Ett rop på hjälp!

reportage | 2008-04-25

Sedan Kina tågade in och ockuperade Tibet 1950 har tusentals tibetaner avrättats eller dött av svält och tortyr. I samband med de Olympiska spelen 2008 som ska hållas i Kina, har situationen i Tibet förvärrats och just nu är läget mycket kritiskt. Sedan protesterna mot Kinas ockupation startade i början av mars har många tibetaner fängslats och skjutits, uppger den tibetanska exilregeringen.

Den 23 april fick Amnesty besök av Kesang Y. Takla, Tibets utrikesminister i exilregeringen. Hon pratade om den situation som råder nu i Tibet och vädjade till världen att fortsätta påtryckningarna mot Kina. Det var inte hennes första besök på Amnesty i Stockholm. Under eftermiddagen skulle hon åka till London i några dagar för att sedan besöka flera andra europeiska länder.

Mrs Takla sträcker fram sin hand och hälsar artigt med ett leende. Hon har ett mjukt och lätt handslag och i hennes ögon syns det hårda arbete som hon och Tibets befolkning står inför just nu. Samtidigt verkar hoppet och ett starkt engagemang lysa igenom hennes blick när hon tittar ut över rummet.
Mrs Takla pratar med en lugn och något svag ton och hennes mörka hår är uppsatt. Hon fingrar på sina glasögon som ligger framför henne på bordet medan hon berättar om det rådande läget i Tibet.
- Många har blivit skjutna i Tibet och det är tack vare turisterna som befinner sig där som omvärlden har fått se vad som händer i Tibet på TV. I 50 år har vi skrikit på hjälp.

Mrs Takla är oroad över situationen i Tibet och uppmanar omvärlden att fortsätta påtryckningarna mot Kina.

Under de senaste åren har Tibet fått sympati från flera andra länder och många har uppmanat Kina att öppna Tibets gränser. Istället för att förbättra läget har Kina förvärrat situationen.

  • Vi vill bara ha tillbaka Dalai Lama, utan några våldsamheter. Man har rätt att uttrycka sig, men det är ett beteende som den kinesiska regeringen motsätter sig, sade hon.

Tibet har en unik kultur och en egen religion (tibetansk buddhism), vilket är en del av den nationella identiteten. När Mrs Takla pratar om Dalai Lama kallar hon honom för ”His Holiness”.
- När Dalai Lama dör måste en ny lama hittas. Det sker under en religiös procedur, vilket den kinesiska regeringen vill styra över. Problemet är att Kina tycker att religion är som gift och de anklagar Dalai Lama för allt som hänt.
Mrs Takla vill belysa att Dalai Lama uppmanar folket att inte använda våld och han var inte emot att Kina skulle få OS 2008.
-Man har rätt att uttrycka sin åsikt, men inte rätt att ta någons liv, tillägger hon.

Den kinesiska regeringen har tagit sig in i kloster i Tibet och tvingat munkar att kritisera deras religiösa ledare.
- Detta har fått munkar att lämna klostren och några har begått självmord. De ser det som en sista utväg, hellre det än att kritisera Dalai Lama.
Det står beväpnade soldater utanför klostren för att vakta så att inga munkar går ut. Folk sitter i husarrest och barnens väskor kollas när de är på väg till skolan. Mrs Takla beskriver situationen som en krigszon.

Över 4 000 tibetaner har enligt exilregeringen gripits och Mrs Takla är orolig över att de riskerar att bli utsatta för tortyr och hårda fängelsestraff. Hon är även lite förundrad över all den uppmärksamhet som riktats mot den olympiska facklan.
- Är det viktigare att rädda den olympiska facklan, än att rädda människornas liv i Tibet?

I över 50 år har Kinas kommunistiska regering haft ett järngrepp om Tibet. När den nya kommunistiska regeringen bildades i Kina skickades trupper 1950 in i Tibet och när tibetanerna gjorde uppror 1959, tvingades tibetanernas andliga ledare Dalai Lama att fly till Indien i exil, tillsammans med 80 000 andra tibetaner.
Många anser att Tibet var självständigt mellan 1911-1949. De hade en egen regering, flagga, språk, religion, lagar och traditioner. Det var självständigt enligt modern standard, men Kina bestrider att Tibet någonsin varit en suverän stat före 1950 och hävdar att Tibet sedan många hundra år är en del av Kina.

Mrs Takla, Tibets utrikesminister i exilregeringen tillsammans med Amnestys generalsekreterare Lise Bergh.

Det finns ett ökat antal kineser i Tibet och de tar land från nomaderna. Utan land tvingas de flytta, vilket leder till att många blir utan jobb.
Mrs Takla förklarade att demonstrationerna i mars var en indikation på frustration och desperation.
- Det är ett rop på hjälp från omvärlden. Protesterna pågick inte bara i centrala Tibet, utan i flera andra regioner.

Det går rykten om att situationen är en fråga om nationalitet, vilket Mrs Takla tycker är missvisande.
- Det finns nu många kineser som protesterar med kinesiska flaggor, bara för att göra motstånd. Vissa får till och med betalt för att protestera, bara för att de tror att vi är emot folket i Kina, vilket inte stämmer. Däremot har många kinesiska studenter skrivit brev till den kinesiska regeringen med uppmaning att börja behandla tibetaner med respekt.

Mrs Takla uppmanar omvärlden att forsätta trycket mot Kina för att bland annat få alla fängslade tibetaner frigivna.
- Jag vet inte hur länge vi kan uppmana vårt folk att inte använda våld. Det har kommit till ett kritiskt läge och världen måste agera nu för att undvika våld. Vi kommer inte att väcka frågan om självständighet, men vi vill ha rätt att uttrycka oss och utöva vår religion, sade hon.

Text och foto: Elin Kamyab

Läs mer:

Flaggor för Tibet (Amnesty Press 4 april)

Flaggor med okänt öde ** (Amnesty Press 10 april)

Tibetaner i exil splittrade (Amnesty Press 8 april)

reportage | 2008-04-25