Svår balansgång bekämpa hiv/aids

reportage | 2005-09-07

För att en värna om den demokratiska utvecklingen i Sydafrika krävs ett strategiskt arbete med hiv/aids. För den politiker som lägger alltför stor vikt vid epidemin riskerar att bli kortvarig vid makten.
Så sammanfattade Per Strand, gästforskare i Kapstaden, läget i landet när han nyligen talade vid ett seminarium om hiv/aids och demokrati i Stockholm.

I södra Afrika är hiv/aids så pass utbrett att det inte bara innebär ett direkt hot mot alla dem som är personligt drabbade, smittan utgör också ett hot mot demokratin och samhällsutvecklingen. Utgångspunkten för det seminarium, som nyligen hölls vid Palmecentret i Stockholm, var därför vilka åtgärder som kan vidtas för att den unga demokratin i Sydafrika inte ska kollapsa. Närvarande för att ge en bild av dagens situation i landet var gästforskaren Per Strand, som under två år studerat hiv/aids påverkan på det politiska systemet, och Beatie Hofmeyr, chef för ETU, en organisation som arbetar med utbildning och informationsspridning ute i fält.

Forskaren Per Strand, Palmecentrets Johanna Leander
och aktivisten Beatie Hofmeyr diskuterade hur
hiv/aids-epidemin i Sydafrika påverkar den
demokratiska utvecklingen.

Fattigdom och spridningen av hiv/aids
Per Strand började med att uttrycka sorg över hur sydafrikanerna, efter år av kamp för avskaffandet av apartheid 1994, nu ser hiv/aids som ytterligare ett hot mot demokratin.
- De har stridit så länge, men ändå finns ”fienden” där och underminerar demokratin, sa Per Strand.

En av de många aktivister som arbetar med att bekämpa hiv/aids i Sydafrika är Beatie Hofmeyr. Hon tror inte att demokratin i stort är hotad i Sydafrika. Däremot anser hon att det är ett stort problem, som måste bekämpas, liksom fattigdomen, eftersom de är starkt sammankopplade. Även om situationen i grannländerna, som Botswana där 40 procent av befolkningen är smittad, är betydligt värre anser Hofmeyr att problemet blir allt mer påtagligt i Sydafrika.
- 26 procent av de sexuellt aktiva är smittade och sett över hela befolkningen bär cirka 13 procent på infektionen. 48 procent av alla lever under fattigdomsstrecket med mindre än 1 500 kronor per familj och månad, sa hon.

Barn tvingas arbete
Beatie Hofmeyr berättade att genomsnittsåldern i dag ligger på 64 år, men att den förväntas falla till 42 år inom fyra år. Mest utbrett är hiv/aids bland vuxna mellan 16 och 45 år. Eftersom det är de som drar in mest pengar till hushållet får detta konsekvenser för hela familjen.
- När föräldrar dör är det upp till farmödrar och mormödrar att ta hand om barnen och de lever ofta på sociala medel. Fattiga familjer blir fattigare, sa Hofmeyr, som menar att det är särskilt illa på landsbygden. Många barn går inte i skolan därför att de är tvungna att arbeta.

Sydafrika är uppbyggt av kommunliknande områden som styrs av lokala regeringar och när det finns färre skattebetalare minskar kassan snabbt.
- De senaste fem åren har antalet personer som lever på sociala medel ökat från tre till sju miljoner. Nu har vi nått gränsen för vad regeringen klarar av, sa Beatie Hofmeyr.
Hon är oroad över vad som kommer att hända med sydafrikanernas hopp, drömmar och framtidstro när ännu fler dör och det inte längre finns pengar.
- I slutänden påverkar det demokratin.

Bedriver forskning om epidemin
Per Strand är en av dem som försöker ta reda på vad som händer med demokratin när hiv/aids skördar allt fler offer. Han berättade hur det mest var antropologiska studier som gjordes inom området för hiv/aids till en början, men att intresset på senare tid har ökat också hos samhällsvetare och ekonomer i takt med att det har blivit allt mer uppenbart att smittan påverkar hela den demokratiska utvecklingen.
- Politiska forskare sa tidigare att om inget gjordes så skulle staten kollapsa år 2010. Men nu har man insett att det inte bara går att formulera domedagsprofetior, utan att det som verkligen behövs är att man samlar in data i fält och sedan formulerar teorier om vad som faktiskt händer med demokratin. Han anser att det är först när man har den kunskapen som man kan se vilka politiska och demokratiska medel som behövs för att gå vidare.

Per Strand berättade att spridningen är
störst i åldrarna 30-39 år, vilket har förödande
konsekvens både för demokratin och ekonomin

Studerar valprocessen
Framför allt vill forskarna ha svar på två frågor: Hur påverkar epidemin demokratin? Och hur försöker regeringen tackla problemet?
I ett samarbete mellan olika universitet i regionen började Per Strand och hans kollegor studera siffror på antalet dödsfall i landet de senaste åren. Ett arbete som visade sig vara mycket komplicerat eftersom uppgifterna inte finns samlade i något gemensamt system.

Till stora delar har arbetet varit en fallstudie av valet 2004. Bland annat tittade man på vilka som deltog, hur registreringen av de röstberättigade gick till och vad som gjordes för att de som var hemma och sjuka skulle kunna delta. Oron var stor över att det skulle visa sig vara som i Zambia, där ett stort antal ministrar hade dött utan att ha tagits bort från kandidatlistan och många människor i röstlängden egentligen var döda.
- I Zambia finns flera hundra tusen döda personer i röstlängden och de tenderar ofta att rösta på regeringspartiet, sa Strand lite skämtsamt.

Kvinnor är mest drabbade
Dock visade det sig att Sydafrika hade ett bra systen, 94 procent av alla dödsfall registreras med id-nummer och tas bort från röstlängden. Mer skrämmande var det faktum att listan var så lång - mellan 1999 och 2003 hade 1 500 000 personer tagits bort från röstlängden, registrerade som döda. Allra störst var dödssiffran bland kvinnor i åldern 30 till 39 år, vilken hade ökat med 139 procent under de fyra år som granskades.

  • Om vi inte gör något åt detta kommer vi att se en erosion av meningen med att hålla val, sa Per Strand.
    Enligt honom är ytterligare ett problem att politikerna inte vågar tala om hiv/aids av rädsla för att tappa väljare.
  • Nelson Mandela lär efter valsegern 1994 ha sagt ”Jag ville vinna valet så jag slutade tala om aids", sa Per Strand, som menade att det är svårt att tala om sexualitet inom konservativa partier och att det därför krävs viss försiktighet.
  • Det gäller att ha ett effektivt svar på hur man ska bekämpa epidemin samtidigt som man värnar om den demokratiska utvecklingen. Det är ett politiskt dilemma som vi måste undersöka närmare.

Positiva tecken spåren av hiv/aids
Beatie Hofmeyr gav också ett betydligt ljusare bild av kampen mot hiv/aids och menar att epidemin har skapat ett större engagemang bland sydafrikanerna.
- Medborgarna i Sydafrika har haft mycket närhet och samarbete eftersom den förra regeringen inte gjorde något. Situationen med hiv/aids har också skapat samarbete i områden, sa Hofmeyr, som trodde att det kan leda till en starkare demokrati.

Bland annat har flera organisationer bildats och volontärer samlas i kommunerna för att arbeta med att registrera dem som är sjuka eller föräldralösa.
- Det gör att de lättare kan få tillgång till skola, vård och annan hjälp, avslutade Beatie Hofmeyr.

Text och bild: Josef Björklund

reportage | 2005-09-07