
[email protected]

Läs mer om Ungern från Amnesty Press

Orbán expanderar på medieområdet även utanför Ungern (21 mars 2023)

Chefredaktören i Budapest som vägrar ge upp (21 mars 2023)

Rekordstor Prideparad efter nya lagen i Ungern (6 augusti 2021)

Dyster bild av situationen i Ungern (7 oktober 2020)

Nya lagen slår hårt mot transpersoner i Ungern (1 september 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020 – också i nummer 2/2020)

Turkiet och Ungern angår oss alla (26 augusti 2018 – också i nummer 3/2020)

Amnesty vägrar följa ny ungersk lag (30 juni 2017)

Gränsen Ungern vill dölja – polis stoppade Amnesty Press reporter (30 juni 2017)

Ungerns väg bort från demokratin (5 december 2015)

BOKMÄSSAN 2015: Orsolya Jeney, Amnestychef i Ungern: ”Det som händer är hela Europas skam.” (2 oktober 2015)

När demokratin avskaffas (2 december 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2014)