Rysslandsdagarna: ”Det är inte bara i storstäderna som människor protesterar”

Under de senaste åren har den ryska regimens angrepp mot oliktänkande ökat. Samtidigt fortsätter människor att protesterna. Det är inte bara i de största städerna som folk ger sig ut på gatorna, betonade deltagarna under årets Rysslandsdagar, som arrangeras av Östgruppen.

reportage | 2019-11-05
Av: Charlie Olofsson
Journalisten och aktivisten Liza Alexandrova-Zorina var i Stockholm under Rysslandsdagarna. Hon har deltagit i och rapporterat från flera protester runtom i Ryssland.

Journalisten och aktivisten Liza Alexandrova-Zorina var i Stockholm under Rysslandsdagarna. Hon har deltagit i och rapporterat från flera protester runtom i Ryssland. Foto: Charlie Olofsson

Journalisten Liza Alexandrova-Zorina visar bilder från vårens och sommarens demonstrationer i Ingusjien, Rysslands minsta delrepublik.

− Aktivister i storstäder, som Moskva eller Sankt Petersburg, får ofta en hel del internationell uppmärksamhet men kring de som greps i Ingusjien har det varit alldeles för tyst, säger hon.

Protesterna i Ingusjien startade redan hösten 2018 och återupptogs i mars i år. Bakgrunden är ett utbrett folkligt missnöje med ett nytt gränsavtal mellan Ingusjien och Tjetjenien. Totalt har 33 personer gripits i samband med de fredliga protesterna, enligt Liza Alexandrova-Zorina.

Aktivisten Zarifa Sautieva sitter i häkte i Kabardinien-Balkariens huvudstad Naltjik sedan i juli.

Aktivisten Zarifa Sautieva sitter i häkte i Kabardinien-Balkariens huvudstad Naltjik sedan i juli. Foto: Memorial

Hon avslutar sin presentation med en stor bild av aktivisten Zarifa Sautieva, den enda kvinnan bland de gripna. Efter protesterna hösten 2018 blev hon av med sitt jobb som museidirektör och nu sitter hon häktad sedan i somras.

− Hon åtalas för upplopp som har lett till våld mot polis. Jag skulle vilja se fler aktioner till stöd för henne. Vi vet fortfarande inte när rättegången ska hållas, säger Liza Alexandrova-Zorina i en intervju med Amnesty Press efter seminariet.

 Samtal om protester: Amanda Valentin, biträdande generalsekreterare på SILC  (Swedish international liberal centre) och Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare. På duken syns en bild från demonstrationerna i Ingusjien.

Samtal om protester: Amanda Valentin, biträdande generalsekreterare på SILC (Swedish international liberal centre) och Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare. På duken syns en bild från demonstrationerna i Ingusjien. Foto: Charlie Olofsson

Rysslandsdagarna arrangeras varje höst i Stockholm av Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter. Årets dagar hölls 22-24 oktober, med flera olika seminarier. Bland de ryska gästerna fanns förutom Liza Alexandrova-Zorina även bland annat Svetlana Gannusjkina, som presenterades som en veteran inom människorättsrörelsen. Hon är grundare av organisationen Civic Assistance Committee och fick Right Livelihoodpriset år 2016.

Under Rysslandsdagarna deltog hon bland annat i ett panelsamtal om situationen för ryssar som söker asyl i Europa. Paneldeltagarna konstaterade samstämmigt att det saknas kunskap på migrationsmyndigheterna i de västeuropeiska länderna om hur repressionen fungerar i Ryssland. Okunskapen leder till att människor som har flytt löper stor risk att skickas tillbaka till fortsatt förföljelse eller fängelsestraff, menar de.

Enligt Svetlana Gannusjkina är många av de som söker asyl i Europa offer för förtrycket i Tjetjenien. Republikens president Ramzan Kadyrov har flera gånger pekats ut för sina odemokratiska och våldsamma metoder.

Samtal om asyl: Svetlana Gannusjkina, grundare av Civic Assistance Committee, Philipp Galtsov, människorättsaktivist och flykting, Daniel Carnestedt, jurist vid Asylbyrån som försvarat bland annat Pussy Riot, Jens Sjölund, advokat vid Prio advokatbyrå.

Samtal om asyl: Svetlana Gannusjkina, grundare av Civic Assistance Committee, Philipp Galtsov, människorättsaktivist och flykting, Daniel Carnestedt, jurist vid Asylbyrån som försvarat bland annat Pussy Riot, Jens Sjölund, advokat vid Prio advokatbyrå. Foto: Charlie Olofsson

Många som flyr från Ryssland är också politiska aktivister som har utsatts för fabricerade åtal, menar Svetlana Gannusjkina. Bredvid henne i panelen satt Philipp Galtsov, som själv har flytt från Ryssland och fick asyl i Sverige år 2013. Nu hjälper han andra asylsökande från bland annat Ryssland, Vitryssland (Belarus) och Ukraina.

Philipp Galtsov menar att svenska Migrationsverket saknar kunskap om hur den ryska regimen använder fabricerade åtal för att tysta oliktänkande. Många ryska aktivister misstänkliggörs under asylprocessen i Sverige, menar han. Om man till exempel har pekats ut som terrorist eller extremist i Ryssland utgår handläggarna på Migrationsverket ofta från att det nog ligger något i det.

− Det behövs större kunskap om hur den ryska staten använder brottsbalken mot människor, säger han.

Med i panelen var även advokaten Jens Sjölund, som samarbetar med den tjetjenska organisationen Vayfond. Han beskriver hur vissa personer som har flytt från Ryssland riskerar att utsättas för fortsatt förföljelse efter att de lämnat landet. Så verkar det till exempel ha varit för Zelimkhan Khangoshvili, en asylsökande georgisk man med bakgrund i Tjetjenienkriget som mördades i Berlin 23 augusti.

− Mycket tyder på att den ryska statsmakten ligger bakom det på något sätt, säger Jens Sjölund.

Mordet i Berlin är ett extremt fall, men alla som på något sätt står i opposition till Putins parti Enade Ryssland vet att priset kan bli högt, menar journalisten Liza Alexandrova-Zorina. Hon beskriver hur regimen under de senaste tre åren har skärpt sin hållning gentemot protester och manifestationer. Det har till exempel blivit mycket vanligare att personer grips och åtalas bara för att de har befunnit sig i närheten av en demonstration, menar hon.

− De här gripandena är inga misstag utan de görs medvetet för att avskräcka folk från att delta, säger hon och tillägger att metoden har gjort det närmast omöjligt att bevaka protesterna som oberoende journalist utan att riskera åtal.

Liza Alexandrova-Zorina har själv blivit gripen flera gånger och hamnat i polispiket. Där brukar hon slås av hur unga hennes medpassagerare är.

− Vissa av aktivisterna som jag träffar i polisbilarna var inte födda när jag började dejta, säger hon.

 Samtal om stöd till ryska organisationer:  Thomas Hammarberg (S), Håkan Svenneling (V), Martin Uggla, ordförande för Östgruppen,och Andrej Jurov, internationell människorättsförsvarare.

Samtal om stöd till ryska organisationer: Thomas Hammarberg (S), Håkan Svenneling (V), Martin Uggla, ordförande för Östgruppen,och Andrej Jurov, internationell människorättsförsvarare. Foto: Charlie Olofsson

Hon trycker på behovet av internationellt stöd till civilsamhället i Ryssland. Den frågan är aktuell för Sverige i och med att regeringen ska snart komma med en ny biståndsstrategi för Ryssland.

− Det är viktigt att man prioriterar stöd till dem som går längst fram och tar de största stötarna, säger Martin Uggla, ordförande för Östgruppen.

Frågan om biståndet till ryska organisationer diskuterades under ett panelsamtal med rubriken ”Hur kan vi stödja det ryska civilsamhället?” Under samtalet nämndes den så kallade ”agentlagen”, som infördes i Ryssland år 2012. Utifrån lagen stämplas alla organisationer som tar emot pengar från andra länder som ”utländska agenter” - och märkningen gör det svårare att bedriva verksamhet.

Martin Uggla ser en tendens till att givarorganisationer på grund av agentlagen väljer att styra om sina bidrag till verksamheter som inte retar regimen. Det är fel väg att gå och inget människorättsaktivister i Ryssland ber om, menar han.

− Vi ser att det går att ge pengar trots agentlagen, säger han.

Han påpekar även att ryska organisationer har rätt att ta emot ekonomiskt bistånd enligt folkrätten. En FN-deklaration från 1998 slår fast att människorättsförsvarare har rätt att söka utländsk finansiering utan att drabbas av repressalier.

− Det är viktigt att Sveriges regeringen står upp för den här internationella rätten och inte sviker de modigaste organisationerna, säger han.

Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

Läs också

Allt fler fängslas i Ryssland av politiska skäl.

Allt fler fängslas i Ryssland av politiska skäl. Foto: Charlie Olofsson

Russia: New Law Expands Government Control Online (Human Rights Watch 31 oktober 2019)

Russian Federation: Stop unfounded prosecution of Dagestani journalist and reprisals against Chernovik (Amnesty International 16 oktober 2019)

Russian Federation: Further information: Young men appealing deplorable sentence: Yan Sidorov, Vladislav Mordasov and Viacheslav Shashmin (Amnesty International 16 oktober 2019)

Russia: ‘Foreign agent’ blacklisting for the Anti-Corruption Foundation is latest attack on freedom of association (Amnesty International 9 oktober 2019)

Russia: Siberian shaman on a march against Putin must be released (Amnesty International 19 september 2019)

Russia Authorities raid human rights offices, confiscate vital documents (Amnesty International 16 augusti 2019)

Amnesty Says Ingushetia Researcher Stripped, Beaten, Subjected To Mock Execution (RFE/RL 15 oktober 2018)

Läs mer om Ryssland från Amnesty Press

Trots kyligt ryskt klimat – i Murmansk kämpar Maximum för hbtq-rättigheter (11 februari 2019)

Rysslandsdagarna: Förtryck som reaktion på ökande politiskt engagemang (15 november 2018)

Fallet Oleg Sentsov – filmregissören från Krim som dömdes till 20 års fängelse (9 augusti 2018)

Asylsökande Pussy Riot-medlemmar ställer ut i Stockholm (8 juni 2018)

Fotbollsfest, samvetsfångar och propaganda (5 juni 2018)

Det fria ordet i Ryssland i fokus för ny skriftserie (31 maj 2018)

Människorättsförsvarare under allt hårdare tryck i Tjetjenien (4 mars 2018)

Bred skildring av rysk historia (1 februari 2018)

Tjetjenska ledare hotar med hämnd – Jelena Milasjina från Novaja Gazeta flyr från Moskva (18 april 2017)

Protesterna ökar mot förföljelse av ”homosexuella” i Tjetjenien (13 april 2017)

Ayna kämpar för kvinnor i Tjetjenien (5 februari 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

I Putins rike (26 september 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

Med pennan mot Putin (22 december 2014)

Den ryska propagandans makt (21 oktober 2014)

Ramzan Kadyrovs nya Tjetjenien - islamiska lagar och MR-brott (24 maj 2013)

MR-dagarna i Göteborg: Sapiyat Magomedova fick årets Per Anger-pris (14 november 2012)

Rysslands ”inre utomlands” - spänningen ökar i norra Kaukasus (29 november 2011)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)

Hur krig drabbar människor (21 maj 2008)

En modig röst har tystats (21 december 2007)

En uppgörelse med Kreml (21 december 2007)

Mordet på Anna Politkovskaja (9 oktober 2006)

Tjetjenerna lever i ständig skräck (3 juni 2006)

Arsen Sakalovs kamp för rättvisa hedrades (4 oktober 2005)

Tjetjenien: Konflikten går snart in på sitt femte år (13 juli 2004)

»Tjetjenien ligger i Europa« (11 juni 2004)

Ryssland inför valet: Glömt krig och styrda medier (13 mars 2004)

reportage | 2019-11-05
Av: Charlie Olofsson