Moldaviens hbtq-rörelse oroas över valet nästa år: ”Politikerna angriper alltid oss under valen"

Parlamentsval närmar sig i Europas fattigaste land Moldavien. En dragkamp pågår mellan EU och Ryssland i landet. Hbtq-rörelsen förbereder sig för en våg av hat i samband med valet. I grannlandet Rumänien hålls i helgen en folkomröstning om att i konstitutionen förbjuda samkönade äktenskap.

reportage | 2018-10-03
Av: Bengt Sigvardsson
Artiom Zavadovsky är moldavisk hbtq-aktivist och festfixare.

Artiom Zavadovsky är moldavisk hbtq-aktivist och festfixare. Foto: Bengt Sigvardsson

Det är söndag eftermiddag i Moldaviens huvudstad Chisinau. Hbtq-aktivisten Artiom Zavadovsky tar dagens första kaffe på en uteservering. Han är smått sliten efter att föregående kväll ha arrangerat en hbtq-fest, något han gör en gång i månaden.

– Jag arrangerar hbtq-fester på olika klubbar där ägarna står för säkerheten, säger han.

Det har hänt att tillställningarna har attackerats, senast i mars 2017. Det var cirka fyra månader efter att Igor Dodon, från pro-ryska Socialistpartiet (PSRM), blev president i december 2016. Under sin valkampanj gjorde Dodon flera hätska uttalanden mot hbtq-personer.

– Och Dodon "smutskastade" sin kvinnliga huvudkonkurrent genom att antyda att hon är lesbisk eftersom hon är singel och inte har barn, säger Artiom Zavadovsky.

 Moldaviens president Igor Dodon möter Rysslands president Vladimir Putin i januari 2017.

Moldaviens president Igor Dodon möter Rysslands president Vladimir Putin i januari 2017. Foto: Kremlin.ru

Presidenten har även sagt att han aldrig har lovat att bli "president för gays" och att "de borde ha valt sin egen president". Den 24 februari 2019 kommer parlamentsval att hållas efter att ha skjutits fram flera gånger. Artiom Zavadovsky är övertygad om att en våg av hat kommer att skölja över hbtq-personer.

– Politikerna angriper alltid oss under valen, konstaterar han.

Han menar att hatpropaganda är ett förträffligt röstfiskespö som ger många napp i Moldavien.

– Inte bara i Moldavien. Högerextremism, fascism, homofobi och transfobi växer sig starkare på många platser i världen, säger Artiom Zavadovsky.

I februari 2019 hålls parlamentsval i Moldavien. Hbtq-personer fruktar att resultatet blir att majoriteten av sätena i parlamentsbyggnaden i huvudstaden Chisinau tillfaller homofoba politiker.

I februari 2019 hålls parlamentsval i Moldavien. Hbtq-personer fruktar att resultatet blir att majoriteten av sätena i parlamentsbyggnaden i huvudstaden Chisinau tillfaller homofoba politiker. Foto: Bengt Sigvardsson

Framförallt är han orolig över utvecklingen i det forna östblocket. I grannlandet Rumänien ska en folkomröstning hållas första helgen i oktober 2018 om att ändra konstitutionens definition av "familj", vilket har kritiserats av bland andra Amnesty International och ILGA-Europe.

– Nu är definitionen av "familj" neutral, men förslaget om att ändra den till "ett förbund mellan man och kvinna" har stort stöd. Många moldavier ser Rumänien som en förebild. Andra ser Ryssland som ett föregångsland och där är situationen för hbtq-personer hemsk, säger Artiom Zavadovsky.

Det mesta av dagens Moldavien har historiska band med Rumänien. Efter andra världskriget blev Moldavien en del av Sovjetunionen och det sovjetarkitektoniska arvet är påfallande i centrala Chisinau. Breda boulevarder flankeras av jättelika, grå myndighetsbyggnader och slitna hyreskaserner. I många bottenplan huserar västerländska märkesvarubutiker och snabbmatskedjor.

 Det sovjetarkitektoniska arvet är tydligt i centrala Chisinau.

Det sovjetarkitektoniska arvet är tydligt i centrala Chisinau. Foto: Bengt Sigvardsson

De har etablerat sig efter Moldaviens självständighet, 1991, då landet började närma sig EU. Idag är det Europas fattigaste land. Premiärministern, Pavel Filip från Demokratiska Partiet (PDM), strävar efter EU-medlemskap medan president Dodons PSRM vill närma sig Ryssland. Den moldaviska hbtq-rörelsen har kämpat hårt för sina rättigheter och det finns fortfarande en del att slåss för, till exempel samkönade äktenskap.

– Homosexualitet var olagligt fram tills 1995. Då avkriminaliserades det som ett steg i EU-anpassningen, säger Artiom Zavadovsky.

Det stoppade emellertid inte hatbrott, hatpropaganda och diskriminering.

– Många trodde fortfarande att det var olagligt att vara gay. Homosexuella män utpressades ofta på pengar, bland annat av polisen, säger han.

2012 antogs en anti-diskrimineringslagstiftning.

– Moldaviska myndigheter ville inte ha lagen. Det var EU som krävde det, men nu vet folk att det inte är fritt fram att diskriminera och förolämpa hbtq-personer. Medierna har blivit försiktigare i sina ordval när de skriver om oss och hatpropagandan har minskat, med undantag från vår president och några till, säger Artiom Zavadovsky.

Gatubild från den moldaviska huvudstaden Chisinau. Studier visar att toleransen för hbtq-personer är låg bland befolkningen.

Gatubild från den moldaviska huvudstaden Chisinau. Studier visar att toleransen för hbtq-personer är låg bland befolkningen. Foto: Bengt Sigvardsson

En studie visar dock att toleransen mot hbtq-personer har minskat.

– Folk har insett att det finns hbtq-personer i Moldavien. Den minskade toleransen kan bero på att vi har blivit mer synliga, spekulerar han.

År 2005 förbjöds Pride-paraden i Chisinau. År 2012 fastslog Europeiska Domstolen för Mänskliga Rättigheter i Strasbourg att förbudet kränkte rätten till mötesfrihet och rätten att inte diskrimineras. Året därpå, i maj 2013, hölls den första riktiga Prideparaden, med polisbeskydd.

Stillbild från ”The first Pride March in Moldova on 19 May, 2013” på Youtube.

Stillbild från ”The first Pride March in Moldova on 19 May, 2013” på Youtube. Foto: Youtube/CRD

– Vi försökte hålla Prideparader även tidigare, men de stoppades alltid av motdemonstranter, berättar Artiom Zavadovsky.

Åren 2016 och 2017 lyckades motdemonstranter stoppa paraden när den hade kommit halvvägs. I maj 2018 genomfördes hela paraden – efter att polisen hade satt in tårgas mot motdemonstranter. De bestod, liksom annars, framförallt av kristna extremister.

– Det är inte kyrkans överhuvuden som attackerar oss. Det är extremistiska präster, men kyrkans överhuvuden fördömer dem aldrig, säger han.

Prideparad i Chisinau i maj 2018.

Prideparad i Chisinau i maj 2018. Foto: GENDERDOC-M

Den moldavisk-ortodoxa kyrkan är en gren av den rysk-ortodoxa kyrkan.

– Kyrkan anklagar oss framförallt för att förstöra den traditionella moldaviska familjen, värderingarna och tron. Kyrkan har stort inflytande och är mycket betrodd. Presidenten stödjer kyrkan och vice versa. På gudstjänsterna får besökarna veta hur de ska rösta, säger Artiom Zavadovsky.

Ryskspråkiga medier står för en stor del av hatpropagandan. Det är nästan enbart homosexuella män som attackeras.

– Lesbiska ses inte som ett lika stort hot i ett mansdominerat samhälle. De har dessutom blivit sexualiserade av porrindustrin, säger han.

Anastasia Danilova är ordförande i Moldaviens enda hbtq-organisation GENDERDOC-M.

Anastasia Danilova är ordförande i Moldaviens enda hbtq-organisation GENDERDOC-M. Foto: Bengt Sigvardsson

Anastasia Danilova är lesbisk och ordförande i Moldaviens enda hbtq-organisation GENDERDOC-M.

– Lesbiska tas inte på allvar. De flesta tror att vi bara experimenterar lite och sedan gifter oss med en man, säger hon när vi träffas på hennes kontor i Chisinau.

GENDERDOC-M ger bland annat juridisk hjälp till hbtq-personer.

– De har inget förtroende för polisen. Många har mötts av ”bögskämt” eller utpressning på polisstationerna, säger hon.

”Hatbrott” existerar inte i lagstiftningen, men ett lagutkast har legat på parlamentets bord i flera år. Idag faller det under allmänna våldsbrott. Hatpropagandan bidrar till att många känner självförakt.

– En del säger de förtjänar att bli diskriminerade och misshandlade eftersom de är ”bögar”, berättar Anastasia Danilova.

Vissa hoppas på någon form av upprättelse genom att anonymt informera GENDERDOC-M om vad de har utsatts för.

– Det är omöjligt för oss att gå vidare med fall om det inte finns någon målsägande, men vi lägger till deras vittnesmål i vår årliga skuggrapport om människorättsläget i Moldavien, säger Anastasia Danilova.

Extremistiska präster från den moldavisk-ortodoxa kyrkan eldar på hatet mot hbtq-personer. På bilden ses Födelsekatedralen i Chisinau.

Extremistiska präster från den moldavisk-ortodoxa kyrkan eldar på hatet mot hbtq-personer. På bilden ses Födelsekatedralen i Chisinau. Foto: Bengt Sigvardsson

GENDERDOC-M har vunnit flera diskrimineringsmål. För tillfället pågår ett mot en präst och ett mot presidenten. Även Anastasia Danilova förväntar sig intensifierad hatretorik mot hbtq-personer under valet.

– Det finns inga öppet homosexuella politiker eller någon som uttalat stödjer hbtq-personer. Däremot finns det många som gör homofobiska uttalanden, säger hon.

Pro-ryska PSRM leder i alla opinionsmätningar.

– Om vi, hbtq-rörelsen, måste välja mellan Ryssland och EU så väljer vi EU. I Ryssland kränks mänskliga rättigheter och yttrandefriheten alltmer. Samtidigt så hoppas jag att vi hittar en egen väg i Moldavien och inte bara kopierar vad som händer i utlandet, säger Anastasia Danilova.

2016 och 2017 presenterade parlamentariker från Socialistpartiet förslag om lagändringar. Det ena utkastet är ett förbud mot ”propaganda för homosexuella relationer bland minderåriga”. Det andra ska skydda barn från negativ informationspåverkan och homosexualitet beskrivs bland annat som en ”sexuell perversion”.

– Mardrömmen är att dessa lagar antas, samt ett annat förslag som skulle begränsa möjligheterna för frivilligorganisationer att få utländskt finansiellt stöd, säger Anastasia Danilova.

Om lagarna antas är GENDERDOC-M:s dagar räknade. Medier som publicerar något om hbtq-frågor kommer att kunna stämmas. Anastasia Danilova tror dock att när det kommer till kritan väljer majoriteten att rösta emot lagarna av rädsla för omvärldens reaktioner om de antas.

– Vi tror och hoppas att samhället väljer rätt väg och respekterar alla människors lika värde, men man vet aldrig, säger hon.

GENDERDOC-M driver kampanjen "Fara Frica de Lubire", vilket betyder "Ingen rädsla för kärlek". Genom att prata ansikte mot ansikte med människor på gator och torg hoppas man bidra till minskad homofobi i Moldavien.

GENDERDOC-M driver kampanjen "Fara Frica de Lubire", vilket betyder "Ingen rädsla för kärlek". Genom att prata ansikte mot ansikte med människor på gator och torg hoppas man bidra till minskad homofobi i Moldavien. Foto: Bengt Sigvardsson

GENDERDOC-M lägger nu mycket krut på att synas i olika sammanhang. Man har ”kärlekskampanjer” där man pratar med folk på gator och torg.

– Vi vill få folk att känna empati med hbtq-personer. För många är det ingen självklarhet, säger Anastasia Danilova.

En grupp som sällan syns är transpersoner. 29-årige Sasha Sugac, är ett undantag. Han är GENDERDOC-M:s samordnare för stödgruppen för trans- och icke-könsanpassade personer. Han kom ut som transman 2015. Ytterst få andra vågar ”komma ut” eller delta i Pride.

– De är rädda att förlora sina familjer och arbeten, säger han.

29-årige Sasha Sugac är transman och en av ett fåtal transpersoner i Moldavien som har kommit ut.

29-årige Sasha Sugac är transman och en av ett fåtal transpersoner i Moldavien som har kommit ut. Foto: Bengt Sigvardsson

Transpersoner angrips inte specifikt i politikers och religiösa extremisters hatpropaganda.

– Men det är för att de ser alla hbtq-personer som homosexuella och sjuka. Vi innefattas där, säger Sasha Sugac.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Läs också

Police in Moldova use tear gas on anti-LGBT protesters trying to disrupt Pride march (Pink News 22 maj 2018)

Bakgrund/Moldavien

  • Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina. Landet har cirka 3,5 miljoner invånare.
  • Furstendömet Moldau bildades i mitten av 1300-talet. Det hamnade under Osmanska Riket på 1500-talet, då känt som Bessarabien, och sedan under rysk överhöghet 1812. 1859 gick det samman med grannstaten Valakiet och 1861 utropades Stor-Rumänien.
  • Efter andra världskriget blev Moldavien en del av Sovjetunionen. Under Stalins styre deporterades ett stort antal moldavier till Sibirien och Kazakstan samtidigt som ryssar deporterades till Moldavien.
Gränsövergång mellan Transnistrien och Moldavien i Dubăsari som vaktas av ryska fredsbevarande soldater.

Gränsövergång mellan Transnistrien och Moldavien i Dubăsari som vaktas av ryska fredsbevarande soldater. Foto: Clay Gilliland/Wikimedia

  • I augusti 1991 blev Moldavien självständigt. Det följdes av att Transnistrien, i nordost, förklarade sig självständigt. Ett kort inbördeskrig följde. Transnistrien är än idag en utbrytarrepublik som inte har erkänts internationellt. Sedan 1994 har Gagauzien, i södra Moldavien, autonomi.
  • Moldavien är en parlamentarisk republik. Efter självständigheten introducerades marknadsekonomi. Det ledde till kraftig inflation och en svår ekonomisk kris som vände först i början av 2000-talet. Landet är än idag fattigast i Europa. 2014 undertecknades frihandels- och associationsavtal med EU. Ryssland svarade med embargo på moldoviska jordbruksprodukter.
  • Sedan början av 2000-talet har Moldavien präglats av en växande polarisering mellan EU-förespråkare och pro-ryssar.
  • EU-anpassningen går på sparlåga. Korruptionen är utbredd. Mediemarknaden är monopoliserad och politiserad. Trots antidiskrimineringslagar, från 2012, är diskriminering mot personer med funktionsnedsättningar, romer, hbtq-personer och andra minoriteter omfattande. Många rapporter pekar på ett allt mer auktoritärt styre med inskränkningar i yttrande- och mötesfriheten.
  • I början av juni vann antikorruptionsaktivisten och EU-anhängaren Andrei Nastase borgmästarvalet i Chisinau. Resultatet erkändes av internationella observatörer, men ogiltigförklarades av Högsta Domstolen. En del bedömare ser detta som ett prejudikat inför parlamentsvalet.

Bengt Sigvardsson

reportage | 2018-10-03
Av: Bengt Sigvardsson