Egypten: Religiösa motsättningar ökar

Demonstration för enighet i Egypten.

Den 9 oktober 2011 demonstrerade tusentals egyptier, framförallt kristna kopter, i centrala Kairo mot religiös diskriminering och för bättre beskydd. Vid den statliga TV-byggnaden i Maspero väntade armén.
– Vi möttes av skottsalvor. Först trodde vi att soldaterna sköt i luften, men sedan föll folk till marken. Sedan kom stridsvagnar körande i full fart mot oss och fortsatte rakt in i folkmassan, säger Marcelliono Youssef när vi träffas på ett café i Kairo.
Han berättar att stridsvagnarna körde sick-sack i människohavet:
– Folk skrek, grät och försökte komma undan men det fanns ingenstans att fly. Jag glömmer aldrig synen av hur en ung kille föll till marken. I nästa ögonblick körde pansarvagnen över hans huvud, som exploderade och fortsatte över resten av kroppen. Han blev helt jämnad med marken.
Våldet trappades upp ytterligare efter att ett nyhetsankare på en statlig TV-kanal uppmanat »hedervärda egyptier« att försvara armén mot »våldsamma demonstranter«. Sammanlagt dödades 27 kopter, varav tolv krossades under militärfordon, och minst en soldat under våldsamheterna. 329 personer skadades.

Marcelliono Youssef är en av grundarna till Maspero Youth Union som slåss mot religiös diskriminering.

Marcelliono Youssef är en av grundarna av Maspero Youth Union, som arrangerade protesten. Organisation-en bildades den 19 mars 2011 för att bekämpa diskriminering och våld mot kopter, som utgör cirka 10 procent av Egyptens 85 miljoner invånare. Många kopter klagar över att det är omöjligt för dem att få ledande positioner på statliga företag, myndigheter, universitet eller i regering och att vardagsdiskriminering är utbredd. Marcelliono Youssef hävdar även att polisutredningar om våld mot kopter och kyrkor är undermåliga och att förövarna sällan döms.
– De religiösa spänningarna har aldrig varit större än nu, säger han.

Under 2011 har det religiösa våldet ökat i Egypten. Den 1 januari 2011 dödades 21 personer och 79 skadades vid ett bombattentat mot en kyrka i Alexandria. I början av mars 2011 brändes en kyrka ned i byn Sol Aftih. Anledningen var en kärlekshistoria mellan en muslimsk flicka och en kristen pojke som slutade med att flickans far och en annan släkting dödades.
Cirka en månad senare anklagades kristna för mord på två muslimer i byn Abu Qurqas El Balad. Koptiska affärer och hem brändes ned. En kopt dödades och 10 skadades. Den 7 maj cirkulerade rykten om att en kvinna, som hade konverterat till islam, hölls inlåst i en kyrka i Imbaba i Giza. Detta ledde till sammanstötningar där 15 personer dödades och omkring 50 skadades. Tre kyrkor sattes i brand.

– I samtliga fall har säkerhetsstyrkor kommit dit men inte ingripit förrän det var försent, säger Marcelliono Youssef.
Upptakten till blodbadet i Maspero den 9 oktober, var att en kyrka hade bränts ned i byn Marinab.
– Vi krävde att kyrkan skulle återuppbyggas, att förövarna arresterades och att borgmästaren i Marinab skulle avsättas för att ha hetsat muslimer mot kristna, förklarar Marcelliono Youssef.

Demonstration i Kairo för en oberoende utredning om vad som hände den 9 oktober. På den röda flaggan ses Mina Daniel, ”Egyptens Che Guevara” som överlevde flera gevärskulor under revolutionen på Tahrir-torget men dödades under Maspero-massakern.

Inledningsvis arrangerades tre protester. Armén bemötte den sista med våld. Marschen den 9 oktober var en protest mot våldet och slutade i ett blodbad. De väpnade styrkornas översta råd SCAF, som styr Egypten efter revolutionen, utsåg en utredningskommission.
– Utredningen är ett stort skämt. Bevismaterial har klippts ihop för att fria armén, säger Marcelliono Youssef.

Det faktum att arméfordonen körde rakt in bland demonstranterna förklarades som ett misstag. Armén friades från beskyllningar att ha skjutit skarpt. »Oidentifierbara civilklädda element« utpekas som skyldiga.
– Det fanns beväpnade civila, fast bland militären. De anföll oss med machetes, kedjor, klubbor och knivar. Vi besköts även av krypskyttar. Vi vill se en oberoende utredning som inte påverkas av förövarna. De skyldiga måste ställas inför rätta, säger Marcelliono Youssef.
31 personer, varav 28 kopter, har arresterats för anstiftan till våldsamheterna. Rättegångarna ska hållas i militärdomstolar.
– Oskyldiga offer anklagas, utreds och döms av förövarna. Nu har vi fullt upp med att jobba för att de ska släppas, säger Marcelliono Youssef.

Egyptian Organization for Human Rights, EOHR, ingick i utredningskommissionen. Sharif Etman, internationellt språkrör för EOHR, håller med om att rapporten har brister.
– Utifrån det som har kommit fram anser jag att militärens handlande var okej, men rapporten är inte objektiv. Armérepresentanter bad oss att utelämna vissa saker, bland annat siffran på hur många soldater som dödades, hävdar Sharif Etman.
I början av november krävde EOHR en ny oberoende utredning.
– Vi väntar nu på svar från SCAF. Det är viktigt med en utredning som inte utelämnar något, säger Sharif Etman.

Manifestation i Kairo för enighet mellan muslimer
och kopter.

Sharif Etman anser att mycket av våldet som kallas »religiöst« i själva verket rör sig om andra konflikter, till exempel sammandrabbningarna i Imbaba.
– Samma sak skulle ha hänt om det ryktades att en muslimsk kvinna hölls fången av muslimer. Det handlar om »österländsk« mentalitet, säger han.
Han håller dock med om att polisutredningar om våld mot kristna är undermåliga.
– Polisen vet alltid när en attack ska ske. I många fall är de själva inblandade. Polisen är genomkorrumperad, säger han.

Sharif Etman menar att de ökade religiösa spänningarna framförallt beror på att medlemmar från den störtade presidenten Hosni Mubaraks parti NDP sprider falska rykten.
– NDP har alltid sagt att om de mister makten kommer muslimska fanatiker att attackera kristna och moderata muslimer som jag. Religiösa spänningar ligger i deras intresse för att få platser i nästa parlament, säger han.

Youssef Sidhom är chefredaktör på Watani.

De egyptiska parlamentsvalen är planerade att hållas i olika geografiska områden från slutet av november 2011 till slutet av mars 2012. På den koptiska veckotidningen Watanis redaktion i Kairo träffar jag chefredaktören Youssef Sidhom. Han ser stora möjligheter att fler kopter får politiska poster efter valen.
– Tidigare accepterades väldigt få kopter på partilistorna. Nu finns det fler kanaler, till exempel nya liberala partier som samlar både moderata muslimer och kristna, säger han.

Youssef Sidhom ser även goda chanser för att en anti-diskrimineringslag ska antas. Kristna diskrimineras bokstavligen i en lag som stipulerar tio villkor för tillstånd att bygga kyrkor.
– De får till exempel inte byggas i närheten av viktiga byggnader, med utsikt över Nilen eller i närheten av moskéer. Det finns inga liknande regler för moskéer, säger Youssef Sidhom.
Han påstår att myndigheterna ofta läcker om bygglovsansökningar.
– Och vips byggs en moské på platsen och byggnadslovet för kyrkan avslås. Det händer även att kyrkbyggen stoppas för att muslimer i området protesterar. Då används lagar om rikets inre säkerhet, säger Youssef Sidhom.

Salafister har höjt sina röster efter revolutionen i Egypten.

Majoriteten av Egyptens befolkning är sunnimuslimer. Youssef Sidhom betonar att andra religiösa minoriteter, som shiiter, har samma problem som kopter:
– Den mest diskriminerade gruppen är bahá'íerna – de har inga religiösa rättigheter alls. Endast de »himmelska religionerna«, det vill säga kristendom, judendom och islam accepteras.
Bahá'íerna uppskattas vara 2 000–5 000 personer i Egypten. Deras religion förbjöds på 1960-talet. För att få persondokument måste man ha en godkänd tro. Alla bahá'íer var utan medborgerliga rättigheter fram tills 2008 då det blev tillåtet att utelämna religion vid ansökan av personliga handlingar.
De förbjuds dock fortfarande att utöva sin religion. Både bahá'íer och shiiter har nu höjt sina röster och lagar om religionsfrihet- och anti-diskrimineringslagar ligger på SCAF:s bord.
– I Egypten skriker folk ofta efter reformer, men tyvärr brukar det krävas en blodig händelse innan de genomförs. Efter Maspero-massakern tror jag att lagarna kommer att antas, säger Youssef Sidhom.

Text och bild: Bengt Sigvardsson

Läs mer om Egypten i Amnesty Press

Kairo, november 2011 (Bildreportage av Andrea Bodekull 2 december 2011)

Fria fackföreningar växer fram i det nya Egypten (reportage av Bengt Sigvardsson 18 juli 2011)

Efter Mubarak – ska militären införa demokrati? (Analys av Per Björklund i Amnesty Press nr 1/2011)

Vilket hyckleri! (Ledare i Amnesty Press nr 1/2011)

Bloggare lever farligt i Egypten (reportage i Amnesty Press nr 5/2007)