Cúcuta – staden där allt är till salu

I den colombianska gränsstaden Cúcuta råder det rena Vilda västern. De många venezuelanska migranterna saknar pengar och har inga arbeten. Allt är till salu men är inget värt. Hungern driver många att sälja sex.

Alejandra Vera Laguado delar ut kondomer i Mercedes-parken. Foto: Andrés Cardona

Vid första ögonkastet liknar Mercedes-parken vilken park som helst i Latinamerika. Här säljs kaffe, tuggummi, folk hänger på bänkarna, barn leker på en gungställning. Det är ett folkligt gatuliv. Men förstahandsintrycket bedrar. Här är allt till salu och priset kan alltid förhandlas. Här finns flickor, pojkar, kvinnor, män, transvestiter, gravida – alla ställer ut sina kroppar så gott de kan. De som har blivit gravida genom att prostituera sig behöver ju pengarna ännu mera när en baby är på väg. Så de står här sida vid sida med de andra venezuelanerna.

På den lilla lekplatsen är det många barn som leker ensamma. Det är vanligt att mödrar lämnar sina barn här medan de beger sig till en närbelägen residencia, ett slags motell. Där säljer de sex i 20 minuter, oftast till en äldre man. Un rato, som det kallas. Ett kort ögonblick. Ett kort ögonblick med deras kropp. Priset är normalt omkring 20 000 colombianska pesos, motsvarande cirka 60 svenska kronor. Ibland gör desperationen att priset sjunker. Till hälften. Eller till en fjärdedel. Eller i utbyte mot en lunch, ett stycke bröd eller choklad.

– I Cúcuta är kvinnokroppen lika mycket värd som venezuelanska bolivares. Ingenting, säger Alejandra Vera Laguado.

Tillsammans med en kollega är hon igång med att dela ut kondomer och andra skyddsmedel. För den unga Cúcutabon är jämställdhet mellan könen en hjärtefråga. Då hon som 22-åring blev våldtagen för tredje gången i den brutala väpnade konflikten i Colombia bestämde hon sig för att göra något för de många flickor och kvinnor som hade råkat ut för detsamma. Alejandra Vera Laguado grundade organisationen La Corporación Mujer, Denuncia y Muévete, en organisation som arbetar för kvinnors rättigheter och hur de kan försvara sig.

De senaste åren har den extremt sårbara situationen för venezuelanska flickor och kvinnor bekymrat henne mycket.

– De är de allra mest utsatta. Det är de som behöver vår hjälp. Vi är tvingade att göra något för denna befolkning, säger Alejandra Vera Laguado.

De venezuelanska kvinnor som säljer sex i Cúcuta har oftast inte någon tidigare erfarenhet av prostitution. Foto: Andrés Cardona

Då det går upp för kvinnorna i Mercedes-parken att Alejandra Vera Laguado har kondomer bildas det snart en stor cirkel runt henne. Kondomer är efterfrågade. Om man inte har råd med mat, hur ska man då kunna betala för en kondom? Enligt undersökningar från internationella enskilda organisationer lever fler än var femte venezuelan i Cúcuta på gatan.

Cúcuta har en befolkning på omkring 850 000 colombianer och 100 000 venezuelaner. Staden har den näst högsta arbetslösheten i Colombia. Gränsstigarna vid Cúcuta, som delar Colombia och Venezuela, kontrolleras av väpnade gäng och priset för att korsa gränsen är 20 000 colombianska pesos. Annars kan flickor ha på sig en kort kjol. En våldtäkt för en gränspassage. Saknar du pengar så är din kropp ditt enda värde.

På en bar med rum för ratitos (en liten stund) finns en hemgjord skylt vid ingången: ”Lördagslotteri, få en kvinna gratis”. Det våldsamma beskedet skapar inga höjda ögonbryn i Cúcuta. Inte längre.

Nära gränsen ropas det om fynd. Män och kvinnor säljer kaffe, varmkorv och snabbmaten arepas. Det är ett förvirrande virrvarr på gränsbron mellan Colombia och Venezuela. ”Jag köper hår, köper hår. Säljer du?”. Allt är till salu i Cúcuta. Och priserna bara sjunker och sjunker.

Den lokala organisationen Progresar, som arbetar med försvar för mänskliga rättigheter bland annat för offren för den väpnade konflikten i Colombia, har nyligen publicerat en undersökning som slår fast att de venezuelanska flyktingarna i delstaten och hela Colombia löper stor risk att utsättas för människohandel, smuggling och försvinnanden. Och andelen mord på venezuelaner är hög i delstaten. År 2018 registrerades 60 mord på venezuelaner i delstaten Norte de Santander och 222 i hela Colombia. Det är en kraftig ökning jämfört med år 2017 då det var 27 mord i delstaten och 80 i hela landet. I Norte de Santander registrerades 25 femicidios förra året. Det är mord på kvinnor eftersom offren är kvinnor.

– Det är extremt riskabelt här för venezuelaner, säger Wilfredo Cañizares, chef för Progresar. Det här är människor som är extremt sårbara, de har ingenting. Slavarbete, sexuellt utnyttjande, trafficking, allt vad du kan tänka dig, drabbar venezuelanerna här.

Krisen i Venezuela har gjort att fyra miljoner människor har lämnat sitt land. I Colombia säljer många sex för att överleva. Foto: Andrés Cardona

Bland de unga i Cúcuta har situationen blivit normaliserad. ”Ska vi gå ned till venezuelanerna?”. Det har blivit en ganska vanlig helg- eller kvällsplan, berättar unga från Cúcuta som jag pratar med. Det har blivit så billigt att alla, även studerande, har råd att hela tiden gå till prostituerade.

Ett kvarter bort från Mercedes-parken går vi in i en av många residencias. Här kommer hela tiden par in och ut. Unga, några mycket unga, kvinnor och flickor. Män i alla åldrar, de flesta av dem äldre. Vid ingången betalar paren 5 000 colombianska pesos (cirka 15 svenska kronor) för användande av rummet och så får de en liten bit toalettpapper, en kondom och en liten bit tvål över disken. 25-åriga Katheryn från Venezuela har prövat alla funktioner på bordellen. Hon började som sexarbetare när hon kom till Cúcuta för två år sedan.

– Det finns inte arbete för oss venezuelaner här. Det enda vi har kvar är att sälja vår kropp, förklarar hon.

Katheryn arbetade som prostituerad på gatan de första sex veckorna. Då hade hon först sålt 24 hårslingor av sitt vackra hår.

– Jag fick hela tiden höra ”Ditt hår är så vackert, säljer du?”, berättar hon. Jag behövde pengar och en dag sade jag ja. Det var förfärligt. Nedvärderande. Jag var så generad över det.

Hon tar i sitt hår, som för henne är essensen av en kvinna. Katheryn vande sig aldrig vid att sälja sin kropp:

– Varje dag gick jag i kyrkan för att be om förlåtelse för det förfärliga jag gjorde. Men det var enda sättet för mig att få pengar till mat och att kunna skicka pengar till medicin till min far i Venezuela.

Hon har styrt bordellen sedan hon gifte sig med ägaren, en 57-årig Cúcutabo, för ett och ett halvt år sedan. Medan vi samtalar kommer det hela tiden kvinnor med kunder. Jag ser flera kvinnor komma in på motellet med väldigt små barn på armen.

– Jag har svårt att stå ut med Cúcuta efter allt som jag har gått igenom här, säger Katheryn. Det är förfärligt smärtsamt och hårt att känna sig tvungen att göra något som man inte har lust att göra.

Under disken ligger ett baseballträ och en machete. De använder dem varje dag, säger Katheryn. Hon har själv varit utsatt för våld när hon arbetade som sexarbetare.

Tre unga kvinnor från delstaten Valencia i Venezuela. De har prostituerat sig för att kunna skicka hem pengar till familjerna. Foto: Andrés Cardona

Många organisationer hjälper till med att organisera aborter som ett sätt att hjälpa dessa kvinnor i deras desperata situation.

I Mercedes-parken finns det gott om beväpnade grupper som kontrollerar kvinnorna och deras inkomster. Merparten av pengarna går till hallickarna som också bestämmer var kvinnorna bor. De prostituerade är uppenbart rädda. De minderåriga flickorna ljuger om sin ålder. De äldre kvinnorna vill inte säga sina namn och de flesta svarar bara kortfattat. Många får tårar i ögonen om de försöker att berätta något för mig.

Alla de venezuelanska kvinnor jag talar med säger att de inte hade prövat på att prostituera sig innan de kom till Colombia. De gör det för att de är i nöd och saknar mat. Katheryn och de andra kvinnorna berättar att kvinnor ibland tar med sig sina barn in på rummet, och lägger dem i ett hörn, medan de har sex med kunden.

När barnen blir större kan mammorna lämna dem på lekplatsen för att leka själva. I samma park där de beväpnade grupperna och gängen håller till. Katheryn berättar också om föräldrarna som tvingar sina barn att prostituera sig då priset är högre. Det kan vara familjens enda sätt att få pengar till mat.

Det är svårt att förstå hur Alejandra Vera Laguado kan behålla ett leende mitt i dessa människors elände.

– Rättigheter känner inga landsgränser. Dessa venezuelanska familjer har splittrats. Varje gång jag går på gatorna i Cúcuta ser jag nya kvinnor och flickor. Vi måste prioritera att hjälpa dessa människor här vid gränsen. De har användning för vår hjälp, säger denna starka colombianska kvinna när hon står i ett gatuhörn i Cúcuta.

Text: Lise Josefsen Hermann
[email protected]

Foto: Andrés Cardona

Fotnot: Denna artikel publiceras också i danska Amnestys tidning. Översättning: Ulf B Andersson

Fakta/ Venezuela

Huvudstad: Caracas
Politik: År 2015 vann oppositionen valet till nationalförsamlingen. Dess ordförande Juan Guaidó utropade sig 23 januari till interimspresident. President Nicolás Maduro, som vann ett hårt kritiserat presidentval 2018, har dock inte avgått. Stora demonstrationer för och mot Maduro har fortsatt medan den ekonomiska krisen har fördjupats.

Yta: 912 050 km2 ( Sverige: 449 964 km2 )
Befolkning: Cirka 31,5 miljoner.

FN oroas över massflykt från Venezuela

Den 10 april varnade FN-representanten Eduardo Stein för att fem miljoner venezulaner vid årets slut kan ha lämnat Venezuela.

Brist på mat, mediciner och grundläggande service, liksom våld och osäkerhet gör att i snitt 5 000 venezuelaner varje dag lämnar sitt hemland. Det är en befolkningsförflyttning utan motstycke i regionens moderna historia.
Den 7 juni rapporterade FN att antalet venezulaner som har lämnat landet har passerat fyra miljoner.
Ulf B Andersson

Samtal i Oslo

Den 30 april uppmanade Juan Guaidó militären att ”försvara konstitutionen” och överge president Nicolás Maduro.

President Nicolás Maduro Foto: Eneas de Troya/Wikimedia

En mindre del av säkerhetsstyrkorna följde uppmaningen och oppositionsledaren Leopoldo López, som Amnesty betraktar som samvetsfånge, befriades från sin husarrest. Leopoldo López flyttade 2 maj till den spanska ambassaden.

Den 11 maj meddelade Juan Guaidó att han instruerat sin representant i USA att kontakta USA:s militär för möjlig samordning.

För att minska spänningen och undvika ett upptrappat våld har Norge tagit initiativ till samtal i Oslo mellan regeringen och oppositionen. Den 7 juni meddelade dock Juan Guaidó att oppositionen inte kommer delta i fortsatta samtal i Norge.

Den 14 juni uppgavs att hemliga samtal om Venezuela med internationella aktörer hölls I Stockholm.

Amnesty anklagar

Den 14 maj släppte Amnesty International en rapport där Nicolás Maduros regering anklagas för selektiva utomrättsliga avrättningar, godtyckliga fängslanden och dödsfall och skador orsakade genom ett överdrivet användande av våld.

Amnesty anser att det kan utgöra brott mot mänskligheten och pekar på att samma metoder som användes i januari 2019 har använts 2014 och 2017. Amnesty rekommenderar att FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättar en undersökningskommitté.
Åklagarkontoret vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som inledde en preliminär utredning om Venezuela i början av 2018 bör också ta hänsyn till dessa händelser, anser Amnesty.

Läs också

In Venezuela, Bachelet calls on Government to release prisoners, appeals for ‘bold steps towards compromise’ (UN News 22 juni 2019)

Venezuela: High Commissioner Bachelet must recommend the creation of a Commission of Inquiry to the Human Rights Council (Amnesty International 21 juni 2019)

Venezuela: Detainee incommunicado (Gilber Caro) (Amnesty International 14 juni 2019)

Four million have now fled Venezuela, UN ramps up aid to children who remain (UN News 4 juni 2019)

Venezuela: Amnesty International launches campaign to protect those fleeing the human rights crisis (Amnesty International 8 maj 2019)

Venezuela: State steps up repression of protests in the midst of the crisis (Amnesty International 2 maj 2019)