Fängslande om Guantánamo

Min dagbok från Guantánamo. Fångarnas egna berättelser
Mahvish Rukhsana Khan
Katalin Földesi (översättning)
Albert Bonniers Förlag

Den amerikanska militären har utvecklat ett eget lexikon, där illegala stridande utreds med förbättrad förhörsteknik. Mahvish Rukhsana Khan använder istället den ordinarie ordboken i sitt reportage om politiska fångar och tortyr på Guantánamo.**

Hundratals personer har benämnts som illegala stridande i Bushregeringens krig mot terrorismen. De har berövats sina rättigheter och relationer för att iklä sig orangea och vita overaller i fånglägret på Guantánamo. Mahvish Rukhsana Khan möter dessa personer när hon arbetar som juridisk tolk åt de advokater som företräder fångarna på ideell basis och beskriver människorna bakom den terroristfasad som Guantánamos murar utgör. En vanlig vändpunkt i fångarnas livsberättelser är när de säljs till amerikanerna av lokala myndigheter, prisjägare eller arga grannar för fantasisummor som belöning. Berättelserna leder så småningom till Guantánamo med rättsprocesser där den amerikanska krigsmakten agerar både fångvaktare, åklagare och domare.

Författaren __Mahvish Rukhsana Khan

Mahvish Rukhsana Khan vidrör endast den stora berättelsen om krig och terrorism för att istället urskilja de livsöden som skövlas i dess väg. Det handlar om barnläkaren som upprepade gånger har torterats och förnedrats. Polischefen som sitter inspärrad i en ljudisolerad betonglåda. Journalisten som sitter fastspänd för tvångsmatning med en slang forcerad genom näsan. Och affärsmannen som återsänds till sin familj som en livlös kropp med utplockade organ. Det handlar om fånge nummer 1154, 1009, 345 och 693 som i boken får en identitet.

Dock är det framförallt författarens eget identitetssökande som framtyder i boken. Mahvish Rukhsana Khan amerikanska uppväxt med juridikutbildning både krockar och kombineras med hennes Afghanska rötter. Hon upplever den sorts förtroende, förståelse och fasa som kräver en insyn i bägge kulturer. Resultatet blir en mycket mänsklig och medryckande dokumentation om Guanánamolägret. Tyvärr är författarens juridiska utgångspunkt, om vikten av en rättvis rättsprocess sammanblandad med urskiljandet av godhet och ondska, samma premisser som Bushregeringen byggde sitt krig mot terrorism på. Författaren riskerar därmed att förstärka mandatet för terrorkrigets kamp mellan goda och onda, som enligt retoriken kräver militära våldslösningar istället för rättsprocesser för att skilja förövare från de oskyldigt anklagade.

Hanna MI Jakobson