13 år sedan Hrant Dink mördades: ”Det är inte försent att skämmas”

Tusentals personer samlades den 19 januari i Istanbul för att minnas en mördad redaktör. 13 år har gått sedan mordet på Hrant Dink, redaktör för den turkisk-armeniska veckotidningen Agos men kritiken är fortsatt hård mot det turkiska rättsväsendets agerande. För första gången hedrade en borgmästare i Istanbul minnet av Hrant Dink och Ekrem İmamoğlu lyfte på Twitter fram redaktörens fredsarbete.

reportage | 2020-01-21
Av: Ulf B Andersson
Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen Agos, mördades 19 januari 2007.

Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen Agos, mördades 19 januari 2007. Foto: Privat/Amnesty International

Den 19 januari 2007 sköts redaktören Hrant Dink ihjäl med tre skott utanför Agos redaktion på Haskargazi-gatan i Şişli-distriktet i Istanbul. Mordet väckte stor uppmärksamhet, inte bara i Turkiet, utan också runt om i världen. 13 år senare hängde ett stort porträtt av Hrant Dink på byggnaden där Agos tidigare lokaler nu har blivit ett museum för att minnas den mördade redaktören.

Museet drivs av en stiftelse som vill att Hrant Dinks arbete och tankar ska leva vidare. Stiftelsens arbete sker dock under motstånd och i oktober 2019 förbjöds en konferens med kort varsel av de lokala myndigheterna i Şişli-distriktet.

Förra året hölls lokalval i Turkiet och i Istanbul och andra viktiga städer blev det ett nederlag för president Recep Tayyip Erdoğan och regeringspartiet AKP. När Ekrem İmamoğlu från CHP, det republikanska folkpartiet, som brukar beskrivas som socialdemokratiskt och kemalistiskt, med knapp marginal besegrade AKP:s kandidat till borgmästarposten i Istanbul, vägrade AKP att erkänna resultatet. Ett omval hölls den 23 juni 2019 och då blev Ekrem İmamoğlus seger ännu klarare och han kunde tillträda som borgmästare.

Ekrem İmamoğlu är borgmästare i Istanbul.

Ekrem İmamoğlu är borgmästare i Istanbul. Foto: VOA/Wikimedia

Ekrem İmamoğlu besökte i början av året Hrant Dink-museet och på årsdagen av mordet blev han den förste borgmästaren i Istanbul som skickade ut kondoleanser på Twitter, rapporterar Armenia News:

– Hrant Dink var en journalist som drev frågan om fred från sitt hjärta och i sina tal. Han rycktes bort på ett mycket sorgligt sätt för vårt land och vår historia. När vi hör Hrants namn känner vi smärtan igen.

Även i år samlades tusentals personer utanför Agos tidigare lokaler och på stora banderoller fanns texter som ”Det är inte försent att skämmas” och många bar skyltar med texter som ”Vi är alla Hrant” och ”Vi är alla armenier”. Den armeniska folksången ”Sari Aghijk” spelades och tal hölls.

Advokaten Sertaç Ekinci berättade, enligt Bianet att Hrant Dink brukade förklara att den armeniska frågan inte är en fråga för andra utan måste lösas av oss i detta land:

– Det var därför han var så farlig och måste elimineras. Liksom vid tidigare mord på hundratals intellektuella mördades Dink för att han ville föra samman de förtryckta människorna i detta land. Och mördarna och anstiftarna klarar sig undan en verklig rättegång.

Istanbul kl 15 den 19 januari 2020. ”Rättvisa för Hrant, vi är alla armenier” var budskapet när tusentals personer samlades 13 år efter att Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen, mördades utanför redaktionen.

Istanbul kl 15 den 19 januari 2020. ”Rättvisa för Hrant, vi är alla armenier” var budskapet när tusentals personer samlades 13 år efter att Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen, mördades utanför redaktionen. Foto: Yasin Akgul/AFP/TT

Sertaç Ekincis far, advokaten Yusuf Ekinci, mördades 1994. I december 2019 frikändes 17 åtalade som hade åtalats för mord på 19 personer mellan 1993 och 1996. De åtalade hade koppling till JITEM, gendarmeriets avdelning för bekämpande av terrorism. JITEM anklagas för tortyr, påtvingande försvinnanden och mord på kurdiska politiker och företagare på 1990-talet då den väpnade konflikten mellan turkiska staten och PKK, Kurdistans arbetarparti, var intensiv.

– Trots att det är väl fastslaget att dessa mord, däribland på min far, utfördes med vapen som tillhandahölls av staten och att en av förövarna erkände så frikändes alla i rättegången, sade Sertaç Ekinci. Det är inte förvånande då offren för dessa och liknande brott under många år har krävt rättvisa men i ett land där verklig demokrati och rättssäkerhet saknas så har det varit förgäves.

 Platsen där Hrant Dink sköts mitt på dagen den 19 januari 2007.

Platsen där Hrant Dink sköts mitt på dagen den 19 januari 2007. Foto: Rupen Janbazian/Wikimedia

Professor Şebnem Korur-Fincancı från HRFT, Stiftelsen för mänskliga rättigheter i Turkiet, var vän till Hrant Dink och berättade om hur hon på kvällen den 18 januari 2007 hade ätit middag med Dink och Yavuz Önen, då ordförande i HRFT:

– Vi hade våra drömmar då och talade entusiastiskt om vårt hopp om ett institut för trauma och mänskliga rättigheter. Men klockan 15.05 den 19 januari 2007 stannade tiden för oss alla. Och såren i vårt land har aldrig läkts. Folkmordet utfördes av Osmanska riket men det var den turkiska republiken som förde vidare detta arv. Vi har misslyckats med att leva tillsammans och vi har inte lyckats skapa ett multikulturellt samhälle med olika språk.

 Ahmet Nesin, Şebnem Korur Fincancı och Erol Önderoğlu frikändes i juli 2019 men åklagaren har överklagat.

Ahmet Nesin, Şebnem Korur Fincancı och Erol Önderoğlu frikändes i juli 2019 men åklagaren har överklagat. Foto: RSF

Şebnem Korur-Fincancı besökte i juni 2016 Stockholm och deltog i ett seminarium i Riksdagen. Några dagar efter återkomsten till Istanbul greps hon och anklagades tillsammans med författaren och aktivisten Ahmet Nesin och Erol Önderoğlu, representant för Reportrar utan gränser i Turkiet, för ”propaganda för en terroristorganisation”.

Den 17 juli 2019 frikändes alla tre av en domstol i Istanbul men den 10 september kom beskedet att åklagaren hade överklagat den friande domen och därmed kan det bli en fortsättning på processen.

I den utgåva av Agos som kom på 13-årsdagen av mordet publicerades brev från flera fängslade personer.

– Jag och de som orättvist har satts bakom galler har förlorat vår frihet under en period; Hrant dog på grund av vad han skrev och vad han sade, skrev Osman Kavala, företagaren och civilsamhällesaktivisten som har suttit häktad i över två år.

Osman Kavala deltar 2015 vid ett möte i Istanbul för att minnas att 100 år gått sedan folkmordet på armenier och andra kristna inleddes 1915.

Osman Kavala deltar 2015 vid ett möte i Istanbul för att minnas att 100 år gått sedan folkmordet på armenier och andra kristna inleddes 1915. Foto: Janbazian/Wikimedia

Han anklagas bland annat för händelser i samband med protesterna i Gezi-parken i Istanbul 2013.

Även författaren Ahmet Altan, som efter åtta dagar i frihet omhäktades i november 2019, anklagad för inblandning i kuppförsöket 2016, skrev brev från fängelset och pekade på att ”några i hemliga rum” hade beslutat att Hrant Dink skulle dö. Svenska Pen har gjort Ahmet Altan till hedersmedlem.

 Ahmet Altan är åter i häkte.

Ahmet Altan är åter i häkte. Foto: Svenska Pen

Agos publicerade också brev från Selahattin Demirtaş, ledare för partiet HDP. Han har suttit fängslad sedan i november 2016. I presidentvalet 2018 fick Demirtaş 8,4 procent av rösterna trots att hans valkampanj bedrevs från en fängelsecell.

Hrant Dink grundade år 1996 Turkiets enda turkisk-armeniska veckotidning Agos och var en välkänd röst i Turkiet för yttrandefrihetens försvar och för att försvara armeniernas rättigheter i det turkiska samhället. Han tvekade inte att tala om ”folkmord” när det gällde händelserna under första världskriget då armenier och andra kristna grupper i det Osmanska riket förföljdes vilket ledde till att han tre gånger åtalades för brott mot paragraf 301 i den turkiska brottsbalken som förbjuder förolämpning mot ”turkiskhet” (senare ändrat till ”turkiska nationen”).

 Civila armenier förs till ett närbeläget fängelse i Mezireh av beväpnade osmanska soldater i april 1915. Bilden togs av en anonym tysk resenär och publicerades först av Röda korset i USA.

Civila armenier förs till ett närbeläget fängelse i Mezireh av beväpnade osmanska soldater i april 1915. Bilden togs av en anonym tysk resenär och publicerades först av Röda korset i USA. Foto: Wikimedia

Utredningen kring det tredje åtalet pågick när Hrant Dink mördades år 2007. Han var också välkänd för sina försök att uppnå en försoning mellan armenier och turkar. Några veckor innan han mördades deltog han i ett seminarium i den svenska riksdagen.

Den person som avfyrade de dödande skotten i Istanbul den 19 januari 2007 är identifierad och dömd. Det var den då 17-årige Ogün Samast, en ultranationalist som erkände mordet och år 2011 dömdes han till 23 års fängelse. Ultranationalisten Yasin Hayal utpekades som hjärnan bakom mordet och dömdes till livstids fängelse. Det finns dock ett antal andra personer inom säkerhetstjänsten och polisen som har utpekats som inblandade i mordet och den rättsliga processen har gått mycket långsamt.

Den 19 juli 2019 kom dock ytterligare domar mot nio åtalade personer. Erhan Tuncel dömdes till 99,5 års fängelse och domstolen slog fast att mordet hade varit ”ett organiserat brott”.

Harlem Désir, representant för mediefrihet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, välkomnade att sju av de nio åtalade hade fällts. Men samtidigt uppmanade han turkiska myndigheter att fortsätta söka efter de som planerade mordet på Hrant Dink och ställa dem inför rätta.

Panoramabild från begravningen av Hrant Dink 2007 då över 100 000 personer slöt upp.

Panoramabild från begravningen av Hrant Dink 2007 då över 100 000 personer slöt upp. Foto: Kerem Özcan/ Diliff/Wikimedia

I Turkiet fortsätter mordet på Hrant Dink vara ett oläkt sår och sedan 2017 har åklagare hävdat att de hittat bevis för att den så kallade Gülen-rörelsen låg bakom mordet 2007. Predikanten Fethullah Gülen lever sedan 1999 i USA och var 2007 nära allierad med Erdoğans AK-parti. Efter kuppförsöket 2016 har Gülen-rörelsen terroriststämplats och anklagats för att ligga bakom otaliga brott i Turkiet.

Den 19 januari arrangerades minnesmöten i flera städer i Europa och Nordamerika. I Stockholm hölls ett möte på ABF-huset, arrangerat av Svenska Stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet i samarbete med Svenska PEN, Svenska Journalistförbundet, Författarförbundet, Reportrar Utan Gränser och Amnesty.

Ulf B Andersson

Läs mer från Amnesty Press

Minnet av Hrant Dink lever – Mordet i Istanbul som världen inte har glömt (22 januari 2019)

Istanbul: Tusentals hyllade minnet av den mördade redaktören Hrant Dink (20 januari 2018)

Minnet av Hrant Dink lever (15 februari 2017 – även i nummer 1/2017)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Tusentals i minnesmarsch för mördade journalisten Hrant Dink (20 januari 2015)

Staten döms som ansvarig för mordet på Hrant Dink (Amnesty Press 15 september 2010)

Försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet avbruten - 95-årsdagen av ”den stora katastrofen” 1915 uppmärksammades i Istanbul (Amnesty Press 26 april 2010)

Samling till minne av Hrant Dink (Amnesty Press 21 januari 2008)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (Amnesty Press 5 juli 2007)

Hrant Dink sköts ihjäl i Istanbul (Amnesty Press 19 januari 2007)

reportage | 2020-01-21
Av: Ulf B Andersson