ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder

Folkrättsbrott eller terroristbrott? Domstol eller tribunal? Frågorna gällande hur ansvar ska kunna utkrävas på ett rättssäkert sätt gällande de fruktansvärda brott som begåtts under konflikten i Syrien och Irak stod i fokus under ett seminarium, arrangerat av Amnesty och Human Rights Watch, med samma titel.

reportage | 2019-07-07
Av: Vera Häggblom
Film från Human Rights Watch.

Film från Human Rights Watch. Foto: Skärmdump från Youtube

Seminariet inleds dock med ett lite annat perspektiv där en film, gjord av Human Rights Watch, visar hur barn som anklagats för att ha varit medlemmar av Islamiska staten, IS, dömts för terrorism i bristfälliga rättegångar som föregåtts av tortyr och framtvingade bekännelser.

– Det är viktigt att även lyfta fram det här perspektivet och inte bara fokusera på hur man ska kunna döma de som har deltagit i striderna i Irak. Det irakiska rättssystemet är långt ifrån rättssäkert och tusentals barn utsätts nu för massövergrepp, säger Måns Molander, Sverigechef för Human Rights Watch.

Madeleine Seidlitz, jurist på Amnesty, modererar seminariet och visar genom att fråga Henrik Attorps, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, på den komplexitet som finns när det kommer till att lagföra personer som misstänks för krigsbrott och som befinner sig i Irak.

Som exempel tar hon en svensk medborgare som befinner sig i Irak, som utomrättsligt har avrättat en person som är irakisk medborgare och där detta har filmats av en person som är syrisk medborgare. Den avrättades anhöriga befinner sig i Irak.

– Vilka vägar finns det för att ta sig an detta? Tribunaler, nationella domstolar? undrar Madelaine Seidlitz.

Madelaine Seidlitz ledde seminariet.

Madelaine Seidlitz ledde seminariet. Foto: Ylva Sundgren

Henrik Attorps menar att det finns flera alternativ, men att det kan vara svårt att hitta en enda perfekt lösning:

– Generellt är det så att den här frågan är så komplex att det inte finns någon perfekt lösning. Det kommer att behövas kompromisser på vissa områden, men det finns också områden det absolut inte kan kompromissas kring; rättsstatens principer anser jag vara en sådan fråga. Jag tror också att det kommer att behövas en kombination av lösningar.

Rättsstatens principer innebär bland annat att åklagaren ska bevisa ett brott fullt ut, att var och en ska dömas efter vad just de har begått och krav på en rättvis rättegång.

Gällande exempelfallet säger Henrik Attorps att en brottsmisstänkt i allmänhet ska lagföras i det land där brottet begåtts, i det här fallet Irak. Men med tanke på hur rättssystemet i Irak för tillfället ser ut kan det krävas andra åtgärder. En alternativ skulle kunna vara en tribunal, som för Rwanda eller forna Jugoslavien. Dessa tribunaler inrättades efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Den lösningen menar Henrik Attorps dock inte skulle vara möjlig i Irak som det ser ut idag, då säkerhetsrådet blockeras i denna fråga av Ryssland och Kina:

– Sedan finns också ett hybridalternativ, där vi har ett nationellt system som förstärks med internationell expertis. Det gjordes i Sierra Leone och Kambodja för att göra systemet mer rättssäkert. Där tycker jag att man bör göra ett försök även i Irak.

Då det i det aktuella fallet finns en svensk gärningsman blir även det svenska rättssystemet en möjlighet.

– Här har vi en filmad avrättning och vi har i Sverige ganska goda möjligheter att kunna driva ett åtal till en fällande dom för de här brotten, även om de har begåtts i ett annat land. Sverige har specialiserade enheter både på polisen och på åklagarsidan, så vi är väl förberedda, säger Henrik Attorps.

Henrik Attorps, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, betonade att han anser att det inte kan kompromissas kring rättsstatens principer.

Henrik Attorps, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, betonade att han anser att det inte kan kompromissas kring rättsstatens principer. Foto: Claudio Bresciani / TT

Som ett sista alternativ tar Henrik Attorps upp den internationella brottmålsdomstolen (ICC), eftersom gärningsmannen är medborgare i Sverige, som i sin tur är med i ICC:

– Men tanken är att ICC bara ska träda in då nationalstaten inte vill eller kan göra det.

Oavsett vilket alternativ som väljs är den stora utmaningen enligt Henrik Attorps bevissäkringen.

På frågan om det inte vore enklast att föra hem svenska medborgare med tanke på att Sverige är en rättsstat medan Irak inte är det, svarar Måns Molander att det finns en logik i det, och att offren för IS fruktansvärda övergrepp går miste om att få upprättelse då rättegångarna i Irak ofta är över på fem minuter:

– Det är ett system som gör att de anhöriga aldrig får svar på vad som egentligen hände. Krigsbrotten måste utredas och Irak har inte den kapaciteten idag.

Han påpekar också att man samtidigt måste vara tydlig med att länderna inte har några juridiska skyldigheter att ta hem sina medborgare.

– Men vi tycker ändå att man bör göra det i och med att Sverige kan säkerställa att rättvisa verkligen skipas när det gäller de som har begått de här övergreppen och att man på så sätt kan skapa en hållbar grund för en framtida utveckling för Irak.

Måns Molander från Human Rights Watch pekade på att rättegångar är viktiga för att ge upprättelse åt offren och de anhöriga.

Måns Molander från Human Rights Watch pekade på att rättegångar är viktiga för att ge upprättelse åt offren och de anhöriga. Foto: Ylva Sundgren

Måns Molander berättar också att Sverige är ett av få länder som dömer förbrytare i svenska domstolar när de har begått krigsbrott i andra länder:

– Sverige är också det enda landet i världen som har dömt en person som har stridit för den syriska regimsidan. Det visar att det ändå finns en liten spricka i den totala ansvarsfrihetsmuren som annars råder för krigsbrott som har begåtts i Irak och Syrien.

Henrik Attorps menar dock att det inte innebär hela lösningen bara att föra personerna till Sverige.

– Att ta hem dem eller inte, det är en politisk fråga. Dessutom måste vi oavsett detta arbeta med bevissäkring på plats i regionen för att kunna driva rättegången, säger han.

Ett frågetecken som rätades ut under seminariet på Gotlands museum var också skillnaden mellan krigsbrott, folkrättsbrott och terroristbrott. Henrik Attorps beskriver hur sammanhanget i vilket brottet har begåtts påverkar definitionen:

– Terrorbrottet var historiskt sett, då man skrev konventionerna, tänkt som ett brott som begicks i fredstid. I krigssituationer talar vi om krigets lagar, och då kallades det fram till 2014 för folkrättsbrott, numera krigsförbrytelser. Sedan kan man också döma för både ock.

Frågan gällande ansvarsutkrävande för andra aktörer än IS behandlades också. Från Human Rights Watch sida hade man helst sett att FN hade beslutat om en tribunal.

– Men i FN har Ryssland en väldigt stark röst och Ryssland skyddar Assad och kommer att göra allt för att inte en sådan tribunal ska omfatta övergrepp begångna av den Assad-trogna sidan i Syren, säger Måns Molander.

Han säger också att det från Iraks sida finns ett starkt intresse av att inte Iraks eller Irakkopplade styrkor, som den kurdiska regionalregeringens peshmerga, ska omfattas av ansvarsutkrävande.

Civila samlas ihop för screening sedan de lämnat Baghouz 8 mars 2019, under offensiven mot Islamiska statens sista fäste.

Civila samlas ihop för screening sedan de lämnat Baghouz 8 mars 2019, under offensiven mot Islamiska statens sista fäste. Foto: VoA/Wikimedia

I kampen mot IS i Irak har en också rad länder deltagit; däribland USA, Iran, Frankrike, Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige.

– Så det man skulle kunna få fram genom FN-systemet skulle förmodligen bli en selektiv tribunal som bara tittar på IS och al-Qaida-kopplade grupper. Det kan vara ett steg i att åstadkomma ansvarsutkrävande, men innebär inte någon fullständig rättvisa, säger Måns Molander.

Henrik Attorps säger att det från hans perspektiv som åklagare känns främmande att bara titta på den ena sidan och att man vid utredningen av de här brotten i Sverige inte tar någon som helst hänsyn till vilken sida den åtalade kommer från.

– Men det finns som sagt ingen perfekt lösning här, så man får lite se till vad som är görbart här och nu, för passivitet är inget alternativ.

Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Läs också

Kampen mot straffriheten i Syrien – nu ska Europa träda in (Amnesty Press 26 februari 2019)

Syrien: De första rättegångarna mot övergrepp har hållits i Europa. Sverige och Tyskland tar ledningen när det gäller rättvisa för syrier (3 oktober 2017)

Svea hovrätt meddelar i dag dom i mål om grovt folkrättsbrott (Svea Hovrätt 31 maj 2017)

Massavrättning i Syrien bedöms som grovt folkrättsbrott och ger fängelse på livstid (Stockholms tingsrätt 16 februari 2017)

Amnesty Press på Almedalen

ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till” (3 juli 2019)

reportage | 2019-07-07
Av: Vera Häggblom