PARTIER

Hösten 1998 hölls val till sobranie, det makedonska parlamentet. Av de 120 platserna utses 85 direkt genom att den kandidat som får högsta röstetalet i en valkrets väljs (jämför den brittiska modellen). De övriga 35 mandaten fördelas enligt proportionalitetsprincipen. Nästa val ska äga rum 2002.

Makedoniens parlament
Valet gav följande resultat:
VMRO-DPMNE 49
(Inre Makedoniens Revolutionära Organisation – Demokratiska partiet för makedonsk nationell enighet)
SDSM 27
(Makedoniens socialdemokratiska union)
PPD 14
(Partiet för demokratiskt välstånd)
DA 13
(Demokratiskt Alternativ)
PDSh 11
(Albanernas demokratiska parti)
LDP 4
(Liberal-demokratiska partiet)
Socialistpartiet 1
PCERM 1
(Partiet för total emanicipation av romer i Makedonien)

Hysni Shaqiri övergav i slutet av mars
parlamentet och meddelade att han nu
återfinns vid frontlinjen hos gerillan UÇK.

Sedan valet hölls har två albanska ledamöter lämnat PPD respektive PDSh och i mars 2000 bildat PDK, det nationella demokratiska partiet, som anses stå nära gerillan UÇK. En ledamot från PDSh har avsagt sig sin parlamentsplats och deklarerat att han ansluter sig till UÇK.

LDP har splittrats och LPM (Liberala partiet) har bildats.
Ledamoten för PCERM har gått över till SRM, Unionen för romer i Makedonien.

Tre partier bildade 1998 regering; VMRO, PDSh och DA. Ljubco Georgievski från VMRO blev premiärminister. DA lämnade senare regeringen och sedan slutet av 2000 ingår VMRO, PDSh och LPM i regeringen. Men om PDSh, som leds av Arben Xhaferi, skulle välja att lämna regeringen saknar den tillräckligt stöd i parlamentet. Xhaferi har flera gånger under mars hotat med att partiet kommer att lämna regeringen om inte albanernas krav tillgodoses.

SDSM, som leds av Branko Crvenskovski, har krävt att en bred koalitionsregering ska bildas och har hotat med demonstrationer för att störta regeringen om inte kravet tillgodoses. Samtal i denna fråga mellan SDSM och VMRO inleddes i början av april.

Makedonien har en folkvald president. Under den första tiden efter självständigheten valdes exkommunisten Kiro Gligorov som president och satt två perioder. I slutet av 1999 hölls presidentval där Boris Trajkovski, kandidat för VMRO, i en andra valomgång fick 52.9 procent. Han besegrade därmed SDSM:s kandidat Tito Petkovski som fick 45.9 procent. Valresultatet ifrågasattes dock då Petkovski i första valomgången hade fått 33 procent mot drygt 20 procent för Tjajkovski. I samband med andra valomgången uppmanade PDSh de albanska väljarna att rösta på Trajkovski och i västra Makedonien förekom rapporter om att valdeltagandet på vissa ställen översteg 100 procent.

När lokalval hölls i september 2000 konstaterade OSSE att allvarliga oegentligheter hade förekommit, främst i västra delen av landet. PPD anklagade PDSh för både valfusk och våldsamheter i samband med valrörelsen.

Partisystemet i Makedonien är till stor del etniskt baserat där ”normala” ideologiska skillnader spelar en underordnad roll. Bland de slaviska partierna brukar SDSM, med sina rötter i kommunistförbundet under den jugoslaviska tiden, beskrivas som ett vänsterparti medan VMRO brukar beskrivas som ett högernationalistiskt parti. Vid grundandet av VMRO den 17 juni 1990 valdes Ljubco Georgievski till ledare och han betonade att partiet var troget idealen från 1903 års makedonska uppror mot det ottomanska väldet och att man skulle arbeta för att alla fria makedoner ska förenas i en makedonsk stat. Det historiska VMRO hade bildats 1893 men 2001 har regeringen Georgievski tonat ned nationalismen och retoriken om ett Stormakedonien, som sträcker sig bland annat till Thessaloniki i Grekland, har upphört.