MR-försvarare under bevakning

reportage | 2007-06-14

Två gånger har Hmad Hammad fängslats för sitt arbete för mänskliga rättigheter i Västsahara, som sedan 1975 ockuperas av Marocko. I maj gästade han Sverige och berättade på ett seminarium om situationen i Västsahara. Camilla Berglund, Nordafrikasamordnare i svenska Amnesty, rapporterar.

Det var en stor dag för mig när jag fick skaka hand med mannen som jag och flera andra landsamordnare och grupper inom Amnesty International agerade för att få frigiven för nästan precis ett år sedan. Hmad Hammad är en av åtta västsahariska människorättsförsvarare som fängslades efter att ha dokumenterat och spridit information om marockanska säkerhetsstyrkors övergrepp i samband med omfattande demonstrationer för självständighet inne i Västsahara våren och sommaren 2005.
I mars 2006 frigavs slutligen Hmad Hammad efter en kunglig benådning. Jag förstår snart att Hmad Hammad trots frigivningen inte känner sig som en fri man, så länge som kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter inne i Västsahara och så länge som rätten till självständighet för Västsahara inte realiseras.

Lars Björk och Hmad Hammad.

Måndag 7 maj hölls ett seminarium om människorättssituationen i Västsahara på ABF-huset i Stockholm arrangerat av Västsaharaföreningen i samarbete med ABF Stockholm. Inbjudna gäster var den västsahariske människorättsförsvararen Hmad Hammad och den svenske journalisten Lars Björk, som för TT:s räkning rest i Västsahara.

Den 17 juni 2005 stoppades de tre människorättsförsvararna Aminatou Haidar, Fatma Ayach och Houssein Lidri av en marockansk säkerhetsstyrka, då de skulle genomföra en fredlig demonstration i centrum i Västsaharas huvudstad Laayoune. Deras mobiltelefoner beslagtogs och de fick flera slag mot huvudet av batonger. Aminatou Haidar fördes till sjukhus efter övergreppet och fick sys med flera stygn. Hmad Hammad berättar att polisen väntade utanför sjukhuset när han hjälpte Aminatou Haidar dit och att de slog honom mycket illa.
Hmad Hammads vänner lyckades få hem honom efter överfallet och det tog honom två veckor att återhämta sig.
- Aminatou Haidar arresterades på sjukhuset och idag vågar inte många uppsöka sjukhus efter demonstrationer på grund av rädsla för att bli fängslade, berättar Hmad Hammad.

Idag är Hmad Hammad aktiv i Comité de defensa para la autodeterminación del pueblo del Sáhara occidental (CODAPSO), som arbetar med att observera och dokumentera övergrepp mot mänskliga rättigheter begångna av marockanska myndigheter.
Hmad Hammad har betalat ett högt pris för sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Han uppger att han suttit fängslad två gånger och utsatts för tortyr. Och det är omskakande berättelser, där han beskriver hur han släpats efter en bil, slagits, utsatts för elchocker och flera andra former av tortyr.

  • Ändå finns inget alternativ än att fortsätta arbetet för mänskliga rättigheter, säger Hmad Hammad när jag intervjuar honom före seminariet. Omvärlden måste få veta vad som händer, annars blir det aldrig någon förbättring för västsaharierna.
    Västsaharierna utsätts ofta_ för olika sorters _övergrepp och inte ens kvinnor och barn klarar sig undan polisens våld. Skolor bevakas av polis och det sker också tillslag i hemmen, berättar Hmad Hammad och visar bilder som exemplifierar några offer för övergreppen.

Hmad Hammad berättar också att det blir allt svårare att jobba med människorättsfrågor i Västsahara. Särskilt svårt är det att jobba hemifrån, eftersom hemmet ofta bevakas av polis. Den som demonstrerar för självständighet för Västsahara blir också föremål för bevakning och kan mista både jobb och karriär i och med detta. Det kan också försvåra för den som vill delta i de familjeåterföreningar som organiseras av FN:s flyktingorgan UNHCR, som handlar om att människor i ockuperat område får besöka familjemedlemmar i flyktinglägren i Algeriet och vice versa.
Hmad Hammad berättar hur den marockanska regimen som bestraffning systematiskt lurar västsahariska familjer att de ska få träffa sina anhöriga från flyktinglägren:
- Familjemedlemmar som inte återsett varandra på kanske 20-30 år, bygger upp enorma förväntningar och bara någon dag innan besöket ska äga rum avblåser regeringen alltsammans.
Hmad Hammad kallar denna metod som används mot dem som deltagit i demonstrationer för ett fritt Västsahara för psykisk terror.

Det internationella samfundets passivitet både oroar och förargar Hmad Hammad.
- UNHCR och FN:s mission MINURSO är som turister och ingriper och fördömer aldrig övergreppen som de bevittnar, anser han.
För ett år sedan besökte FN: s högkommisariat för mänskliga rättigheter, UNHCHR, de ockuperade områdena och flyktinglägren för att undersöka situationen för de mänskliga rättigheterna. Rapporten från dessa besök har inte offentliggjorts men har läckt ut och finns tillgänglig på Internet. I denna riktas kritik mot situationen inne i Västsahara, men även viss kritik mot självständighetsrörelsen Polisarios agerande i flyktinglägren. Kommissionen fick inte lämna det lyxhotell i Laayoune där de bodde och människorättsaktivister och offer för övergrepp fick söka upp kommissionen på hotellet, berättar Hmad Hammad.
Lars Björk tillägger dock, att MINURSO inte har mandat att övervaka människorättssituationen på ockuperat område.

Länk : AP

Att Hmad Hammad känner sig uppgiven över situationen är inte att ta miste på. Trots det hyser han stora förhoppningar om att den kan förbättras. Och han riktar ett särskilt tack till Amnesty International och andra NGO:s som jobbar för mänskliga rättigheter i Västsahara. Det innebär ett visst skydd, att som människorättsaktivist ha kontakt med stora människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International, säger Hmad Hammad till mig i samtalet innan seminariet.

Hmad Hammad berättar också om hur flera västsahariska barn och ungdomar har försökt ta sig över havet till Kanarieöarna i osäkra farkoster för att söka asyl. Många har aldrig kommit fram utan har med stor sannolikhet omkommit på vägen. Hmad Hammad säger att han är förvånad över att de lyckas lämna Västsahara, eftersom Marocko får mycket hjälp av Spanien och Europa för att minska migrationsströmmarna.
- I princip varje kilometer utefter den västsahariska kusten är bevakad, berättar Hmad Hammad.

En fråga från publiken handlade om det är möjligt att röra sig inne i Västsahara som europé. Lars Björk berättar att han har rest på det ockuperade området tre gånger som journalist och alltid rest öppet och meddelat de marockanska myndigheterna att han ska komma. Han har bara någon gång tidigare, innan han blev arresterad vid sitt senaste besök, haft problem med rörelsefriheten.
I februari i år greps Lars Björk av marockansk polis när han fotograferade barn som demonstrerande för ett fritt Västsahara. Han fråntogs pass, presskort och kamera och sattes i förhör innan han slutligen avvisades och sattes på en buss till Agadir i Marocko. En polis sade till Lars Björk att han hade tur om han klarade sig undan med utvisning och inte åtalades för kontakter med en terroristorganisation.

  • De största svårigheterna får emellertid de västsaharier som jag pratar med, menade Lars Björk. Dessa registreras och poliser kan komma hem till dem eller till deras arbete, vilket kan leda till att de förlorar jobbet och får svårigheter att få ett nytt.
    Lars Björk berättar också att marockaner födda i Västsahara registreras på samma sätt i ID-kort och pass som västsaharier. Det resulterar i att också marockaner ibland kan råka ut för svårigheter med polisen. Lars Björk berättade om hur två marockanska studenter som han mötte på en buss under en av hans resor fick problem med polisen efter att de bjudit hem honom. En granne hade ringt till polisen och berättat om besöket.

En annan fråga från publiken var om det råder skillnader mellan folken i de västsahariska flyktinglägren och på ockuperat område i viljan att gå ut i nytt krig.
Lamine Yahiaoui, Polisario:s representant i Sverige, svarade att det finns en viss skillnad. I flyktinglägren råder mycket frustration och på ockuperat område genomförs ständigt fredliga manifestationer. Västsaharierna frågar det internationella samfundet: vad kan ni göra för att undvika krig? Det har länge varit ett dödläge i konflikten, men innan slutet av juni i år startar direkta förhandlingar. Det råder en internationell press på parterna att finna en lösning på konflikten.
- Att Hmad Hammad kan vara här med oss nu, beror på att det finns ett hårt tryck på Marocko att tillåta detta, menar Lamine Yahiaoui.

Text och foto:

Camilla Berglund
Nordafrikasamordnare
Amnesty International

Läs mer:

Amnestys rapport 28 november 2005:
Sahrawi human rights defenders under attack

Amnesty 8 mars 2007:
”Sahrawi human rights defenders sentenced to year in prison”

==
Samtal om Västsahara 18-19 juni

FN meddelade den 4 juni att samtal om Västsaharas framtid ska hållas 18-19 juni på Long Island, nära New York. Vid samtalen kommer Marocko, Algeriet, Mauretanien och självständighetsrörelsen Polisario delta. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sade enligt den sydafrikanska nyhetsbyrån Sapa att FN också har inbjudit ”Group of Friends”, där Spanien, Frankrike, Storbritannien, USA och Ryssland ingår, till mötet.
Det finns en viss optimism inom FN:s säkerhetsråd inför samtalen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Samtalen kommer att ledas av Peter van Walsum, FN:s särskilda sändebud för Västsahara.
I slutet av april beslöt FN:s säkerhetsråd att återigen förlänga mandatet för FN-missionen MINURSO med ytterligare sex månader. Samtidigt begärde säkerhetsrådet att Marocko och Polisario inleder direkta förhandlingar utan villkor för att bryta dödläget. 1991 inleddes en vapenvila mellan Polisario och Marocko och MINURSO skickades till Västsahara för att organisera en folkomröstning. Denna har dock aldrig kunnat genomföras.

Polisario vill ha en folkomröstning där självständighet är ett av alternativen, medan Marocko har uteslutit självständighet och förklarat att självstyre är enda eftergiften landet kan göra. För de flesta afrikanska länder är frågan om Västsaharas framtid en avkoloniseringsfråga. Västsahara var tidigare en spansk koloni, men 1975 invaderade Marocko och annekterade området. Inget land har erkänt Marockos överhöghet och cirka 160 000 västsahariska flyktingar lever i läger i Algeriet. Marocko är tack vare Västsaharafrågan det enda landet i Afrika som inte är medlem i Afrikanska unionen.
Enligt Reuters har otåligheten i USA ökat då Washington vill stärka samarbetet i Nordafrika för att bättre kunna bekämpa terroristgrupper.
Den olösta konflikten försvårar också det ekonomiska samarbetet i Nordafrika. Förhoppningar finns att Maghreb-regionen 2010 ska bli ett frihandelsområde som ska sträcka sig från Mauretanien till Libyen.

Marocko uppges enligt Reuters känna ökad tillförsikt att västländer kommer stödja landets vägran att acceptera självständighet för Västsahara.
- Marocko upplever att den diplomatiska balansen nu tippar över till dess fördel och att Spanien står närmare Rabat än Polisario. USA tycks också ansluta sig till Frankrikes stöd till Marocko, säger en europeisk diplomat som vill vara anonym.

Nadir el Moumni, politisk analytiker i Rabat, säger till Reuters att de bägge parterna har olika förväntningar på förhandlingarna.
- Om bägge sidor står fast vid detta från början så kommer inte samtalen bära någon frukt, påpekar han.
Polisarios ledare Mohammed Abdelazziz varnade i en intervju den 31 maj med Reuters i Alger att vapenvilan kan vara i fara om samtalen misslyckas:
- Vi föredrar en fredlig lösning, men om alla vägar stängs och de (Marocko) håller fast vid ett fait acompli så kommer vi att använda alla sätt för att försvara oss.
Mohammed Abdelazziz sade att Polisarios anhängare nu sätter press på rörelsen för att uppnå resultat. Om inget händer så kan hela regionen destabiliseras, sade han och uteslöt inte att ”väpnad kamp” i så fall kan bli aktuell.
Liknande hot har tidigare förts fram av Polisario, men sedan 1991 har vapenvilan ändå fortsatt att gälla.

Text: Ulf B Andersson

Lundin Petroleum aktivt i vattnen utanför Västsahara

Den 10 juni publicerade Afrol News artikeln ”Fortune Hunters Eye Western Sahara Oil Riches”, där det uppges att svenska Lundin Petroleum är en av delägarna i irländska Island Oil&Gas som letar efter olja i det ockuperade Västsaharas territorialvatten.

Läs mer: Två rapporter från International Crisis Group (11 juni)

Western Sahara: Out of the Impasse

Western Sahara: The Cost of the Conflict

reportage | 2007-06-14